Trots att vi tillbringar ungefär en tredjedel av våra liv i sömnens land har sömnen fortfarande många mysterier. Forskare försöker ta reda på detaljerna, men sömnens underverk är mycket mer komplext än vad det verkar. I denna specialartikel avslöjar vi några vanliga myter.
I vår serie om medicinska myter tar vi oss an medicinsk felaktig information på allvar. Med hjälp av expertinsikt och forskning för att skilja fakta från fiktion, ger vi klarhet i den mytomspunna världen av hälsojournalistik.
Produkttips från Nutri.se >
Sömnen är mystisk, men vetenskapen håller på att ta reda på detaljerna.
Många djur behöver någon form av sömn, och om evolutionen har bevarat ett beteende hos många arter måste det vara viktigt.
Att ligga medvetslös i timmar verkar trots allt inte vara den säkraste aktiviteten för ett djur i naturen. Så det som händer under sömnen är viktigt.
”Dessa små skivor av död”, som Edgar Allen Poe kallade sömnen, bidrar till att upprätthålla en god fysisk och mental hälsa. De långsiktiga effekterna av sömnförlust är förknippade med en rad hälsotillstånd, inklusive diabetes, depression, stroke med mera.
Men eftersom sömn har en ständig koppling till det eteriska: drömmar, förändrade tillstånd och känslor, är det ingen överraskning att den är knuten till en mängd myter.
I denna specialartikel tar vi upp några av de vanligaste myterna om den allestädes närvarande sömnen.
1. Din hjärna stängs av under sömnen
Tack och lov slutar våra hjärnor inte sitt dagjobb under sömnen. Viktiga funktioner, som till exempel andning, gör att våra hjärnor aldrig kan stänga av helt och hållet. Faktum är att under REM-sömn (rapid eye movement), när de flesta drömmar uppstår, är hjärnans vågrörelseaktivitet som den i vaket tillstånd.
Intressant nog är det trots den höga aktivitetsnivån svårast att väcka en sovande person under REM-sömn. Därför kallas detta sömnstadium ibland för paradoxal sömn.
Medan vi sover har vår vita och grå substans mycket att göra. När vi väl har somnat in cyklar vår hjärna genom tre faser av icke-REM-sömn, följt av en fas av REM-sömn. I vart och ett av de fyra stadierna uppvisar hjärnan specifika hjärnvågsmönster och neuronal aktivitet.
Denna cykel av fyra stadier upprepas fem eller sex gånger under en hel natts sömn.
Medan vissa regioner i hjärnan blir tysta under icke-REM-sömn, kommer andra områden i rörelse. Till exempel är amygdala, som är mest känd för sin roll i känslor, aktiv under slummer.
Thalamus är ett intressant fall. Denna del av hjärnan är en relästation för våra sinnen. Det vi ser, hör och känner anländer först till thalamus. Därifrån transporteras sensoriska signaler till hjärnbarken, som gör en mening av inmatningarna.
Under icke-REM-sömn är thalamus relativt tyst. Under REM-sömnen blir thalamus dock aktiv och skickar in drömmarnas syner och ljud till hjärnbarken.
2. Om du kommer ihåg din dröm har du sovit bra.
De flesta människor drömmer varje natt, men vi kommer ofta inte ihåg dem. Drömmar uppstår oftast under REM-sömnen, men de glöms nästan omedelbart bort.
Det är först när någon vaknar under eller strax efter REM-sömnen som minnet av en dröm ännu inte har försvunnit.
Vissa bevis tyder på att vissa neuroner som är aktiva under REM-sömn aktivt kan undertrycka drömminnen.
Dessa neuroner producerar melaninkoncentrerande hormon (MCH), som hjälper till att reglera sömnen. MCH hämmar också hippocampus, en viktig hjärnregion för minneslagring. En av författarna till studien som länkas ovan, Thomas Kilduff, Ph.D., förklarar:
”Eftersom drömmar tros uppstå främst under REM-sömnen, det sömnstadium då MCH-cellerna aktiveras, kan aktivering av dessa celler förhindra att innehållet i en dröm lagras i hippocampus – följaktligen glöms drömmen snabbt bort.”
En studie närmar sig frågan från en annan vinkel. Forskarna rekryterade personer som tenderar att komma ihåg sina drömmar de flesta nätter. De fann att dessa personer blev vakna under natten oftare än personer som mer sällan kom ihåg sina drömmar.
Detta tyder på att personer som ofta minns drömmar kanske sover sämre.
Kort sagt, att komma ihåg en dröm är inte ett tecken på god sömn. Det är bara det att du vaknade vid rätt tidpunkt för att minnas den.
3. Väck aldrig en sömngångare
Ett vanligt påstående är att om du väcker en sömngångare kan hen få en hjärtattack eller till och med dö. Detta är inte sant.
Men om någon väcker en sömngångare kan de väcka förvirring och ibland rädsla. Vissa sömngångare kan agera aggressivt, så människor måste vara försiktiga om de väcker dem.
Ibland kan sömngångare skada sig själva när de navigerar i huset med slutna ögon. Därför är det bästa tillvägagångssättet att försöka locka tillbaka dem till den trygga sängen.
