PABA (para-aminobensoesyra): fakta och säkerhet

PABA står för para-aminobensoesyra, på kemispråk 4-aminobensoesyra. PABA hör inte till de aminosyror som bygger protein, och enligt den amerikanska uppslagstjänsten MedlinePlus är det inte heller ett riktigt vitamin.

Ämnet dyker ändå upp i många sammanhang: i bakteriers och växters folatbildning, som angreppspunkt för sulfaläkemedel, i gamla solskyddsmedel, i ett läkemedel och som markör i urinprov. Den här artikeln reder ut vad källorna säger om vart och ett. EU:s register har inget godkänt hälsopåstående för PABA, så texten beskriver kemi, regler och säkerhet och lovar ingen effekt. Uppgifter som kan ändras är daterade.

Vad PABA är kemiskt

Namn och identitet

PubChem beskriver ämnet som en aminobensoesyra där aminogruppen sitter i para-läge mot karboxylgruppen, alltså på motsatta sidor av en bensenring. Rena kristaller är färglösa och missfärgas av ljus och luft.

EU-kommitténs yttrande från 2006 ger de fasta uppgifterna:

• Formel: C7H7NO2, molekylvikt 137,13.
• CAS-nummer 150-13-0 och EINECS-nummer 205-753-0.
• Namn i ingredienslistor på kosmetika (INCI): PABA.
• Löslighet: 6,1 g per liter vatten vid 30 grader och 125 g per liter alkohol.

Varför PABA inte är en proteinbyggande aminosyra

Namnet ställer till det. "Amino" pekar på en kemisk grupp, inte på en roll i kroppen. I de aminosyror som bygger protein, som vi går igenom under aminosyror och i lexikonet, sitter aminogruppen och syragruppen på samma kolatom, bredvid en sidokedja. I PABA sitter de i stället på var sin sida av en ring. Ämnet ingår inte bland proteinernas byggstenar, och kosttillskott med PABA är därför inga aminosyratillskott.

Folatvägen hos bakterier och växter

Folat är en sammansatt molekyl. En översikt i Frontiers in Chemistry från 2017 delar upp den i tre delar: en pterinring, PABA och en glutamatsvans. NLM:s ämnesordlista MeSH beskriver samma sak från PABA:s håll, som ett ämne som förenas med pteridin och glutaminsyra till folsyra.

Bakterier

Många bakteriearter framställer PABA själva och använder det som råvara för folat, enligt en genomgång i Biomolecules från 2019. Enzymet dihydropteroatsyntas, förkortat DHPS, kopplar ihop PABA med pterindelen. EFSA förklarar i ett yttrande från 2021 att folat behövs för att bilda tymidin och därmed DNA, och att bakterier inte kan ta upp folat från omgivningen. Blockeras steget hämmas bakteriens tillväxt.

Växter

Växter bildar PABA från ämnet korismat i två steg inne i plastiderna, skriver översikten i Frontiers in Chemistry. En laboratoriestudie på blad från backtrav och ärt visade att PABA i växter mest förekommer som glukosester, en sockerbunden form. I bladen från backtrav fanns 3,5 gånger mer av estern än av fritt PABA, och estern låg främst i cellernas vakuoler. Författarna tolkar den som en lagringsform som inte går direkt in i folatbildningen. Studien mäter växtvävnad i labbet och säger inget om vad människor tar upp ur maten.

Människan

Här skiljer sig vägen. Liksom andra ryggradsdjur är människan helt beroende av kosten för sitt folat, enligt samma översikt, och Biomolecules skriver att PABA varken är nödvändigt för eller bildas av däggdjur. Att äta PABA ger alltså ingen egen folatproduktion. Den som vill läsa om själva näringsämnet hittar det under folat och folsyra.

PABA finns ändå i kroppen. En översikt i Biomedicines från 2023 anger mat, tarmbakterier som Escherichia coli och nedbrytning av folsyra som ursprung. Översikten handlar främst om läkemedelsutveckling och visar inte att människan behöver de här mängderna till något.

Sulfonamider konkurrerar med PABA

Sulfonamider, eller sulfa, var de första syntetiska ämnena som användes som antibakteriella läkemedel, enligt en studie av hur resistens uppstår. De liknar PABA kemiskt och konkurrerar direkt om samma plats i enzymet DHPS. EFSA kallar dem strukturella analoger till PABA.

