Flavonoider är fytonäringsämnen som finns i växter, frukt, grönsaker, spannmål, bark, rötter, stammar, blommor, te och vin.
Några av de fördelaktiga egenskaperna hos flavonoider (Limbrel) är att de är antioxidanter, minskar inflammation, förhindrar mutationer, stör utvecklingen av cancer och reglerar viktiga cellulära enzymfunktioner (1).
I den här artikeln diskuteras de olika undertyperna av flavonoider, i vilka livsmedel de förekommer och deras eventuella hälsofördelar.
Produkttips från Nutri.se >
Flavonoider i livsmedel
Det finns flera undertyper av flavonoider och deras livsmedelskällor varierar.
Flavanoler och flavan-3-oler
Av alla undergrupper av flavonoider är flavanolerna den största, med mer än 6 000 typer. De omfattar bland annat kaempferol, quercetin, myricetin och fisetinföreningar (2).
Flavonoler finns i ett antal frukter och grönsaker, bland annat grönkål, sallad, tomater, äpplen, vindruvor och bär. Lök, vitlök och schalottenlök innehåller stora mängder av en särskild flavonol som kallas quercetin, ett växtpigment. Andra källor till quercetin är kakao, grönt te och rött vin (3).
Flavanoler kallas också för flavan-3-oler och kan dessutom finnas i frukter som bananer, persikor och päron (1).
Flavoner
Flavoner är det primära pigmentet i gräddfärgade blommor och medpigment i blå blommor och finns också i stor utsträckning i växters blad och fruktkroppar. De fungerar som en sköld mot ultraviolett ljus (UVB) i växter.
Föreningar i flavoner inkluderar apigenin, luteolin, baicalein och krysin (4). Livsmedelskällor inkluderar persilja, timjan, selleri, paprika och gröna oliver.
Flavanoner
Flavanoner finns i alla citrusfrukter, till exempel apelsiner och citroner, och druvor. De omfattar bland annat föreningarna hesperidin, naringenin, diosmin och eriodictyol. Flavanoner är kopplade till flera hälsofördelar på grund av deras fria radikaler-avskiljande egenskaper (1).
Isoflavoner
Isoflavoner eller isoflavonoider finns i sojabönor och andra baljväxter. Vissa isoflavoner har också hittats i mikrober. Isoflavoner har potential att bekämpa många sjukdomar. Isoflavoner som genistein och daidzein anses allmänt vara fytoöstrogener på grund av deras östrogenaktivitet hos vissa djur (1).
Antocyaniner
Anthocyaniner är pigment i växter, blommor och frukter. Cyanidin, delfinidin, malvidin, pelargonidin och peonidin är de vanligaste. De finns i de yttre cellskikten i frukter som tranbär, svarta vinbär, röda druvor, merlotdruvor, hallon, jordgubbar, blåbär, blåbär, blåbär och björnbär (1).
Vad gör flavonoider?
Flavonoider är kända för sina hälsofördelar. De har egenskaper som hämmar oxidation, minskar inflammation, förhindrar genmutationer och motverkar cancerutveckling. De hjälper också till att reglera cellulära enzymfunktioner (proteiner som stimulerar kemiska reaktioner i celler).
Dessa egenskaper har positiva hälsoeffekter på sjukdomar som sträcker sig från sänkning av blodtrycket till cancerprevention.
Kardiovaskulära fördelar och sänkt blodtryck
Kardiovaskulära sjukdomar anses vara den främsta dödsorsaken i hela världen. Högt blodtryck ökar risken för hjärtsjukdomar.
Polyfenoler och flavonoider som finns i en mängd olika växter, inklusive frukt och grönsaker, rapporteras ge positiva fördelar vid behandling av hjärtsjukdomar och högt blodtryck.
På grund av sina antioxidativa egenskaper kan flavonoider minska oxidationen i lipoprotein med låg densitet (LDL – det ”dåliga” kolesterolet) och bidra till att förbättra lipidprofilerna. Detta kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
En annan positiv effekt är deras förmåga att bidra till vasodilatation (utvidgning av blodkärlen) och reglera den programmerade celldödsprocessen i endotelet (blodkärlens inre beklädnad).
