Järntillskott: Vem bör ta dem?

I den här artikeln diskuteras järntillskott, vem som kan ha nytta av dem samt de bästa sätten att få sina järnnivåer testade.

Järn är ett näringsämne som spelar många viktiga roller i din kropp, bland annat för att hålla dig frisk och full av energi.

Det är vanligt med låga järnnivåer och de kan orsaka obehagliga symtom som trötthet, dålig koncentration och frekventa sjukdomsanfall. Järnbrist är dock inte alltid lätt att upptäcka, särskilt inte i ett tidigt skede.

Järntillskott är ett bra sätt att vända en brist, särskilt om enbart kostförändringar inte lyckas (1).

Symtom på låga järnnivåer

Låga järnnivåer är vanligt förekommande, särskilt i vissa undergrupper av befolkningen. Om de inte behandlas kan de utvecklas till ett allvarligare tillstånd som kallas järnbristanemi (IDA) (1).

IDA är ett tillstånd där ditt blod inte innehåller tillräckligt många friska, syrebärande röda blodkroppar. Som ett resultat av detta kan du uppleva följande symtom (1, 2):

• Trötthet
• Brist på energi
• Andfåddhet
• Koncentrationssvårigheter
• Svårigheter att reglera kroppstemperaturen eller att ofta frysa.
• Blek hud
• Hjärtklappning
• Huvudvärk
• Hör ringande, väsande eller surrande ljud i huvudet.
• Klåda
• Öm tunga eller svårigheter att svälja.
• Förändringar i hur maten smakar
• Håravfall
• Sug efter andra saker än mat, t.ex. is eller smuts – även kallat pica.
• Smärtsamma öppna sår i munnen.
• Skedformade naglar
• Ett okontrollerbart behov av att röra på benen – även känt som restless leg syndrome.

Om du upplever något av dessa symtom bör du överväga att diskutera diagnostiska testalternativ med din vårdgivare för att identifiera eller utesluta låga järnnivåer eller IDA.

Tänk på att dessa symtom vanligtvis är mest märkbara när låga järnnivåer utvecklas till IDA. Du kan alltså ha låga järnnivåer utan att uppleva något av dessa tecken, särskilt i de tidiga stadierna av järnbrist.

Att få dina järnnivåer testade regelbundet kan vara ett bra sätt att identifiera och behandla låga järnnivåer innan de eventuellt utvecklas till IDA.

Produkttips från Nutri.se >

SAMMANFATTNING

Låga järnnivåer är vanliga och kan, om de inte behandlas, utvecklas till järnbristanemi (IDA). Symtomen visar sig ofta först när IDA har utvecklats. Att få sina järnnivåer testade regelbundet kan hjälpa till att identifiera en brist innan den utvecklas till IDA.

När kan järntillskott vara till hjälp

Järntillskott kan hjälpa till att vända låga järnnivåer eller behandla järnbristanemi. De kan ge resultat snabbare än kostinterventioner och anses ofta vara den bästa behandlingsmetoden.

Dessa tillskott kan vara särskilt användbara bland personer som är benägna att ha låga järnnivåer, särskilt om de inte kan upprätthålla en god järnstatus enbart genom kosten, inklusive (1, 3, 4, 5, 6):

• Gravida
• Spädbarn och småbarn
• Personer med kraftiga menstruationer.
• personer som ofta donerar blod.
• Personer med cancer.
• Personer med gastrointestinala sjukdomar, t.ex. celiaki, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
• Personer som har genomgått en magsäckskirurgi.
• Personer med hjärtsvikt.
• Personer som tar järnförbrukande mediciner, t.ex. sådana som används för att minska magsyran.
• Personer som regelbundet tränar mycket.
• Personer som följer en vegetarisk eller vegansk diet.
• Personer med blodsjukdomar, t.ex. thalassemi eller sicklecellanemi.
• Personer med alkoholism.

Det är viktigt att notera att det kan skada din hälsa att ta järntillskott när det är onödigt, delvis på grund av att de vanligtvis innehåller höga doser av järn, vilket kan orsaka matsmältningsproblem och minska absorptionen av andra näringsämnen i din tarm (1).

Att ta dessa tillskott i onödan kan också orsaka cellskador och i allvarliga fall leda till organsvikt, koma eller död. Negativa biverkningar kan uppstå hos vem som helst, men verkar särskilt dödliga hos barn (1).

Prata därför alltid med din sjukvårdspersonal om att få din eller ditt barns järnstatus testad innan du tar järntillskott, och följ alltid din sjukvårdsleverantörs doseringsrekommendationer.

