Genetiskt modifierade livsmedel har ofta gett upphov till kontroverser, vilket innebär att det ibland kan vara svårt att skilja fakta från missuppfattningar.
I den här artikeln undersöker vi fakta och avslöjar de mest utbredda myterna.
Genetiskt modifierade livsmedel (GM-livsmedel), ofta kallade ”bioengineered foods” eller ”transgenic foods”, fortsätter att vara ett kontroversiellt diskussionsämne.
Trots deras långa historia och utbredda användning har konsumenter världen över inte alltid tillgång till tillräcklig och korrekt information om dessa livsmedel.
Det finns ytterligare skepsis kring deras säkerhet och miljö- och hälsoeffekter.
I den här artikeln förklarar vi vad genmodifierade livsmedel är, hur viktiga de är och vad forskningen har upptäckt om deras säkerhet och hälsoeffekter.
Vad är genetiskt modifierade livsmedel?
GM-livsmedel har genomgått avsiktliga förändringar av deras DNA (genetiskt material) för att införa egenskaper som inte förekommer naturligt i livsmedlet. Gener från en organism placeras i en annan organism med hjälp av rekombinant DNA-teknik. Den slutliga livsmedelsprodukten kallas genetiskt modifierade eller biotekniska livsmedel.
Denna genetiska modifiering kan utföras för att förbättra grödans jordbruksegenskaper eller förbättra dess näringsvärde.
Produkttips från Nutri.se >
Till exempel består ”gyllene ris”, ett av de tidigare genetiskt modifierade livsmedlen, av modifierat ris med höga halter av betakaroten, en föregångare till vitamin A. Inslaget av detta ämne ger riset ett gult eller gyllene utseende, därav namnet.
Genetiskt modifierade livsmedel är en underkategori av genetiskt modifierade organismer (GMO), som också omfattar genetisk modifiering av mikroorganismer och djur.
Att manipulera det genetiska materialet i grödor för att få önskvärda egenskaper är inget nytt, och det finns uppgifter som går tillbaka till 10 000 år sedan i Sydvästasien.
Traditionellt användes korsning, ympning och selektiv avel för att odla fram produkter med särskilda egenskaper som ansågs önskvärda både för jordbrukets framgång och för konsumenternas förväntningar.
Varför skapa genetiskt modifierade livsmedel?
För att besvara denna fråga måste vi ta hänsyn till flera faktorer.
Befolkningstillväxt
Med en beräknad världsbefolkning på 9 miljarder år 2049 är det en utmaning för jordbruket att tillgodose den växande efterfrågan på näringsriktiga livsmedel.
Det kan hävdas att konventionellt jordbruk och livsmedelsproduktion inte har kunnat upprätthålla en jämn tillgång. Samtidigt kan traditionell selektiv förädling ta minst tio år innan de önskvärda egenskaperna framställs konsekvent i de domesticerade grödorna.
Dagens bioteknik gör det dock möjligt att identifiera, isolera och införa specifika gener i intressanta grödor för att förbättra deras egenskaper.
Bioteknik för grödor och andra tekniska tillämpningar för livsmedelsproduktion är snabbare och har fyllt en stor lucka i kedjan för utbud och efterfrågan.
Jordbrukets kvalitet och stabilitet
En nackdel med traditionell odling är grödans känslighet för torka, sjukdomar och skadedjursangrepp samt stora mängder användning av bekämpningsmedel och herbicider.
Därför hotar miljöpåverkan en jämn produktion av grödor.
Därför modifieras genetiskt modifierade livsmedel för att stödja livsmedelsförsörjningens tillförlitlighet och den slutliga grödans jämna kvalitet.
De omfattar t.ex:
- GM-majsväxter som är motståndskraftiga mot torka och ger ökad avkastning.
- GM-sojabönor som är motståndskraftiga mot herbicider och som kräver mindre användning av herbicider.
- GM-lax (AquAdvantage) som växer dubbelt så snabbt, vilket gör att tillgången ökar.
- Papaya som är virusfri.
- Potatis som inte blir brun när den skärs av.
Förbättrade näringsmässiga egenskaper
Även om jordbruksförbättringar har stått i förgrunden när det gäller bioteknik och genetiskt modifierade livsmedel har vissa ändringar inriktats på att förbättra livsmedlens näringsprofil.
Till exempel har rosa ananas i Costa Rica höga halter av karotenoider – föreningar som finns i växter och som kan minska risken för kroniska sjukdomar, t.ex. hjärtsjukdomar, hos människor.