Studier visar att dessa effekter beror på flavonoidernas antioxidativa egenskaper, men nyare forskning har visat att flera signalvägar är kopplade till dem, vilket tyder på att fler mekanismer är inblandade i flavonoidernas effekter (5).
Minskar risken för diabetes
Diabetes mellitus känns igen på ökade nivåer av blodglukos eller en ökad insulinresistens. Konsumtion av livsmedel som är rika på flavonoider reglerar kolhydratspjälkning, insulinsignalering och insulinutsöndring, glukosupptag och fettdepåer.
Flavonoider riktar in sig på molekyler som förbättrar betacellproliferationen (de celler i bukspottkörteln som tillverkar insulin), främjar insulinutsöndringen, minskar apoptos (programmerad celldöd) och förbättrar hyperglykemi genom att reglera glukosmetabolismen i levern6.
I en studie med 200 000 personer bedömdes sambandet mellan kostintag av flavonoider och dess subklasser och typ 2-diabetes. Den bekräftade att ett större intag av antocyaniner från äpplen, blåbär och päron minskar risken för diabetes (6).
Förebyggande av cancer
Studier visar att flavonoider utövar cancerförebyggande aktivitet och jagar fria radikaler som kan skada stora molekyler, inklusive DNA. Andra cancerförebyggande aktiviteter är (3):
- Hindrar enzymer som är involverade i metabolismen av föreningar, inklusive läkemedel, toxiner, prokarcinogener och steroidhormoner, vilket kan förhindra att de omvandlas till cancerframkallande kemikalier och kan också leda till att de utsöndras av kroppen.
- DNA-reparation eller aktivering av vägar som leder till apoptos (programmerad celldöd) vid irreversibla DNA-skador.
- Hindrande av tumörinvasion och angiogenes (bildar blodtillförsel till en tumör).
- Reglera cellulär metabolism och förebygga sjukdomar som är relaterade till oxidativ stress.
- Behandling av kronisk smärta och inflammation
Studier visar flavonoidernas terapeutiska roll vid hjärt- och kärlsjukdomar, osteoartrit, Parkinsons sjukdom, kolit, cancersmärta, artrit och neuropatisk smärta som kraftfulla antiinflammatoriska, analgetiska (smärtlindrande) och antioxidativa molekyler.
Flavonoider blockerar många cellulära reglerande proteiner som cytokiner och transkriptionsfaktorer (proteiner som är involverade i processen att omvandla, eller transkribera, DNA till RNA). Detta resulterar i en minskad cellulär inflammatorisk reaktion och mindre kronisk smärta.7
Behandling av virusinfektioner
Flavonoider är erkända som effektiva antivirala medel och kan verka i olika stadier av virusinfektion, särskilt på molekylär nivå för att hindra virustillväxt.
Flavonoider som hindrar viral aktivitet kan delas in i följande underkategorier (8):
- Flavonoider som binder till specifika extracellulära områden av viruset, t.ex. virusproteiner som finns på virusets proteinhölje.
- Flavonoider som stoppar virusets fastsättning eller inträde i värdceller; i vissa fall kan flavonoider binda till virioner (den infektiva formen av viruset utanför en värdcell), modifiera virusets struktur och fördröja processen för virusets avskalning.
- Flavonoider som kan hindra virusinfektioner genom att störa värdfaktorer som krävs för en lyckad infektion eller reglera immunsystemet för att minska virusbelastningen.
Skyddar mot kognitiv sjukdom
På grund av deras antiinflammatoriska egenskaper och bekämpning av fria radikaler tror forskarna att flavonoider kan hjälpa hjärnan genom att ge skydd åt hjärncellerna (9).
Djurstudier visar att flavonoider blockerar uppbyggnaden av beta-amyloidplack i hjärnan, ett tecken på Alzheimers sjukdom. Dessutom kan flavonoider öka blodflödet till hjärnan, vilket ger dubbla fördelar för både det kardiovaskulära systemet och hjärnan (9).
