Många människor undviker gluten i sin kost, men varför är gluten ett problem? Finns det glutenkänslighet? Och i så fall, vad är skillnaden mellan celiaki och glutenkänslighet? I det här artikeln undersöker vi detaljerna.
Den här serien av specialfunktioner tar en djupgående titt på vetenskapen bakom några av de mest debatterade näringsrelaterade ämnena, väger in fakta och avlivar myterna.
Glutenkänslighet, eller icke-celiakisk glutenkänslighet (NCGS), är ett genuint tillstånd som faller under paraplybegreppet ”glutenintolerans”.
Produkttips från Nutri.se >
Den här artikeln behandlar de olika typerna av glutenintolerans, inklusive NCGS.
Vad är gluten?
Gluten är kanske en av de mest kontroversiella och missförstådda livsmedelsföreningarna. Även om gluten ofta ses som ett enda protein omfattar(1)ett antal proteiner som kallas prolaminer.
Prolaminer finns i vete, råg, korn och en korsning mellan vete och råg som kallas triticale.
Även om det finns många prolaminer i dessa sädesslag är gliadin och glutenin de viktigaste prolaminerna(2)i vete.
Dessa proteiner är motståndskraftiga mot fullständig nedbrytning av matsmältningsenzymer som finns i mag-tarmkanalen (GI-kanalen).
Detta beror på att enzymer som produceras av bukspottkörteln, magsäcken och borstkanten i tarmkanalen inte kan fullständigt bryta ner proteiner som har ett högt innehåll av prolinrester. Prolin är en aminosyra – proteinets byggsten – som finns i gluten.
Ofullständig nedbrytning av dessa proteiner gör att(3)stora enheter av aminosyror som kallas peptider kan passera genom tunntarmens vägg.
Dessa fragment korsar tarmbarriären och färdas till andra delar av kroppen, där de kan utlösa ett inflammatoriskt immunsvar hos mottagliga individer.
Det är viktigt att notera att glutenproteiner är exceptionellt motståndskraftiga mot matsmältning hos alla människor(4), inte bara hos personer som har celiaki, som är ett autoimmunt tillstånd.
Typer av glutenrelaterade tillstånd
”Glutenintolerans” är ett paraplybegrepp som hänvisar till tre huvudtyper av glutenrelaterade tillstånd. Nedan tittar vi på var och en i tur och ordning.
Celiaki
Celiaki är kanske det mest kända glutenrelaterade medicinska tillståndet. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunsystemet reagerar på glutenproteiner.
När personer med celiaki äter gluten leder det till skador i tunntarmen och orsakar en mängd olika symtom, bland annat diarré, buksmärtor och uppblåsthet.
Långvarig exponering för gluten hos personer med celiaki kan leda till minskad benmineraltäthet, betydande viktminskning, järnbristanemi, kramper, muskelsvaghet och andra allvarliga symtom.
Prevalensen varierar runt om i världen, och i vissa länder(5)är den högre än i andra.
Experter uppskattar att tillståndet för närvarande drabbar cirka 1-2 % av befolkningen i USA och är vanligare hos kvinnor.
Celiaki är också vanligare hos personer som har andra autoimmuna tillstånd, inklusive typ 1-diabetes.
Experter anser att tillståndet beror på både genetiska och miljömässiga faktorer. Läkare brukar rekommendera att personer med celiaki följer en strikt glutenfri diet.
Veteallergi
Enligt research har personer med veteallergi en allergisk reaktion mot proteiner som finns i vete. Denna typ av allergi är mycket vanligare hos barn, även om den även kan drabba vuxna.
Veteallergi kan ge allvarliga symtom, inklusive anafylaxi, vilket är en allergisk reaktion som kan vara livshotande.
Även om både celiaki och veteallergi är allvarliga tillstånd skiljer sig de mekanismer som är inblandade i båda sjukdomarna åt.
Till skillnad från celiaki kan veteallergi till exempel vara immunoglobulin E (IgE)-medierad. Detta innebär att vete-specifika IgE-antikroppar binder till vete och därigenom utlöser frisättning av inflammatoriska ämnen, inklusive histamin.
IgE-medierade immunreaktioner är omedelbar och kan vara livshotande. En reaktion kan också härröra från inandning av vete – till exempel vid bakning med vetemjöl.
NCGS
Vissa människor upplever reaktioner på gluten även om de inte har celiaki eller veteallergi. Experter kallar denna typ av glutenintolerans för NCGS.
Enligt en granskning 2019 är NCGS mycket vanligare än celiaki och kan påverka upp till 13 % av befolkningen.
Celiaki är NCGS vanligare hos kvinnor.
Personer med NCGS upplever GI-symtom som inkluderar uppblåsthet, gas och diarré, samt icke-GI-symtom som trötthet, ångest och huvudvärk. Dessa symtom förbättras ofta med en glutenfri diet.
Experter tror att det finns en koppling mellan NCGS-symtom och ett immunförsvar, även om det fortfarande finns en viss kontrovers kring den exakta orsaken. NCGS är vanligare hos personer med autoimmuna sjukdomar.
Vissa forskare föreslår att andra komponenter i vete, inte bara gluten, kan orsaka eller bidra till NCGS. Det finns fortfarande mycket att lära om NCGS, och forskare fortsätter sina ansträngningar för att bättre förstå detta tillstånd.
Om en person upplever de symtom som anges ovan efter att ha konsumerat gluten måste en läkare utesluta celiaki och veteallergi innan han eller hon kan ställa diagnosen NCGS.
Det finns för närvarande inga tester som kan hjälpa till att diagnostisera NCGS, vilket är anledningen till att tillståndet förblir en uteslutningsdiagnos.
Efter en diagnos av NCGS bör en person undvika gluten genom att följa en glutenfri diet.
Slutsats
Glutenkänslighet, eller NCGS, är en typ av glutenintolerans.
Celiaki och veteallergi är andra glutenrelaterade tillstånd, men de skiljer sig från NCGS på många sätt.
Om en person har symtom som diarré, uppblåsthet eller huvudvärk efter att ha ätit gluten, bör han eller hon rådgöra med en läkare om tester för glutenintolerans.
Produkttips från Nutri.se >
- https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jgh.13703
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5866307/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7826989/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5485308/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5084031/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK536992/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6647104/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5084031/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK536992/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4743586/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6630947/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7788993/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29578652/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29578652/