Mineraler

Introduktion

Magnesium är ett av de mineraler som oftast diskuteras när det handlar om återhämtning, sömn, muskler och allmänt välmående. Intresset är inte obefogat: magnesium är faktiskt ett av de vanligaste mineralerna i kroppen och spelar en grundläggande roll i en lång rad processer. Samtidigt florerar det många påståenden om magnesium som inte håller för en närmare granskning, och utbudet av tillskott i olika former kan göra det svårt att veta vad man faktiskt behöver.

Den här guiden går igenom vad magnesium är, vilken roll mineralet har i kroppen, vilka former som finns, hur dosering brukar resoneras kring, vad brist kan innebära och hur du på ett balanserat sätt kan tänka kring kost och eventuella tillskott. Målet är att ge dig en saklig och nyanserad bild – varken överdrivna löften eller onödig oro. Magnesium är inget mirakelmedel, men det är ett viktigt näringsämne som många har goda skäl att hålla koll på.

Det är värt att säga redan från början: kosttillskott är just tillskott. De ersätter inte en varierad kost och de är inte avsedda att bota, behandla eller förebygga sjukdom. Vid ihållande besvär eller frågor om din egen hälsa är vården alltid rätt instans. Med det sagt – låt oss titta närmare på det här fascinerande mineralet.

Vad är magnesium?

Magnesium är ett grundämne och ett av de essentiella mineraler kroppen behöver för att fungera normalt. Med "essentiellt" menas att kroppen inte kan tillverka det själv, utan måste få i sig det via maten. En vuxen människa bär på ungefär 25 gram magnesium totalt. Merparten – omkring 50–60 procent – finns lagrat i skelettet, medan resten framför allt återfinns i mjukvävnad som muskler. Endast en mycket liten andel cirkulerar i blodet, vilket är en av anledningarna till att enkla blodprover inte alltid ger en heltäckande bild av kroppens magnesiumstatus.

I kroppen fungerar magnesium som en så kallad kofaktor, alltså en hjälpmolekyl som behövs för att enzymer ska kunna utföra sitt arbete. Magnesium deltar i fler än 300 enzymatiska reaktioner. Det handlar bland annat om hur kroppen omsätter energi, hur proteiner byggs upp, hur arvsmassan kopieras och hur signaler skickas mellan nervceller och muskler. Mineralet är med andra ord inblandat i grundläggande processer som pågår oavbrutet i varje cell.

Magnesiumets roll på cellnivå

• Energiomsättning: Kroppens energimolekyl ATP är som mest aktiv när den är bunden till magnesium. Utan tillräckligt med magnesium fungerar inte energiproduktionen lika smidigt.
• Elektrolytbalans: Magnesium samverkar med andra elektrolyter som kalium, kalcium och natrium för att upprätthålla balans i och utanför cellerna.
• Signalöverföring: Mineralet bidrar till att nervimpulser och muskelsammandragningar regleras på ett kontrollerat sätt.

Just samspelet med andra mineraler är viktigt att förstå. Magnesium arbetar sällan ensamt – det fungerar i ett finstämt samspel med framför allt kalcium och kalium. Det är en av anledningarna till att helheten i kosten ofta är viktigare än att jaga ett enskilt näringsämne i taget.

Vad gör magnesium i kroppen?

När det gäller hälsopåståenden om vitaminer och mineraler finns det inom EU ett tydligt regelverk för vad som faktiskt får sägas. Magnesium tillhör de näringsämnen där ett antal funktioner är vetenskapligt granskade och godkända. Här är några av de roller som magnesium har en erkänd betydelse för:

• Magnesium bidrar till normal muskelfunktion.
• Magnesium bidrar till normal funktion hos nervsystemet.
• Magnesium bidrar till normal energiomsättning.
• Magnesium bidrar till att minska trötthet och utmattning.
• Magnesium bidrar till normal proteinsyntes.
• Magnesium bidrar till normal psykologisk funktion.
• Magnesium bidrar till att bibehålla normala ben och tänder.
• Magnesium har en roll i celldelningsprocessen.
• Magnesium bidrar till elektrolytbalansen.

Det här är formuleringar som vilar på samlad forskning och som är försiktigt hållna med flit. Lägg märke till ordet "normal" som återkommer: poängen är att magnesium hjälper kroppen att fungera som den ska, inte att det tillför någon övernaturlig förmåga. Ett tillskott kan inte göra en frisk muskel "starkare än normalt" – men ett tillräckligt intag är en förutsättning för att den normala funktionen ska fungera.