Resistens kan uppstå på flera sätt. Bakterier kan förvärva sul-gener, som bygger en variant av enzymet som skiljer PABA från sulfonamiden. EFSA nämner också att bakterier som överproducerar PABA kan konkurrera ut sulfonamiden.

För den som tar läkemedel är det samspelet det viktigaste i den här artikeln. Uppgifterna nedan kommer från PubChems sammanställning och en brittisk produktresumé:

• Sulfonamider: PABA i tillräcklig dos försvagar den antibakteriella verkan. Produktresumén för kaliumaminobensoat anger samtidig användning av sulfonamider som kontraindikation.
• Aminosalicylsyra: verkar på tuberkelbakterier på liknande sätt, och PABA kan väntas minska den antibakteriella verkan.
• Metotrexat: PABA tränger i provrörsförsök undan metotrexat från plasmaproteiner, och produktresumén anger höjda plasmanivåer.
• Salicylater: PABA verkar blockera ett nedbrytningssteg, vilket ger högre salicylatnivåer i blodet.

Ta därför inte PABA tillsammans med sulfaläkemedel utan att först fråga läkare eller apotek.

Vitamin Bx, B10 och varför beteckningarna inte gäller

PABA har haft många namn. PubChem listar bland annat vitamin Bx, vitamin H1 och "bacterial vitamin H1". Där finns också uppgiften att ämnet kallats "anti-gray hair factor", med tillägget att det bara gäller råttor. Genomgången i Biomolecules skriver att ämnet traditionellt räknats till B-gruppen som vitamin Bx eller B10, och översikten i Biomedicines daterar det till 1863 som kemisk förening och till 1939 som "läkemedel med vitaminegenskaper".

Bakgrunden framgår av en äldre utbildningssida från Florida State University: beteckningen kom sig av att ämnet fungerar som förstadium till ett vitamin hos vissa bakterier. Senare studier på människor fann ingen vitaminaktivitet, eftersom människan inte kan göra folat av PABA.

Fyra saker talar mot att kalla PABA ett vitamin i dag:

• MedlinePlus skriver att ämnet ibland kallas vitamin Bx men inte är ett riktigt vitamin.
• Bilaga I i EU:s kosttillskottsdirektiv räknar upp 13 vitaminer: A, D, E, K, B1, B2, niacin, pantotensyra, B6, folsyra, B12, biotin och C. Varken PABA eller någon "B10" finns med.
• EFSA:s översikt över övre gränser för intag, version 11 från augusti 2025, tar upp vitaminer och mineraler men inte PABA.
• Vi har inte hittat något ställningstagande från EFSA eller Livsmedelsverket om att människor behöver PABA som näringsämne.

Alla källor uttrycker sig inte likadant. PubChem återger den amerikanska läkemedelsmyndighetens klassning "Vitamin B Complex Member", och översikten i Biomedicines kallar PABA ett vitamin i B-gruppen. Det säger hur ämnet sorterats, inte att människan behöver det i kosten. Därför nämns PABA ofta i samband med B-vitaminer utan att vara ett av dem.

Var PABA finns: mat och urinprov

Livsmedel

MedlinePlus nämner öljäst, lever, melass, svamp, spenat och fullkorn. PubChem nämner även spannmål, ägg och kött och anger omkring 10 till 100 miljondelar i öljäst, medan översikten i Biomedicines tar upp mjölk. Vi har inte hittat någon officiell tabell över halter i livsmedel, något fastställt dagsbehov eller någon uppskattning av vanligt intag från mat. Se därför listan som exempel på var ämnet påträffats, inte som råd om vad du bör äta.

PABA-testet för 24-timmars urinsamling

PABA tas snabbt upp i tarmen och lämnar kroppen nästan helt via urinen inom ett dygn, skriver EU-kommittén. Det gör det användbart för att kontrollera att någon verkligen samlat all urin under ett dygn. Yttrandet återger två små försök med 80 mg: hos 4 frivilliga kom 93 procent tillbaka inom 5 timmar, och hos 33 frivilliga i genomsnitt 93 procent på ett dygn, med något långsammare utsöndring vid högre ålder.

