10 hälsofördelar med kokosolja

Kokosolja är en alltmer populär matolja.

Många människor lovordar den för dess hälsofördelar, inklusive antimikrobiella och antioxidativa egenskaper, förbättrad hud- och munhälsa och viktnedgångspotential.

Här är 10 evidensbaserade hälsofördelar med kokosolja, plus några speciella överväganden att tänka på om du vill inkludera den i din kost.

1. Kan uppmuntra fettförbränning

Kokosolja är en rik källa till medelkedjiga triglycerider (MCT), en typ av mättat fett.

Generellt sett delas mättade fetter in i tre undergrupper, som var och en har olika effekter i kroppen. Dessa undergrupper är (1):

• Långkedjiga
• Medellång kedja
• Kortkedja

Forskare studerar medelkedjiga triglycerider (MCT), inklusive de som finns i kokosolja, för deras potentiella hälsofördelar.

Vissa bevis visar till exempel att konsumtion av MCTs kan öka antalet kalorier som kroppen förbränner. På så sätt kan det bidra till att främja viktminskning (2, 3).

Eftersom fetterna i kokosolja består av 65 % MCT kan den ha fettförbrännande egenskaper som liknar ren MCT-olja (1).

Det finns dock för närvarande inga bra bevis för att äta kokosolja i sig självt ökar antalet kalorier du förbränner.

Faktum är att studier om MCT:s viktnedgångspotential till och med uppmanar till försiktighet när man tolkar resultaten eftersom det fortfarande behövs större studier av högre kvalitet (2, 3).

Även om MCT kan öka hur många kalorier du förbränner ska du komma ihåg att kokosolja är mycket kaloririk och lätt kan leda till viktökning om du konsumerar den i stora mängder.

SAMMANFATTNING

Forskare har funnit att konsumtion av en typ av mättat fett i kokosolja, som kallas MCTs, kan öka antalet kalorier du förbränner. Det är dock fortfarande oklart om kokosoljan i sig har denna effekt.

2. Kan fungera som en snabb energikälla

MCT:erna i kokosolja ger en snabb tillförsel av energi.

När du äter långkedjiga triglycerider (LCT) transporteras fettmolekylerna genom blodet till vävnader som behöver dem, till exempel muskel- eller fettvävnad (4).

MCT:er å andra sidan går direkt till levern och blir en snabb energitillförsel på ungefär samma sätt som kolhydrater - kroppens föredragna energikälla (5).

Faktum är att MCT:er länge har använts i sportnäringsprodukter för idrottare som behöver en energikälla som deras kropp kan absorbera och använda snabbt (1, 5).

SAMMANFATTNING

Kokosolja har ett högt innehåll av MCT:er, som din kropp metaboliserar på ett annat sätt än LCT:er. MCT:er ger en snabb energikälla som din kropp kan absorbera och använda snabbare än andra typer av mättat fett.

3. Kan ha antimikrobiella effekter

Kokosolja har antimikrobiella och svampdödande egenskaper på grund av dess MCT-innehåll - specifikt laurinsyra (1).

Laurinsyra är en fettsyra som utgör cirka 50 % av MCT:erna i kokosolja.

Forskning tyder på att den kan ha antimikrobiella effekter mot sjukdomsframkallande mikroorganismer, t.ex. (1, 6):

• Staphylococcus aureus
• Streptococcus mutans
• Streptococcus pyogenes
• Escherichia coli
• Helicobacter pylori

Studier visar att laurinsyra kan fungera som ett bakteriostatiskt medel. Detta är ett ämne som hindrar bakterier från att föröka sig utan att döda bakterierna.

Den kan också fungera som ett bakteriocidalt medel, vilket förstör vissa bakterier (1, 7).

Dessutom kan det också hämma tillväxten av mikroorganismer som är skadliga för växter (6).

SAMMANFATTNING

Laurinsyra i kokosolja kan ha antimikrobiella egenskaper mot en mängd skadliga mikroorganismer.

4. Kan bidra till att minska hunger

En intressant egenskap hos MCT-syror är att de kan bidra till att minska matintaget (8, 9).

Detta kan vara relaterat till hur kroppen bryter ner dem. En del av de MCT som du äter bryts ner i en process som producerar molekyler som kallas ketoner (1).

Ketoner minskar aptiten genom att antingen verka direkt på hjärnans kemiska budbärare eller genom att ändra nivåerna av hungerframkallande hormoner, till exempel ghrelin (10).

Du kanske känner till ketoner i samband med ketogena dieter, som är ganska populära nuförtiden. Människor som följer ketodieter äter inte mycket kolhydrater, men de äter ofta mycket fett. Av denna anledning tenderar deras kroppar att använda ketoner som bränsle.