Muskler och nervsystem

En av de mest omtalade kopplingarna är den mellan magnesium och muskler. Magnesium och kalcium har delvis motsatta roller i muskelsammandragningen: kalcium bidrar till att muskeln drar ihop sig, medan magnesium är en del av processen som låter muskeln slappna av igen. Det är en av förklaringarna till varför magnesium ofta nämns i samband med muskelfunktion och återhämtning. Det är dock viktigt att inte överdriva: bristen på en enskild faktor är sällan hela förklaringen till exempelvis nattliga vadkramper, som kan ha många orsaker.

Energi och trötthet

Eftersom magnesium är direkt inblandat i hur kroppen frigör energi från maten finns det en logisk koppling till känslan av ork. Att magnesium "bidrar till att minska trötthet och utmattning" är en godkänd funktion – men det betyder inte att magnesium fungerar som ett uppiggande medel. Effekten handlar om att kroppens normala energiomsättning behöver mineralet för att fungera, inte om en stimulerande verkan likt koffein.

Magnesium i kosten – var finns det?

För de allra flesta är maten den självklara och bästa källan till magnesium. En varierad kost med mycket växtbaserade livsmedel täcker ofta behovet utan att man behöver tänka särskilt mycket på det. Magnesium finns i synnerhet i livsmedel som vi i västvärlden tyvärr ibland äter för lite av – fullkorn, baljväxter, nötter och gröna bladgrönsaker.

Goda kostkällor till magnesium

• Nötter och frön: pumpakärnor, mandlar, cashewnötter och solrosfrön hör till de mest magnesiumrika livsmedlen.
• Baljväxter: svarta bönor, kikärter, linser och edamamebönor.
• Fullkorn: havre, fullkornsbröd, quinoa och brunt ris.
• Gröna bladgrönsaker: spenat och mangold, där magnesium bland annat ingår i klorofyllmolekylen som ger bladen sin gröna färg.
• Mörk choklad: choklad med hög kakaohalt innehåller en hel del magnesium, även om den naturligtvis också innehåller socker och fett.
• Vissa mineralvatten: beroende på källa kan vatten bidra med en del magnesium.

En sak som är värd att känna till är att raffinering av spannmål – när fullkornet processas till vitt mjöl – tar bort en stor del av magnesiuminnehållet. Det innebär att en kost dominerad av vitt bröd, vitt ris och processade produkter generellt bidrar med mindre magnesium än en kost rik på fullkorn och grönsaker. Tillagning i vatten kan också laka ur en del mineraler, vilket är ett argument för att tillvarata kokvatten i exempelvis grytor.

Den som vill öka sitt intag via kosten kan med fördel utforska hälsokost och superfoods samt gröna pulver, som ofta baseras på just sådana växtbaserade råvaror. Det är dock alltid en bra utgångspunkt att börja med den vanliga maten på tallriken innan man tänker på koncentrerade produkter.

Olika former av magnesium

När du tittar på tillskott upptäcker du snabbt att magnesium sällan säljs i ren form. Magnesium är nämligen mycket reaktivt och förekommer alltid bundet till någon annan molekyl, ett så kallat salt eller en kelatform. Vilken "motpartner" magnesiumet är bundet till påverkar hur väl det tas upp och hur det uppfattas i magen. Det är här mycket av förvirringen kring magnesiumtillskott uppstår.

En viktig sak att hålla i minnet är att mängden faktiskt magnesium, det så kallade elementära magnesiumet, skiljer sig mellan formerna. En tablett på 500 mg "magnesiumoxid" innehåller alltså inte 500 mg magnesium – en del av vikten är syret som magnesiumet är bundet till. Seriösa tillverkare anger därför mängden elementärt magnesium på förpackningen, och det är den siffran du ska jämföra.

Vanliga former och deras kännetecken

• Magnesiumcitrat: magnesium bundet till citronsyra. En vanlig och prisvärd form med generellt gott upptag. Citrat har en lätt laxerande effekt, vilket vissa upplever som en fördel och andra som en nackdel.
• Magnesiumbisglycinat (glycinat): magnesium bundet till aminosyran glycin. Anses ofta vara skonsam för magen och är populär bland dem som upplever att andra former ger lös mage.
• Magnesiummalat: magnesium bundet till äppelsyra. Förekommer ofta i produkter riktade mot energi och muskelfunktion.
• Magnesiumoxid: en form med hög andel elementärt magnesium per gram, men med generellt lägre upptag. Används ibland just för dess laxerande effekt snarare än för att fylla på förråden.
• Magnesium-L-treonat: en nyare form som studerats i samband med nervsystemet. Forskningen är fortfarande begränsad och man ska vara försiktig med långtgående slutsatser.
• Magnesiumtaurat: magnesium bundet till aminosyran taurin, som ibland kombineras i produkter med fokus på hjärt- och kärlfunktion.