SAMMANFATTNING

Järntillskott kan vända suboptimala järnnivåer. Se till att få dina järnnivåer kontrollerade i förväg, eftersom det kan skada din hälsa om du tar dem i onödan.

Att testa sig för lågt järninnehåll

Att få blodprov är ett av de bästa sätten att diagnostisera låga järnnivåer eller IDA, eftersom tillstånden kan vara svåra att diagnostisera enbart utifrån symtom.

Ett kompletterande tillvägagångssätt är att undersöka hur ditt intag av järn via kosten och tillskott jämförs med det rekommenderade järnintaget (1).

För att förstå vikten av att begära vissa blodprov framför andra kan det vara bra att förstå de tre huvudstadierna av järnbrist.

Stadier av järnbrist

Låga järnnivåer utvecklas vanligtvis till IDA genom dessa stadier (1):

• Lätt järnbrist. Detta tillstånd består av låga järndepåer med ferritinnivåer mellan 10-30 mcg/L, samt ett normalt antal röda blodkroppar (RBC) med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
• Lätt funktionell järnbrist. Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L men ett normalt antal röda blodkroppar med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
• Järnbristanemi (IDA). Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L, plus ett RBC-antal som faller under det normala intervallet med hemoglobin lägre än 12 g/dL och hematokrit lägre än 36 % för kvinnor och 41 % för män.

De bästa testerna för att diagnostisera din järnstatus

Hemoglobin- och hematokritprover används vanligen för att screena för järnbrist. De anses dock inte vara känsliga eller specifika och tenderar att endast identifiera IDA – inte de tidiga stadierna av järnbrist (1).

Det är fördelaktigt att identifiera de tidigare stadierna av järnbrist, eftersom du på så sätt kan ta itu med problemet omedelbart – vare sig det är genom kostförändringar eller kosttillskott – i stället för att låta det utvecklas till IDA innan du vidtar åtgärder.

Serumferritin anses för närvarande vara det mest kostnadseffektiva och effektiva testet för att diagnostisera järnbrist, särskilt i tidiga skeden.

Det är dock få läkare som rutinmässigt testar ferritinnivåer, så du kan behöva begära detta test specifikt, utöver hemoglobin- och hematokritprover, när du besöker din läkare.

Hur ofta bör du testa dig?

De som inte har någon historia av låga järnnivåer kan välja att få sina nivåer testade en gång per år som ett sätt att upptäcka en eventuell järnbrist i ett tidigt skede.

Om du tar järntillskott kan förbättringar i hemoglobin vara märkbara inom 4 veckor. Det tar dock i allmänhet minst 3 månader att helt återställa hemoglobinnivåerna och ibland ännu längre tid att återställa ferritinnivåerna (7).

Därför bör personer som för närvarande tar kosttillskott för att behandla järnbrist vänta minst tre månader efter att de börjat behandlingen, om inte något längre, innan de får sina hemoglobin- och ferritinnivåer testade på nytt.

Med detta sagt är det en liten andel människor som antingen inte reagerar på orala järntillskott eller som upplever biverkningar. Som sådana kan de behöva andra behandlingar.

Om du har IDA och inte märker någon förbättring av symtomen inom de första 4-8 veckorna efter att ha tagit ett tillskott bör du därför överväga att få dina hemoglobinnivåer testade igen för att kontrollera om du svarar på behandlingen (7).

SAMMANFATTNING

Att få dina hemoglobin-, hematokrit- och ferritinnivåer testade är det bästa sättet att identifiera en järnbrist innan den eventuellt utvecklas till IDA. Hur ofta du bör få dina järnnivåer testade beror på din nuvarande järnstatus.

Slutsats

Järntillskott kan hjälpa till att vända en järnbrist när enbart kostförändringar inte lyckas.

Vissa personer, inklusive gravida kvinnor, spädbarn, små barn, personer som tränar mycket och personer med vissa medicinska tillstånd, är mer benägna att ha låga järnnivåer och bör få sina järnnivåer testade regelbundet.

Om du överväger att få dina järnnivåer testade, se till att begära ett hemoglobin- och hematokritprov tillsammans med ett ferritintest. Denna kombination är mest effektiv när det gäller att identifiera järnbrist, även i ett tidigt skede.

Järntillskott: frågor & svar

Här har vi samlat vanliga frågor om järn och järntillskott.

Vem är mest sannolikt i behov av järntillskott?

• Kvinnor med menstruation
• Gravida kvinnor och kvinnor efter förlossningen
• Idrottare och uthållighetsutövare
• Restriktiva dieter, inklusive vegetarianer
• Blodgivare

Hur hjälper järntillskott till att lindra menstruationströtthet?