Även om studier på människor befinner sig i ett tidigt skede verkar resultaten positiva. En studie i The American Journal of Clinical Nutrition kopplade ett högt intag av flavonoider till en minskad risk för Alzheimers sjukdom och demens (10).
Med hjälp av data från Framingham Heart Study undersökte forskarna kostvanorna hos nästan 3 000 personer, med en genomsnittsålder på 59 år, utan några tecken på demens. Under en 20-årsperiod hade personer som hade den högsta konsumtionen av flavonoider (cirka 297 milligram) en minskad risk att utveckla Alzheimers sjukdom eller demens jämfört med dem som åt cirka 123 milligram (10).
Dosering och behandling med flavonoider
Även om det är bäst att få i sig flavonoider från kosten i färska frukter och grönsaker finns det flera kosttillskott som kan köpas i en lokal hälsokostbutik eller på apotek. En viktig invändning är att varje märkes innehåll av flavonoider kan variera per dos.
I följande lista anges doser för varje underkategori (3):
- Antocyaniner: Extrakt av blåbär, fläder, svarta vinbär, blåbär, röda druvor och blandade bär finns som kosttillskott. Det krävs inget recept i USA. Antocyanininnehållet i dessa produkter kan variera.
- Flavan-3-oler: Flera teextrakt finns tillgängliga som kosttillskott i USA. Extrakt av grönt te är de vanligaste. Vissa innehåller koffein, medan andra är koffeinfria. Kontrollera etiketten eller rådfråga tillverkaren för att fastställa vilka mängder flavan-3-oler och koffein som ska konsumeras dagligen.
- Flavanoner: Kosttillskott med bioflavonider från citrusfrukter kan innehålla glykosider av hesperetin (hesperidin), naringenin (naringin) och eriodictyol (eriocitrin). Hesperidin finns också i tillskott av hesperidin-komplex, med dagliga doser från 500 milligram (mg) till 2 gram (g).
- Flavoner: Skal och vävnader av citrusfrukter är rika på flavoner. Även om konsumtionen av dessa flavoner är låg finns de i kosttillskott med bioflavonoidkomplex av citrusfrukter. Kontrollera etiketterna för rekommenderad dosering.
- Flavonoler: Flavonolernas aglykon, quercetin, och dess glykosid rutin är tillgängliga som kosttillskott utan recept i USA. Kontrollera etiketten för rekommenderad dos.
- Isoflavoner: Ett tillskott av sojaisoflavoner på 50 milligram innehåller vanligtvis genistein (genistin; 25 milligram), daidzein (daidzin; 19 milligram) och glycitein (glycitin; cirka 6 milligram). Mindre mängder daidzein, genistein och formonononetin finns också i kosttillskott som innehåller biochanin A (som kommer från rödklöver). För rekommenderad dosering, kontrollera etiketten.
Läkemedelsinteraktioner
Det är viktigt att diskutera alla kosttillskott du vill ta med din sjukvårdspersonal. Dessa föreningar kan interagera med receptbelagda och receptfria läkemedel, vilket kan resultera i för lite eller för mycket effekt av läkemedlen.
Vissa flavonoider hindrar ATP-bindande kassett (ABC) läkemedelstransportörer inklusive P-glykoprotein. Om man tar dem som kosttillskott eller konsumerar mycket stora mängder av dem kan det öka toxiciteten hos läkemedel som är substrat för P-glykoprotein (3). Dessa läkemedel inkluderar kalciumkanalblockerare, ciklosporin, digoxin och erytromycin.
Många antocyaniner och antocyanidiner samt vissa flavoner, isoflavoner, flavonoler och flavanoner har identifierats som hämmare av BRCP-medierad transport. De kan interagera med läkemedel som cancerbekämpningsmedel, antibiotika, betablockerare och artriktionsmedel.