Även om kokosolja är en av de rikaste naturliga källorna till MCT:er finns det dock inga bevis för att kokosolja i sig minskar aptiten mer än andra oljor. Faktum är att en studie rapporterar att kokosolja fyller mindre än MCT-olja (11).

SAMMANFATTNING

MCT kan bidra till att minska matintaget genom att minska hungern. Bevis tyder dock på att kokosolja inte nödvändigtvis ger samma effekt.

5. Kan bidra till att minska anfall

Människor har länge använt sig av keto-dieter, som är mycket låga kolhydrater och höga halter av fett, för att behandla olika sjukdomar, inklusive läkemedelsresistent epilepsi. De har visat sig bidra till att minska hur ofta anfall inträffar (12, 13).

Forskare tror att bristen på tillgänglig glukos som bränsle till hjärncellerna är en möjlig förklaring till den minskade anfallsfrekvensen hos personer med epilepsi som äter ketogen kost (12).

Överlag saknas det dock bevis för användningen av ketogen kost hos vuxna och spädbarn med epilepsi, så det behövs mer forskning (14).

Om du minskar ditt kolhydratintag minskar glukosen i blodet och om du ökar ditt fettintag leder det till betydligt högre koncentrationer av ketoner. Din hjärna kan använda ketoner som energikälla i stället för glukos (1).

Nyligen har människor upptäckt att de effektivt kan behandla epilepsi genom att följa modifierad ketodiet som innehåller MCT och en generösare kolhydrattilldelning för att inducera ketos (12, 13).

Forskning visar att MCT:erna i kokosolja transporteras till levern och omvandlas till ketoner (15).

SAMMANFATTNING

MCT:er i kokosolja kan öka ketonkoncentrationerna i blodet, vilket kan bidra till att minska anfallsfrekvensen.

6. Kan främja hudens hälsa

Kokosolja har många användningsområden som har lite att göra med att äta. Många människor använder den i kosmetiska syften för att förbättra hudens hälsa och utseende.

Studier visar att kokosolja kan öka fukthalten i torr hud. Den kan också förbättra hudens funktion, hjälpa till att förhindra överdriven vattenförlust och skydda dig från yttre faktorer, såsom smittämnen, kemikalier och allergener (16, 17, 18, 19).

Faktum är att en nyligen genomförd studie fastställde att applicering av 6-8 droppar jungfru kokosolja på händerna och låta det ligga över natten kan vara ett effektivt sätt att förebygga torr hud som orsakas av frekvent användning av alkoholbaserade handdesinfektionsmedel (20).

Det kan också minska svårighetsgraden av milda till måttliga symtom på atopisk dermatit, en kronisk hudsjukdom som kännetecknas av hudinflammation och defekter i hudens barriärfunktion (18, 21, 22).

SAMMANFATTNING

Kokosolja kan bidra till att återfukta huden och förbättra hudens barriärfunktion.

7. Kan skydda ditt hår

Kokosolja kan också skydda mot hårskador.

En studie fastställde till exempel att eftersom kokosolja tränger djupt in i hårstråna gör den dem mer flexibla och ökar deras styrka för att förhindra att de går sönder under spänning (23).

På samma sätt konstaterade en annan studie att kokosolja ger näring åt hårstråna och minskar brott, vilket ytterligare stärker håret (24).

SAMMANFATTNING

Kokosolja kan bidra till att stärka håret genom att öka flexibiliteten och minska brott på hårstråna.

8. Kan förbättra munhälsan

Bevis visar att användning av kokosolja som munskölj - en process som kallas oil pulling - gynnar munhygienen på ett kostnadseffektivt sätt (25, 26).

Oil pulling innebär att man svänger kokosolja i munnen som ett munvatten. Det kan avsevärt minska antalet skadliga bakterier i munnen - nämligen S. mutans - jämfört med en vanlig munsköljning (27, 28).

Detta tros bero på de antibakteriella egenskaperna hos laurinsyra (27, 28).

Dessutom reagerar laurinsyran i kokosolja med saliv för att bilda en tvålliknande substans som förebygger håligheter och hjälper till att minska uppbyggnaden av tandplack och tandköttsinflammation (28, 29).

I översiktsstudierna noteras dock att det finns begränsade bevis i detta ämne och att oil pulling inte ersätter tandvårdsbehandling. Det behövs mer forskning om effekterna av oil pulling på tandhälsan (28).

SAMMANFATTNING

Kokosolja kan vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra munhälsan på grund av dess innehåll av laurinsyra.

9. Kan bidra till att minska symptomen på Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens (1).

Detta tillstånd minskar hjärnans förmåga att använda glukos som energi. Forskare tror dock att ketoner kan motverka tidiga tecken på mild till måttlig Alzheimers sjukdom genom att tillhandahålla en alternativ energikälla för hjärncellerna (1, 30, 31).