Blodförlust = järnförlust = låg järnhalt = menstruationströtthet. Menstruation är den främsta orsaken till järntrötthet, vilket resulterar i att 1 av 4 kvinnor har låga järnnivåer. Järntillskott kan öka järn- och energinivåerna för att hjälpa till att bekämpa trötthet och utmattning under hela kvinnans cykel.

Varför är järn viktigt?

Järn är viktigt för livet. Det bidrar till att minska trötthet och utmattning. Det spelar en viktig roll för normal energimetabolism, syretransport, kognitiv funktion, immunfunktion och bildning av röda blodkroppar och hemoglobin.

Orsakar järntillskott förstoppning?

Järntillskott kan orsakar gastrointestinala biverkningar, såsom förstoppning, illamående och diarré.

Järntillskott löses normalt upp i magen, där de oxideras och orsakar gastrointestinala biverkningar.

Hur och när ska jag ta järntillskott?

Järntillskott fungerar bäst när de tas på tom mage, så det rekommenderas att du tar det på morgonen. Om du har en särskilt känslig mage kan det vara bäst att ta dina järntillskott efter en måltid.

Många järntillskotts märke rekommenderar att du tar järn tillsammans med ett glas apelsinjuice, eftersom C-vitamin fungerar som en naturlig förstärkare av järnupptaget.

Hur mycket järn behöver jag dagligen?

Att ha rätt mängd järn beror på flera faktorer som kön, ålder och kost.

• Män över 18 år behöver 8,7 mg järn per dag.
• Kvinnor i barnafödande ålder, mellan 19-50 år, behöver 14,8 mg järn per dag.
• Under graviditeten ökar behovet av järn till 30 mg per dag.
• Kvinnor i klimakteriet över 50 år behöver 8,7 mg järn per dag.

Kan jag få i mig järn från maten?

Ja, du kan få järn från maten också.

Järn finns i två former: hem-bundet och icke hem-bundet. Icke hem-bundet järn finns i växter, nötter och baljväxter. Detta absorberas i mycket lägre takt och omfattning än hem-bundet järn, som finns i animaliska produkter som kött, särskilt rött kött.

De som följer en vegetarisk eller växtbaserad kost kan upptäcka att även om de äter rikligt med järnrika livsmedel är de fortfarande benägna att utveckla otillräckliga järnnivåer, på grund av det lägre upptaget av icke hem-bundet järn i kroppen.

Det är viktigt att komma ihåg att även om du gör en medveten ansträngning för att få i dig mer hem-bundet järn, genom att äta kött, kan andra dagliga vanor som att dricka te och kaffe efter måltiderna minska järnupptaget.

Vem är järntillskott lämplig för?

Järntillskott innehåller den rekommenderade dagliga dosen järn för friska vuxna. De som har nytta av att ta järntillskott är bland annat:

• Kvinnor med menstruation
• Gravida kvinnor och kvinnor efter förlossningen
• Idrottare och uthållighetsutövare
• Restriktiva dieter, inklusive vegetarianer.
• Blodgivare

Är järntillskott lämpligt under graviditet?

Ja, järntillskott är lämpligt under alla trimester av graviditeten. Järnbehovet ökar under graviditeten eftersom kroppen använder järn för att skapa extra blod för att transportera syre till mamman och barnet under denna tid.

Kan jag ta järntillskott när jag försöker bli gravid?

Ja, järntillskott är lämpligt att ta före, under och efter befruktningen.

Hur påverkar graviditet järnnivåerna?

Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen med upp till 50 %. Järnbehovet ökar eftersom kroppen använder järn för att skapa extra blod för att transportera syre till mor och barn under denna tid.

Kostens behov av järn kan öka till så mycket som 30 mg järn per dag under graviditeten, särskilt under andra och tredje trimestern. Detta kan innebära att man måste stödja en hälsosam kost med järntillskott när det dagliga järnbehovet inte kan tillgodoses enbart genom kosten.

Järntillskott kan dock inte ersätta en varierad kost och en hälsosam livsstil. Du bör inte heller överskrida den rekommenderade dagliga tillskottsdosen av järn utan att rådgöra med din läkare eller apotekare.

Varför behöver tunga motionärer mer järn?

Järn används av kroppens muskler för att hjälpa till att producera energi. Regelbundna motionärer, särskilt de som gillar uthållighetssporter som löpning, rodd och cykling, märker ofta att de har ett ökat behov av järn, och många vänder sig till järntillskott för att hålla dessa lager uppe.

Järn bidrar också till syretransporten i blodet, så att upprätthålla optimala järnnivåer kan leda till ökad aerob kapacitet och allsidiga prestationer. Järn bidrar också till minskad trötthet och utmattning, kognitiv funktion, normal immunfunktion och bildandet av röda blodkroppar och hemoglobin.