En valideringsstudie med 51 frivilliga togs fram för den brittiska kostundersökningen National Diet and Nutrition Survey, som uppskattar saltintag från urinprov. Deltagarna tog 80 mg tre gånger under dagen, totalt 240 mg. Gränsen för en komplett samling blev 70 till 103 procent återfunnen dos med HPLC-mätning och 84 till 120 procent med färgmetod. Paracetamol och sulfonamider stör färgmetoden. Studien gäller alltså mätteknik och säger inget om någon hälsoeffekt.

Bentiromidtestet

PABA har också använts som indikator i test av bukspottkörtelns och leverns funktion. I en sydkoreansk studie från 1998 jämfördes återfunnet PABA efter ett bentiromidtest hos 25 patienter med kronisk pankreatit och 7 kontrollpersoner. Efter sex timmar återfanns i genomsnitt 55,8 respektive 82,0 procent. Sju av patienterna hade normala värden, och författarna fann knappt något samband med bildundersökningens fynd. Så få deltagare räcker inte för att avgöra hur väl testet fungerar i vården.

Solskydd och EU:s kosmetikaregler

PABA absorberar UVB-strålning. Läkare började skriva ut det i krämer och alkohollösningar på 2 till 5 procent på 1940-talet, och under 1950- och 60-talen var det ett vanligt solskyddsämne över hela världen. Det skriver EU-kommittén i sitt yttrande. PubChem sammanfattar det som följde: ämnet var vanligt i solskydd tills det visade sig kunna ge överkänslighet.

Yttrandet från 2006

När kommittén bedömde ämnet var det tillåtet som UV-filter upp till 5 procent. I en liten studie med sex män återfanns 1,6 till 9,6 procent av den påstrukna mängden i urinen, med stora skillnader mellan personerna. Slutsatsen blev inget friande eller fällande besked. Mycket av underlaget följde inte dagens standard, och kommittén krävde ett nytt underlag senast den 1 juli 2007. Bedömningen gällde dessutom bara hudkontakt.

Reglerna i dag

Förordning 344/2013 ändrade post 167 i bilaga II till kosmetikaförordningen, listan över förbjudna ämnen. Den lyder sedan dess "4-Aminobensoesyra och dess estrar, med fri aminogrupp" och tillämpas från den 11 juli 2013. Skälen i förordningen nämner inte PABA särskilt. Posten står kvar i den konsoliderade versionen från 1 september 2025.

Förbudet täcker inte alla besläktade ämnen. Två derivat finns kvar som tillåtna UV-filter i bilaga VI, och därför kan "PABA" stå i en ingredienslista trots förbudet:

• PEG-25 PABA (post 13), högst 10 procent.
• Ethylhexyl Dimethyl PABA (post 21), högst 8 procent.

Utvecklingen i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA föreslog i februari 2019 att PABA inte längre skulle räknas som säkert och effektivt i solskydd. Skälen var allergiska och ljusutlösta hudreaktioner, korsreaktioner med liknande ämnen och att det missfärgar kläder. Vid en genomgång av drygt 700 varumärken hittade FDA inget amerikanskt solskydd med ämnet. Den 10 september 2026 togs PABA bort från den amerikanska listan över receptfria solskyddsämnen genom ett slutligt beslut. Besluten gäller solskydd, inte kosttillskott.

Allergi och hudreaktioner

PubChem listar allergen som en av ämnets roller. MedlinePlus skriver att de flesta reaktioner är allergiska och inte beror på överdos. Symtom vid reaktion eller överdos kan enligt samma källa vara utslag, illamående, kräkningar, diarré, yrsel, feber, ögonirritation vid kontakt, andfåddhet, långsam andning, dåsighet och i allvarliga fall medvetslöshet eller leversvikt.

Mycket av siffrorna kommer från lapptest på hudkliniker. EU-kommittén återger bland annat följande:

Undersökning	Vilka som testades	Utfall för PABA
Norsk hudklinik, 1980 till 1982	23 patienter med reaktioner på solskydd	11 (48 %) allergiska: 6 vid vanlig kontakt, 5 först efter bestrålning
Skandinaviska hudkliniker, 1980 till 1985	1 993 patienter med misstänkt ljuskänslighet	44 (2,2 %) med vanlig kontaktallergi
Samma material, undergrupp	749 patienter med polymorft ljusutslag	9 (1,2 %) med vanlig kontaktallergi
Samma material, undergrupp	63 patienter med andra ljusrelaterade hudtillstånd	2 (3,2 %) med vanlig kontaktallergi

Tabellen visar inte hur vanligt det är bland folk i allmänhet. Deltagarna sökte vård för hudbesvär, och kommittén bedömer att förekomsten troligen är lägre i befolkningen. I de flesta studier låg reaktionerna på ljus mellan 0 och 3 procent, medan den norska låg på 21,7 procent. FDA nämner för sin del att andelen hudreaktioner kan vara 8 procent eller högre. Siffrorna gäller hud och kan inte föras över på tabletter.