Av denna anledning har enskilda livsmedel som kokosolja undersökts för deras potentiella roll i hanteringen av Alzheimers sjukdom (1).

Det behövs dock större studier på människor.

SAMMANFATTNING

Eftersom kokosolja är rik på MCT:er, som avsevärt ökar blodnivåerna av ketoner, kan den potentiellt hjälpa till med symtomen på Alzheimers sjukdom. Det behövs dock ytterligare studier.

10. En bra antioxidantkälla

Kokosolja är en bra källa till antioxidanter, som hjälper till att neutralisera skadliga molekyler som kallas fria radikaler. Detta bidrar i sin tur till att avvärja flera kroniska och degenerativa sjukdomar (32).

Några av de viktigaste typerna av antioxidanter i oljan är (33, 34):

• Tokoferoler
• Tocotrienoler
• Fytosteroler
• Flavonoider
• Polyfenoler

Antioxidanter i kokosolja ger den potentiella antiinflammatoriska och hjärnskyddande effekter (1, 35, 36).

En studie visar också att kokosolja, särskilt MCT-laurinsyra, kan spela en roll för att minska sekundära diabeteskomplikationer (35).

SAMMANFATTNING

Kokosolja är en bra källa till antioxidanter som ger antiinflammatoriska, antidiabetiska och hjärnskyddande effekter.

Särskilda överväganden

På senare år har kokosolja lyfts fram som fördelaktig för hjärthälsan. Det beror på att vissa bevis tyder på att den kan sänka LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) och öka HDL-kolesterol (bra kolesterol).

Bevisen för kokosoljans effekter på kolesterolnivåerna i blodet är dock motstridiga.

Ytterligare forskning har fastställt att den faktiskt kan öka LDL-kolesterolnivåerna (dåligt kolesterol) avsevärt - vilket ökar risken för hjärtsjukdomar (1, 37, 38).

En möjlig förklaring till de motstridiga resultaten kan vara olika metoder mellan studierna. Vissa studier jämför till exempel effekterna av kokosolja med andra källor till mättade vegetabiliska fetter, medan andra jämför den med mättade animaliska fetter - som smör (1).

Jämfört med vegetabiliska fetter höjer kokosolja både LDL- (dåligt) och totalkolesterolnivåerna i större utsträckning. Denna ökning är dock mindre jämfört med smör (1, 39).

En ökning av HDL-kolesterolnivåerna (det goda kolesterolet) minskar faktiskt risken för hjärtsjukdomar, så man skulle kunna tro att ökningen av HDL från kokosolja skulle kunna vara fördelaktig.

American Heart Association (AHA) har dock fastställt att ökningar av HDL som orsakas av kost eller läkemedelsbehandling inte verkar vara direkt kopplade till förändringar i risken för hjärtsjukdomar (40).

Så ökningen av LDL-kolesterol (dåligt kolesterol) överskuggar fördelarna. Därför avråder AHA från att använda det för hjärthälsa (40).

Detta betyder inte nödvändigtvis att du ska undvika kokosolja helt och hållet. Försök bara att begränsa dess intag inom de nuvarande rekommendationerna för intag av mättat fett, vilket är mindre än 10 % av dina totala kalorier per dag (39, 41).

SAMMANFATTNING

Det finns motstridiga bevis för fördelarna med kokosolja för hjärthälsan. AHA avråder dock från att konsumera den för att minska risken för hjärtsjukdomar. Försök att begränsa ditt intag till 10 % av ditt dagliga kaloriintag.

Slutsats

Kokosolja har ett antal framväxande fördelar för din hälsa, både när du lägger till den i din kost eller använder den i kosmetiska syften.

Se dock till att konsumera den med måtta. Hälsomyndigheter rekommenderar att du håller ditt intag måttligt för att undvika att öka risken för hjärtsjukdomar.

Källa

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7766932/
2. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25636220/
3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25651239/
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK545157/
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5044790/
6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8374439/
7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6817632/
8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32212947/
9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4192077/
10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5813183/
11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28689741
12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8322232/
13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6517043/
14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6517043/
15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8057392/
16. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27373890/
17. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28707186/
18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5796020/
19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5967208/
20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34121304/
21. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24320105/
22. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33689936/
23. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32949101/
24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7276157/
25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27261981
26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32923724/
27. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27084861/
28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5198813/
29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32961569/
30. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nyas.12999/full
31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7050425/
32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5551541/
33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8393595/
34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7048370/
35. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29156154/
36. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31928080/
37. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31928080/
38. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29974400/
39. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31707063/
40. https://www.ahajournals.org/doi/full/10.1161/CIR.0000000000000510
41. https://www.dietaryguidelines.gov/sites/default/files/2020-12/Dietary_Guidelines_for_Americans_2020-2025.pdf