Kan järntillskott tas under amning?

Ja, järntillskott är säkert att ta under graviditet och amning.

Är järntillskott lämpligt för vegetarianer?

Ja, en del järntillskott är lämpliga för vegetarianer. Vegetarianer kan ha nytta av att ta ett järntillskott om de inte kan tillgodose sitt järnbehov enbart genom kosten. Även om en vegetarisk kost kommer att innehålla mycket järnrika livsmedel, innehåller dessa växtbaserade järnkällor icke-hemiskt järn, som absorberas dåligt av kroppen. Detta kan kombineras med andra potentiella absorptionshinder som fytater i fullkorn och baljväxter eller tanniner i te och kaffe.

Kan tonåringar ta järntillskott?

Ja, tonåringar kan ta järntillskott. Unga kvinnor som börjar få mens för första gången kan upptäcka att de behöver järntillskott för att återställa de järnnivåer som förlorats genom menstruation. Järntillskott innehåller oftast den rekommenderade dagliga dosen för friska vuxna.

Kan man ta järn utan att rådgöra med en läkare?

Ja, eftersom järntillskott är ett kosttillskott (och inte ett läkemedel) är det lämpligt att ta utan att konsultera en läkare. Vi rekommenderar järntillskott endast till dem som löper risk att utveckla låga järnnivåer (dvs. de som har regelbundna menstruationer, är gravida & postnatala, vegetarianer, hårt tränande).

Hämmar kaffe upptaget av järn?

Tanninerna i te och kaffe är kända för att hämma järnupptaget. Det rekommenderas att hålla en buffert på 1-2 timmar mellan att ta järntillskott eller äta järnrika livsmedel och att njuta av en kopp kaffe eller te.

Hur kan jag få i mig mer järn i kosten?

Järnrika livsmedel inkluderar:

• Rött kött
• Fläskkött
• Fjäderfä
• Bönor
• Mörkgröna bladgrönsaker
• Torkad frukt
• Berikade spannmål, bröd och pasta.
• Aprikoser
• Torkade katrinplommon och vinbär
• Torkade russin
• Torkade päron
• Torkade fikon
• Torkade äpplen
• Mullbär
• Hallon
• Björnbär
• Jordgubbar och smultron

Drycker som innehåller mycket järn är bland annat:

• Spenatjuice
• Pumpasaft
• Rödbetsjuice
• Plommonjuice
• Tomatjuice
• Druvjuice
• Granatäpplejuice
• Äppeljuice

Kan man ta järntillskott regelbundet eller är det bara en engångsprodukt?

Eftersom järntillskott är ett kosttillskott är den lämplig att ta regelbundet för att öka/upprätthålla järnnivåerna.

Kan jag ta mer än en kapsel järntillskott per dag?

Överskrid inte den angivna dosen utan att först rådgöra med din läkare eller apotekare.

Var lagras järn i kroppen?

Järn lagras huvudsakligen i levern som ferritin eller hemosiderin. Den viktigaste regulatorn för järnlagringen är ferritin.

Ferritin kan frigöra järn om blodet har en låg järnkoncentration och det kan hjälpa till att lagra överskott av järn om blodet och vävnaderna har en hög järnkoncentration. En genomsnittlig man har cirka 1 000 mg lagrat järn i kroppen medan en kvinna i genomsnitt har cirka 300 mg.

Finns det någon risk för överdosering av järn med järntillskott?

Det finns ett ärftligt tillstånd som kallas hemokromatos där järnnivåerna byggs upp långsamt under många år. Kvinnor med menstruation kommer att ha en långsammare uppbyggnad än män eftersom det sker en järnförlust varje månad. Det finns inget sätt att veta att man har detta tillstånd om man inte genomgår en genetisk screening för det.

14 mg järn är det rekommenderade dagliga intaget av järn som fastställts av tillsynsmyndigheten (EFSA). 14 mg anses vara säkert baserat på det dagliga intaget för en genomsnittlig person.

Hur skiljer sig järntillskott från järn på recept?

Järntillskott är ett kosttillskott och inte ett läkemedel, vilket innebär att våra produkter innehåller 100-179 % av det rekommenderade dagliga intaget av järn, medan receptbelagt järn har en högre dos. Till exempel kan receptbelagt järn innehålla 100 mg elementärt järn.

Produkttips från Nutri.se >

Källa:

1. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/
2. https://www.nhs.uk/conditions/iron-deficiency-anaemia/
3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30141278/
4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4408516/
5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6367879/
6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3999603/
7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4836595/