På webbplatsen National Health Service (NHS) i Storbritannien föreslås att ”det bästa du kan göra om du ser någon som går i sömnen är att se till att han eller hon är i säkerhet”.
NHS-webbplatsen förklarar också att när den sömngångare har somnat igen och episoden är över är det en bra idé att försiktigt väcka honom eller henne innan man låter honom eller henne somna om igen. Detta kan ”förhindra att en ny episod inträffar i samma djupsömncykel”.
De lägger också till en försiktighetsåtgärd: ”Skrik inte och skräm inte personen och håll den inte fysiskt om den inte är i fara, eftersom den kan slå tillbaka.”
4. Alkohol garanterar en god natts sömn
Alkohol minskar den tid det tar att somna. En person som har druckit alkohol kan också vara svårare att väcka. På grund av detta antar människor ofta att det har en gynnsam inverkan på sömnen överlag. Så är dock inte fallet. Kvaliteten på sömnen under alkoholpåverkan är sämre jämfört med sömn utan alkohol.
För att vakna upp och känna sig uppfriskad måste vår hjärna cykla genom den högt orkestrerade serie av faser och cykler som nämndes tidigare. Alkohol slår ut denna serie av upprepningar ur balans.
Till exempel, som författarna till en recension om ämnet förklarar, efter att ha druckit alkohol, ”REM-sömnens minskning i den första delen av sömnen är betydande. Den totala andelen REM-sömn under natten minskar i majoriteten av studierna vid måttliga och höga doser”.
Enligt en annan artikel, som tittar på förhållandet mellan droger och sömn mer allmänt, ”är självrapporterade sömnproblem mycket vanliga bland alkoholkonsumenter med en andel klinisk sömnlöshet på mellan cirka 35 och 70 procent”.
Sammanfattningsvis kan man säga att även om alkohol får dig att somna snabbare kommer sömnen du får att vara mindre uppfriskande.
5. Ost och andra livsmedel
Detta är en gammal myt som de flesta människor i västvärlden säkert har hört. Även om den är välkänd behöver man bara äta ost före sänggåendet för att upptäcka att den absolut inte stämmer för alla.
Att äta en stor måltid strax före sänggåendet, oavsett om den innehåller ost eller inte, kan dock orsaka matsmältningsbesvär eller halsbränna, vilket kan störa sömnen.
Om din sömn störs av en aktiv tarm och du blir mer vaken oftare, är det mer sannolikt att du kommer ihåg de drömmar du haft. Som tidigare nämnts glömmer människor drömmar nästan lika snabbt som de bildas – om du inte vaknar under en dröm är det osannolikt att du kommer ihåg den.
Och om din magkänsla är obekväm kan det öka risken för att du får en obehaglig dröm.
Den typ av måltid som avnjöts före middagen kan också göra skillnad. Dr William Kormos, chefredaktör för Harvard Men’s Health Watch, förklarar:
”[E]tt stor måltid, särskilt en måltid med mycket kolhydrater, kan utlösa nattsvettningar eftersom kroppen genererar värme när den metaboliserar maten.”
Återigen är det troligt att detta stör sömnen, ökar vakenheten och därmed ökar sannolikheten för att komma ihåg drömmar.
Varför och hur myten om ost/nattens mardrömmar började är oklart, men det faktum att ostbrickor tenderar att dyka upp i slutet av en stor måltid kan ge en viss insikt. Även om vissa tror att ostmytens ursprung kan ligga i gamla legender.
En relaterad myt är att vissa livsmedel, inklusive mjölk, ost och kalkon, kan hjälpa till att få en att sova. Detta beror på att de innehåller en aminosyra som kallas tryptofan.
Tryptofan är nödvändigt för att kroppen ska kunna tillverka serotonin, vilket är nödvändigt för tillverkningen av melatonin, ett hormon som spelar en roll för sömnen.
Teorin går därför ut på att livsmedel som innehåller tryptofan kan underlätta sömnen. Den vanligaste av dessa myter är att Thanksgiving-kalkonen, med sin dos av tryptofan, gör någon sömnig efter lunch.
Studier som undersökt tryptofanintag har dock inte funnit någon överväldigande effekt på sömnen. Dessutom är nivåerna av denna syra i en portion ost eller kalkon inte tillräckligt höga för att göra skillnad.
Slutsats
Sömnen innehåller fortfarande många mysterier. Endast genom vetenskap och forskning kan vi så småningom låsa upp fler svar. Som den här artikeln beskriver har vi dock uppgifter som gör att vi kan avliva många av de mest väletablerade myterna.
För tillfället är det bästa rådet att undvika sena måltider, minska alkoholintaget och vara snäll mot sömngångare.
Produkttips från Nutri.se >
- https://www.ninds.nih.gov/Disorders/Patient-Caregiver-Education/Understanding-Sleep
- https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6122651/
- https://science.sciencemag.org/content/365/6459/1308
- https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2013.00419/full
- https://www.nhs.uk/conditions/sleepwalking/
- https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/acer.12006
- https://ascpjournal.biomedcentral.com/articles/10.1186/s13722-016-0056-7
- https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0015587032000104220
- https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0149763409001171