Den ökade koncentrationen av den essentiella aminosyran lysin i majs och betakaroten i gyllene ris är andra exempel.
I pågående forskning undersöks också hur man kan förbättra näringsvärdet hos transgena produkter, bland annat genom att modifiera probiotika och prebiotika för att förbättra tarmhälsan.
Dessa insatser är också av intresse för folkhälsan för att göra viktiga näringsämnen som ofta saknas i kosten allmänt tillgängliga för befolkningen.
Vanliga genetiskt modifierade livsmedel
Agricultural Marketing Service of the Department of Agriculture (USDA) upprätthåller en förteckning över biotekniska livsmedel från hela världen.
Förteckningen är allmänt tillgänglig och tjänar till att informera regleringsorganen om vilka livsmedel de måste utfärda meddelanden om livsmedelsinformation.
Det är viktigt att notera att många av dessa genetiskt modifierade livsmedel används som ingredienser för att tillverka andra livsmedelsprodukter. Det är därför troligt att människor konsumerar livsmedelsprodukter som tillverkats med ingredienser som härrör från genetiskt modifierade livsmedelsgrödor.
Enligt Food and Drug Administration (FDA) kräver dock nya lagar att livsmedelsmärkning från och med januari 2022 ska visa ”bioengineered food”, oavsett om själva livsmedlet eller ingredienser i livsmedelsprodukten har modifierats genetiskt.
Dessa etiketter kommer att göra konsumenterna medvetna så att de behåller sin köpkraft och fattar välgrundade livsmedelsbeslut.
Nedan följer en sammanställning av de aktuella genetiskt modifierade livsmedlen i världen. Alla dessa livsmedel har utvärderats av FDA och bedömts vara säkra för mänsklig konsumtion.
| GM-livsmedel | Orsaker till genetisk modifiering | Länder | Användning av livsmedel |
| Alfalfa | Tolerans mot herbicider. Minskar lignin. | U.S.A, Kanada | Växttillskott, alfalfa groddar, djurfoder. |
| Äpplen | Minskar brynn | U.S.A, Kanada | Frukt, fruktprodukter |
| Raps | Herbicidtolerans. Minskar fytat. | U.S.A, Kanada, Australien | Matolja, margarin, djurfoder. |
| Majs | Herbicidtolerans. Motståndskraft mot insekter. Ökad avkastning. Kontroll av pollinering. | USA, Kanada, Europeiska unionen, Brasilien, Costa Rica, Argentina, Chile, Colombia, Kuba, Paraguay, Sydafrika, Honduras, Filippinerna, Pakistan | Hela majsprodukter, majsmjöl, majsstärkelse, majsirap, djurfoder. |
| Aubergine | Motståndskraft mot insekter. | Bangladesh, Indien | Matlagning |
| Papaya | Motståndskraft mot virus. | USA, Kanada, Kina | Frukt, fruktprodukter |
| Ananas | Ökade karotenoider. Ingen blomning. | Costa Rica | Färsk frukt |
| Potatis | Minskad brunfärgning. Mindre blåmärken på svarta fläckar. Motståndskraft mot virus. Motståndskraft mot insekter. | USA, Kanada | Matlagning |
| Lax | Tillväxthastighet | USA, Kanada | |
| Sojabönor | Herbicidtolerans. Förändrad oljeprofil. Ökad avkastning. | USA, Kanada, Sydafrika, Argentina, Bolivia, Costa Rica, Paraguay, Uruguay, Brasilien, Mexiko | Matolja, tofu. |
| Squash | Resistens mot virus. | USA, Kana | Matlagning, konserverade produkter |
| Sockerbetor | Herbicidtolerans. | USA, Kanada | Granulerat socker, drycker |
Myter och fakta
Myt: Genetiskt modifierade livsmedel är farliga
Fakta: Trots utbredd skepticism har flera studier, inklusive denna studie från 2017, tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO) och FDA, förklarat att genetiskt modifierade livsmedel är säkra.
Tre regleringsorgan – FDA, Environmental Protection Agency (EPA) och USDA – samarbetar för att rigoröst testa och övervaka säkerheten hos genetiskt modifierade organismer i USA.
FDA upprätthåller strikta livsmedelssäkerhetsnormer för genetiskt modifierade livsmedel.
EPA reglerar bekämpningsmedel och växtskyddsmedel som gör genetiskt modifierade grödor motståndskraftiga mot insekter och virus.