Korsreaktioner

Den som reagerat på ett liknande ämne kan också reagera på PABA, och omvänt. FDA och PubChem nämner dessa grupper:

• Sulfonamidantibiotika och tiaziddiuretika.
• Lokalbedövning av estertyp, som bensokain och prokain.
• Sulfonylureapreparat.
• Färgämnen som hårfärgämnet para-fenylendiamin och anilinfärger.

Produktresumén för kaliumaminobensoat anger också överkänslighet mot andra para-substituerade aromatiska aminer som kontraindikation.

Läkemedel, doser och vad myndigheter skriver

Kaliumaminobensoat som läkemedel

Kaliumsaltet av PABA finns som läkemedel i Storbritannien. Enligt produktresumén, reviderad i november 2022 gäller indikationen vuxna med sklerodermi eller induratio penis plastica, en bindvävsförändring i penis. Dosen är 3 g fyra gånger om dagen, alltså 12 g per dygn. Vi har inte kontrollerat om det är godkänt i Sverige eller Finland.

Resumén anger följande biverkningar:

• Vanliga: illamående, kräkningar, aptitlöshet, magbesvär, diarré, feber och frossa.
• Mindre vanliga: höjda levervärden, utslag och klåda.
• Sällsynta: leverinflammation.
• Okänd frekvens: överkänslighet, lågt blodsocker, läkemedelsorsakad leverskada, leversvikt och den allvarliga läkemedelsreaktionen DRESS.

Det ska inte ges vid kraftigt nedsatt njurfunktion, höga kaliumvärden eller svår leverskada, och varje dospåse innehåller 669 mg kalium. Levervärden ska kontrolleras minst var fjärde vecka, och intaget ska avbrytas vid lågt matintag på grund av risken för lågt blodsocker. Användning under graviditet rekommenderas inte.

En studie från 2005 var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad, med 103 män på flera kliniker under 12 månader och dosen 12 g per dygn. Forskarna mätte bindvävsförändringens storlek, krökning och smärta. Bara 75 fullföljde och ingick i analysen. Sammanfattningen rapporterar inga allvarliga biverkningar. Studien gäller ett läkemedel vid ett specifikt tillstånd och säger inget om kosttillskott med PABA.

Doser som nämns i källorna

Tabellen visar hur långt isär mängderna ligger. Den är inte doseringsråd.

Mängd	Sammanhang	Vad källan beskriver
80 mg, en gång	Urinmarkör	Små försök om utsöndring, inte säkerhet
240 mg per dygn, en dag	Urinmarkör	Validering av mätmetod, 51 frivilliga
0,75 g per dygn i 6 månader	Fallrapport hos EU-kommittén	Njurpåverkan hos en 19-årig kvinna. Sambandet kan vara slump
12 g per dygn	Läkemedel och två fallrapporter	Dos i brittisk produktresumé. Tecken på leverskada efter omkring fyra veckor i fallen, enligt yttrandet

Lever och njurar

EU-kommittén återger två fall med 12 g per dygn: en 51-årig man som tog 3 g fyra gånger om dagen och vars levervärden var normala inom 10 dagar efter utsättning, och en 64-årig kvinna med sklerodermi som tog 4 g tre gånger om dagen i cirka två månader. Utifrån dem anges 200 mg per kg kroppsvikt per dygn som lägsta nivå med observerad skada hos människa. I ett råttförsök anges 100 mg per kg per dygn som nivå utan effekt på enzymet ASAT i blodet.

En fallrapport från 2018 beskriver en 58-årig man som fick kraftigt förhöjda leverenzymer, med ett högsta ALAT-värde kring 1 550 U/l, och återhämtade sig på omkring 40 dagar. Rapporten anger ingen dos, och mannen tog också en statin. Författarna kallar PABA den troliga orsaken men kunde inte bekräfta det. De räknar upp sex tidigare fall från 1985 till 2008 och nämner en retrospektiv studie utan överrisk, som vi inte har läst. FDA konstaterar i sin genomgång att enstaka fallrapporter gör orsakssamband svåra att avgöra.