Vissa flavonoler, flavanoner, flavoner och isoflavoner har också rapporterats hämma multiresistansprotein, vilket kan påverka MRP-medierad transport av många cancerläkemedel (3).
Sammanfattning
Frukt, grönsaker, spannmål, bark, rötter, stjälkar, blommor, te och vin är rika på flavonoider, som är kända för sina antioxidativa, antiinflammatoriska, antimutagena och antikarcinogena egenskaper, tillsammans med deras förmåga att reglera viktiga cellulära enzymfunktioner.
Deras positiva hälsoeffekter kan bidra till att sänka blodtrycket, minska risken för diabetes, förebygga tumörutveckling, minska inflammation och skydda mot kognitiva sjukdomar. Innan du tar några flavanoider som tillskott ska du tala med din läkare för att undvika potentiella läkemedelsinteraktioner.
Sista ordet
Att äta en kost som är rik på en mängd olika frukter och grönsaker är ett naturligt sätt att få fördelarna med flavonoider. Leta efter färgglada och förgrena dig för att prova nya. Detta kan göra dina måltider mer intressanta samt ge hälsofördelar.
Vanliga frågor & svar
Är tillskott av flavonoider säkra?
Det finns ingen FDA-reglering av flavonoidtillskott, men om du tar någon medicin och är osäker på eventuella biverkningar bör du tala med din läkare först.
Är flavonoider antiinflammatoriska?
Ja, flavonoider har antiinflammatoriska egenskaper.
Är flavonoider ett läkemedel?
Nej, flavonoider är fytonäringsämnen som finns i växter. De kategoriseras som polyfenoler som finns i frukt, grönsaker, spannmål, bark, rötter, stammar, blommor, te och vin.
Vilket te har flest flavonoider?
Grönt te innehåller mer av den flavonoida antioxidant som kallas katekiner, medan svart te, som är mer oxiderat, innehåller mer av de flavonoider som kallas therubigens.
Vilka är biverkningarna av flavonoider?
Det finns inga bevis för biverkningar av flavonoider i kosten, men flavonoider i form av kosttillskott har biverkningar som illamående, huvudvärk eller stickningar i extremiteterna hos vissa personer när de tas i doser på 1 000 milligram per dag (3).
Produkttips från Nutri.se >
Källa:
- Panche AN, Diwan AD, Chandra SR. Flavonoids: an overview. J Nutr Sci. 2016;5:e47. doi:10.1017/jns.2016.41
- Szalay J. What are flavonoids? livescience.com.
- Linus Pauling Institute. Flavonoids.
- Hostetler GL, Ralston RA, Schwartz SJ. Flavones: food sources, bioavailability, metabolism, and bioactivity. Adv Nutr. 2017;15;8(3):423-435. doi:10.3945/an.116.012948
- Ciumărnean L, Milaciu MV, Runcan O, et al. The effects of flavonoids in cardiovascular diseases. Molecules. 2020;25(18):4320. doi:10.3390/molecules25184320
- Al-Ishaq RK, Abotaleb M, Kubatka P, Kajo K, Büsselberg D. Flavonoids and their anti-diabetic effects: cellular mechanisms and effects to improve blood sugar levels. Biomolecules. 2019;9(9):430. doi:10.3390/biom9090430
- Ferraz CR, Carvalho TT, Manchope MF, et al. Therapeutic potential of flavonoids in pain and inflammation: Mechanisms of action, pre-clinical and clinical data, and pharmaceutical development. Molecules. 2020;25(3):762. doi:10.3390/molecules25030762
- Lalani S, Poh CL. Flavonoids as antiviral agents for Enterovirus A71 (EV-A71) Viruses. 2020;12(2):184. doi:10.3390/v12020184
- Harvard Health. The thinking on flavonoids,
- Shishtar E, Rogers GT, Blumberg JB, Au R, Jacques PF. Long-term dietary flavonoid intake and risk of Alzheimer disease and related dementias in the Framingham Offspring Cohort. Am J Clin Nutr. 2020;112(2):343-353. doi:10.1093/ajcn/nqaa079