USDA ser till att genetiskt modifierade livsmedel inte är skadliga för andra växter genom att övervaka korspollinering och bästa metoder för plantering.
Myt: GM-livsmedel orsakar allergier
Fakta: Proteiner i livsmedel är ofta orsaken till matallergier. När genetiskt material införs i grödan kan nya proteiner bildas och tolkas som ett främmande hot i kroppen, vilket utlöser ett immunförsvar eller en allergisk reaktion.
Detta är sällsynt, men ett dokumenterat fall visade att kontaminering från en GMO-gröda som inte var avsedd för mänsklig konsumtion orsakade reaktionen och inte komponenter i själva det genetiskt modifierade livsmedlet.
Dessutom visade en studie från 2017 att genetiskt modifierade livsmedel antingen inte var allergiframkallande eller inte var mer allergiframkallande än deras icke genetiskt modifierade motsvarigheter.
Myt: Cellodlat kött (labbkött) är genetiskt modifierade livsmedel.
Fakta: Detta är en vanlig missuppfattning.
Även om både cellodlat kött och genetiskt modifierade livsmedel använder bioteknik, använder cellodlat kött specifikt cellvävnadsteknik.
I djurfritt kött används oförändrade celler från djuret i fråga – t.ex. kor – och man skapar en laboratoriemiljö som kan stödja tillväxten av dessa celler i ett laboratorium.
Med denna nya teknik försöker man möta befolkningens ökade efterfrågan på kött och samtidigt erbjuda ett alternativ som minskar antalet livsmedelsburna sjukdomar och miljöpåverkan från koncentrerade djurfoderanläggningar.
Myt: Frukt och grönsaker utan kärnor är genetiskt modifierade livsmedel.
Fakta: Frukt och grönsaker utan fröer önskas av vissa på grund av sin bekvämlighet, men tas emot med tveksamhet av andra.
Dessa livsmedel är inte genetiskt modifierade, utan korsbefruktning, ympning eller hormonreglering för att få denna egenskap.
Genetiskt modifierade livsmedel och miljön
Vissa farhågor kvarstår när det gäller genetiskt modifierade livsmedels potentiella negativa effekter på miljön. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation listar bland annat följande frågor:
- Oönskad korsning – när gener från en art överförs till en annan växtart, vilket kan skapa problem som herbicidresistent ogräs. Forskningen kring effekterna av sådana oönskade överföringar är fortfarande inte entydig.
- Förekomsten av skadliga mutationer, som är under utredning, även om studierna även här är ofullständiga.
- GM-växter kan komma att konkurrera med inhemska växtpopulationer, vilket hotar den biologiska mångfalden.
- Potentiell störning av livsmedelskedjor eller ekosystemcykler genom oavsiktlig påverkan på fåglar, insekter och markmikroorganismer.
Slutsats
Genetiskt modifierade livsmedel, eller biotekniska eller transgena livsmedel, har omgärdats av kontroverser, men de har visat sig ha fördelar för livsmedelsförsörjningen och efterfrågekedjan.
Dessa livsmedel har visat sig vara säkra för mänsklig konsumtion, även om det behövs fler studier för att tydligt definiera deras totala näringsvärde och långsiktiga hälsoeffekter.
Det är också viktigt att noggrant övervaka de genetiskt modifierade livsmedlens eventuella inverkan på miljön i framtiden.
Produkttips från Nutri.se >
- https://www.fda.gov/food/agricultural-biotechnology/gmo-crops-animal-food-and-beyond
- https://www.who.int/health-topics/food-genetically-modified#tab=tab_1
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6132390/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19369372/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26567205/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5790416/
- https://www.fda.gov/food/agricultural-biotechnology/science-and-history-gmos-and-other-food-modification-processes
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6173531/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5790416/
- https://www.fda.gov/animal-veterinary/animals-intentional-genomic-alterations/questions-and-answers-fdas-approval-aquadvantage-salmon
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30109624/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19369372/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30070118/
- https://www.fda.gov/food/agricultural-biotechnology/gmo-crops-animal-food-and-beyond
- https://www.fda.gov/food/agricultural-biotechnology/how-gmos-are-regulated-food-and-plant-safety-united-states
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4642419/
- https://www.who.int/health-topics/food-genetically-modified#tab=tab_1
- https://www.fda.gov/food/agricultural-biotechnology/how-gmos-are-regulated-food-and-plant-safety-united-states
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21080671/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28473652/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28890018/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25942290/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31441608/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22253976/
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5033179/
- https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28645870/