De flesta har nog hört talas om att antioxidantrika livsmedel och kosttillskott kan vara bra för hälsan, men många förstår kanske inte riktigt vad antioxidanter är eller hur de fungerar i kroppen.

Denna artikel tar en djupgående titt på vetenskapen bakom några av de mest debatterade näringsrelaterade ämnena, väger in fakta och avslöjar myter.

Enligt en artikel i biomolecules är ordet antioxidant en av de mest förvirrande vetenskapliga termerna som den vetenskapliga litteraturen inte tydligt definierar.

Den här artikeln tar en djupgående titt på antioxidanter och förklarar vad de är och hur de påverkar hälsan.

Vad är antioxidanter?

Antioxidanter är föreningar som minskar eller hämmar cellskador genom sin förmåga att neutralisera molekyler som kallas fria radikaler.

Ett urval av antioxidanter från Nutri.se >

Fria radikaler är molekyler som har en eller flera oparade elektroner i sin yttre omloppsbana, vilket gör dem instabila och mycket reaktiva. Kroppen skapar dem genom normala endogena metaboliska processer, inklusive energiproduktion.

Kroppen producerar dem också som svar på miljö- och livsstilsfaktorer, såsom solexponering, rökning, alkoholkonsumtion med mera.

Antioxidanter hämmar en process som kallas oxidation, som genererar fria radikaler som leder till cellskador. Antioxidanter interagerar på ett säkert sätt med fria radikaler och neutraliserar dem innan de kan orsaka skador på proteiner, lipider och DNA.

Oxidativ stress uppstår när det finns för många fria radikaler i kroppen. Denna obalans kan uppstå på grund av ökad produktion av fria radikaler eller minskat antioxidantförsvar.

Fria radikaler spelar en viktig roll för kroppens normala fysiologiska funktion och bidrar till en persons hälsa. När kroppen producerar ett överskott av fria radikaler kan det dock öka en persons sjukdomsrisk.

Till exempel har många kroniska sjukdomar, inklusive hjärtsjukdomar och cancer, kopplingar till progressiv skada från fria radikaler.

antioxidanter

Antioxidativa försvarssystem

Celler har antioxidativa försvarssystem som hjälper till att hålla produktionen av fria radikaler i schack.

Till exempel innehåller cellerna antioxidativa enzymer som hjälper till att minska nivåerna av fria radikaler. De primära antioxidativa enzymerna i cellerna inkluderar superoxiddismutas (SOD), katalas (CAT), glutationperoxidas (GPx) och glutationreduktas (GRx).

Dessa antioxidativa enzymer är kända som första linjens försvarsantioxidanter. De hjälper till att reglera nivåerna av fria radikaler genom att neutralisera både fria radikaler och andra molekyler som har potential att bli fria radikaler.

Kroppen producerar också metaboliska antioxidanter genom ämnesomsättningen. Till dessa hör liponsyra, glutation, koenzym Q10, melatonin, urinsyra, L-argininin, metallkärlproteiner, bilirubin och transferrin.

Det finns dock vissa antioxidanter som kroppen inte kan producera, vilket innebär att en person måste få i sig dem genom maten eller genom att ta kosttillskott. Dessa antioxidanter i form av näringsämnen omfattar karotenoider, antioxidativa vitaminer, inklusive vitamin C och E, selen, mangan, zink, flavonoider samt omega-3- och omega-6-fetter.

Kost- och tilläggsantioxidanter tenderar att få mest uppmärksamhet inom näringsvärlden eftersom konsumtion av en kost som är rik på antioxidanter kan bidra till att stärka kroppens antioxidantförsvar.

Antioxidanter i livsmedel vs. kosttillskott

Att reda ut de intrikata detaljerna kring antioxidanter i kosten kan vara utmanande och förvirrande. Många antioxidanter förekommer naturligt i livsmedel, och otaliga andra föreningar som påstås stärka kroppens antioxidantförsvar finns tillgängliga som kosttillskott.

Livsmedel som frukt, grönsaker, kryddor och nötter innehåller tusentals olika föreningar som fungerar som antioxidanter.

Till exempel innehåller druvor, äpplen, päron, körsbär och bär en grupp växtkemikalier som kallas polyfenolantioxidanter. Det finns över 8 000 olika polyfenolantioxidanter i naturen.