Det som saknas

Vi har inte hittat något EFSA-yttrande som anger en övre gräns för intag av PABA, och inget fastställt säkert dagligt intag från någon annan myndighet. Avsaknaden betyder inte att ämnet är bedömt som ofarligt. EU-kommitténs yttrande från 2006 gällde bara hud, men noterar att PABA snabbt passerar moderkakan. MedlinePlus varnar för att ämnet kan vara skadligt i stora mängder.

Regler, påståenden och användningsområden

Kosttillskott i EU, Sverige och Finland

PABA finns inte på listan över vitaminer i direktiv 2002/46/EG och får alltså inte användas som vitaminkälla. Direktivet omfattar också "andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan", men för dem finns inga motsvarande listor. Livsmedelsverket skriver att EU-kommissionen inte heller väntas föreslå några. Det som finns är en kort lista i bilaga III till förordning 1925/2006 över förbjudna, begränsade och granskade ämnen. Företaget ansvarar för att bara säkra livsmedel säljs.

Livsmedelsverkets vägledning för kontrollen anger att doser av andra substanser än vitaminer och mineraler som kan innebära en hälsorisk i de flesta fall gör produkten osäker. Samma vägledning delar in innehållet i näringsämnen, ämnen med näringsmässig verkan och ämnen med fysiologisk verkan, utan att nämna PABA. Finländska Ruokavirasto skriver att det inte finns någon lista över förbjudna eller tillåtna ämnen utom för vitaminer, mineraler och deras källor. Produkten ska vara säker, ingredienserna ska ha en användningshistoria och de får inte göra produkten till ett läkemedel.

Om PABA i Sverige och Finland ska räknas som ett godtagbart "annat ämne" har vi inte fastställt. Var gränsen mot läkemedel går avgör i Sverige Läkemedelsverket.

Hälsopåståenden

EU:s register över närings- och hälsopåståenden hade vid vår genomgång den 2 november 2026 två poster för PABA bland 2 330. Båda rör samma påstående om hår, naglar och hud, och båda är icke godkända. Posten POL-HC-8366 anger som skäl att den påstådda effekten inte kunnat kopplas till en funktion i kroppen. Det stämmer med EFSA:s yttrande från 2011, som i sin rubrik för ID 1746 placerar påståendet bland dem som inte avser en kroppsfunktion. Det finns alltså inget godkänt påstående att hänvisa till.

PubChem anger att ämnet i USA är registrerat som "nutrient supplement" i livsmedel. Det är en amerikansk uppgift och säger inget om EU:s regler.

Användningsområden och vad som reglerar dem

Användning	Regelverk	Status enligt källorna
Kosttillskott i EU	Direktiv 2002/46/EG, LIVSFS 2023:3 i Sverige	Inte på vitaminlistan. Status som annat ämne är inte fastställd av oss
Hälsopåståenden	Förordning 1924/2006	Två poster, båda icke godkända (november 2026)
PABA i kosmetika, EU	Förordning 1223/2009, bilaga II post 167	Förbjudet, tillämpas sedan 11 juli 2013
Derivat som UV-filter, EU	Förordning 1223/2009, bilaga VI	PEG-25 PABA högst 10 %, Ethylhexyl Dimethyl PABA högst 8 %
Solskydd, USA	FDA:s regler för receptfria läkemedel	Borttaget genom slutligt beslut 10 september 2026
Kaliumsalt som läkemedel	Läkemedelsregler	Produktresumé finns i Storbritannien. Svensk status inte kontrollerad
Urinmarkör	Forsknings- och laboratoriemetod	Använd i brittisk kostundersökning 2008 till 2013

När du bör tala med vården

Fråga läkare eller apotek innan du använder PABA om du tar läkemedel, särskilt sulfaläkemedel eller metotrexat, om du har lever- eller njursjukdom, om du är gravid eller ammar eller om du reagerat på bensokain, prokain, hårfärg eller liknande ämnen. Avbryt och sök vård vid utslag eller andra tecken på allergisk reaktion. Ring 112 vid akut fara, till exempel vid andningssvårigheter eller medvetslöshet.