Färgglada frukter och grönsaker innehåller också höga koncentrationer av karotenoider, en annan klass av antioxidanter.

Dessa naturliga livsmedelsbaserade antioxidanter skiljer sig dock mycket från dem som finns i kosttillskott.

Det finns till exempel många former av E-vitamin, inklusive syntetiskt E-vitamin och naturligt E-vitamin, till exempel alfa-tokoferolestrar. Alla dessa former av E-vitamin kan ha olika effekter på kroppen.

Detta kan vara anledningen till att studier som undersöker de potentiella hälsofördelarna med E-vitamintillskott har gett motstridiga resultat.

Dessutom innehåller kosttillskott vanligtvis koncentrerade doser av isolerade antioxidantföreningar som kan påverka hälsan annorlunda än antioxidantrika livsmedel.

Även om antioxidantrika livsmedel är extremt näringsrika och viktiga för hälsan, passar det kanske inte alla att ta ett mycket högdoserat antioxidanttillskott och kan till och med vara skadligt för vissa människor.

Kan antioxidanter skada hälsan?

Det är tydligt att en kost som är koncentrerad på antioxidantrika livsmedel, särskilt frukt och grönsaker, är fördelaktig för den allmänna hälsan.

Förhållandet mellan tillskott av antioxidanter och sjukdomsförebyggande åtgärder är dock mindre tydligt.

Många studier har visat att intag av kosttillskott som innehåller koncentrerade doser av antioxidanter kan gynna vissa aspekter av hälsan.

Forskare har till exempel kopplat antioxidanttillskott – inklusive omega-3-fetter, curcumin, selen, resveratrol och vitamin C – till olika positiva hälsoeffekter.

Även om vissa antioxidanter kan ge hälsofördelar när en person tar dem av en specifik anledning betyder det dock inte att det alltid är säkert eller nödvändigt att ta kompletterande antioxidanter.

Viss forskning tyder på att intag av vissa antioxidanttillskott kan störa kroppens naturliga signalvägar och negativt påverka hälsan.

Dessutom har studier visat att högdos tillskott av antioxidanter kan vara skadliga i vissa populationer.

Forskare har till exempel kopplat E-vitamintillskott till en ökad risk för prostatacancer hos friska män. På samma sätt har studier kopplat betakarotentillskott till en ökad risk för lungcancer hos rökare.

Forskningen har inte heller funnit någon tydlig fördel av antioxidanttillskott på sjukdomsrisken.

Vissa bevis tyder på att högdostillskott med vitamin E, vitamin A och betakaroten kan öka risken för dödlighet.

Detta tyder på att intag av tillskott av vissa antioxidanter kan störa kroppens naturliga antioxidantförsvarsnätverk och till och med skada hälsan om det tas på ett olämpligt sätt.

Omvänt har forskningen konsekvent kopplat antioxidantrik kost med mycket grönsaker, frukt, kryddor och andra naturliga källor till antioxidanter till minskad sjukdomsrisk och har inte funnit några samband med några negativa hälsoeffekter.

Av denna anledning föreslår experter att människor bör fokusera på att konsumera antioxidanter genom de livsmedel de äter. De rekommenderar inte att människor tar högdostillskott av antioxidanter om de inte uttryckligen rekommenderas av en vårdgivare.

Slutsats

Det råder ingen tvekan om att konsumtion av en kost med mycket antioxidantrika livsmedel är fördelaktigt för hälsan och kan bidra till att förebygga utveckling av sjukdomar.

Forskare rekommenderar dock inte rutinmässigt antioxidanttillskott för hälsofrämjande åtgärder, eftersom vissa bevis tyder på att det kan vara skadligt för en persons allmänna hälsa att ta högdostillskott av antioxidanter.

Det är bäst att undvika högdoserade antioxidanttillskott om inte en betrodd vårdgivare ordinerar eller rekommenderar dem. Det bästa sättet att få i sig antioxidanter är genom livsmedel och drycker, till exempel grönsaker, frukt, nötter, fisk, kryddor och te.

Ett urval av antioxidanter från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6316255/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6316255/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3614697/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5452185/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6390265/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5789319/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2952083/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6591664/
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5664031/
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5758946/
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6317057/
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5707683/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24241129/
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4960740/
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5023714/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4094884/
  17. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30259539/
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4169010/
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6636175/
  20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22419320/
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6250988/