Vilken form som passar bäst är delvis individuellt. Den som har känslig mage kan föredra bisglycinat, medan den som vill ha en prisvärd vardagsform ofta landar i citrat. Det viktigaste är ofta inte att jaga den "perfekta" formen utan att hitta en produkt man tål väl och faktiskt kommer ihåg att ta regelbundet. Ett brett utbud av mineraler och relaterade kosttillskott finns att utforska, och det kan vara värt att läsa innehållsförteckningen noga.

Upptag – vad spelar roll?

• Form: som beskrivits ovan skiljer sig formerna åt i biotillgänglighet.
• Dos per tillfälle: kroppen tar upp en mindre andel av en stor engångsdos. Att dela upp intaget över dagen kan därför vara fördelaktigt.
• Mat: många upplever att magen blir lugnare om tillskottet tas tillsammans med mat.
• Tarmens tillstånd: en frisk tarm tar i regel upp magnesium effektivt.

Rekommenderat intag och dosering

Hur mycket magnesium behöver man egentligen? Svaret beror på faktorer som ålder, kön och livssituation. I de nordiska näringsrekommendationerna anges riktvärden för vad ett tillräckligt intag innebär. För vuxna ligger dessa ofta runt cirka 280 mg per dag för kvinnor och 350 mg per dag för män. Behovet kan vara något högre under graviditet och amning, och barn har lägre behov som ökar med åldern.

Dessa siffror avser det totala intaget – alltså summan av magnesium från både mat och eventuella tillskott. Eftersom en stor del av befolkningen får i sig en hel del magnesium via kosten är det inte säkert att man behöver ett tillskott alls. Tanken med ett tillskott bör vara att fylla ett eventuellt glapp, inte att lägga en stor extra mängd ovanpå ett redan tillräckligt intag.

Att tänka på vid dosering

• Börja lågt: många väljer att börja med en lägre dos och utvärdera hur kroppen reagerar innan de eventuellt ökar.
• Dela upp: eftersom upptaget per tillfälle är begränsat kan en uppdelad dos vara mer effektiv än en enda stor.
• Tidpunkt: magnesium kan tas när som helst på dygnet. En del föredrar kvällen, men det finns inget krav på en specifik tidpunkt.
• Övre gräns för tillskott: det finns en fastställd övre säker nivå för magnesium från tillskott (i EU vanligen omkring 250 mg per dag utöver kosten). Det beror på att stora doser från tillskott kan ge lös mage. Magnesium från vanlig mat omfattas inte av denna gräns på samma sätt.

Den som tränar hårt, svettas mycket eller har en livsstil som ställer höga krav på kroppen funderar ibland på om behovet ökar. Här kan det vara intressant att utforska sortimentet inom sport och fitness, men det är värt att komma ihåg att ökat behov inte automatiskt betyder att man har brist – kosten kan ofta kompensera. Vid osäkerhet är det klokt att rådgöra med läkare, dietist eller annan kompetent vårdpersonal, särskilt om du har en njursjukdom eller tar mediciner, eftersom magnesium då kräver extra försiktighet.

Magnesiumbrist – tecken och orsaker

Egentlig magnesiumbrist, alltså ett kliniskt påvisat lågt status, är relativt ovanligt hos i övrigt friska personer som äter en varierad kost. Det betyder inte att intaget alltid är optimalt – en del studier antyder att en hel del människor i västvärlden ligger i underkant av rekommendationerna, även om de inte uppvisar tydlig brist.

Det är viktigt att vara ärlig om kunskapsläget här. Många symtom som tillskrivs "magnesiumbrist" på nätet är ospecifika och kan ha en mängd andra orsaker. Trötthet, muskelryckningar eller dålig sömn kan bero på allt från stress och sömnvanor till andra näringsbrister eller medicinska tillstånd. Att på egen hand ställa diagnosen "magnesiumbrist" utifrån en lista med vaga symtom är därför sällan tillförlitligt.

Situationer som kan öka risken för lågt magnesiumstatus

• Ensidig kost: en kost med mycket processad mat och lite fullkorn, grönsaker och baljväxter ger mindre magnesium.
• Mag- och tarmproblem: tillstånd som påverkar näringsupptaget i tarmen kan minska hur mycket magnesium kroppen tar upp.
• Vissa läkemedel: exempelvis långvarig användning av vissa syrahämmande och vätskedrivande mediciner kan påverka magnesiumbalansen.
• Hög alkoholkonsumtion: alkohol kan öka utsöndringen av magnesium via urinen.
• Vissa kroniska sjukdomar: bland annat njur- och ämnesomsättningsrelaterade tillstånd.

Om du misstänker att du verkligen har brist är rätt väg att gå via vården, där man kan göra en helhetsbedömning. Ett blodprov på magnesium ger bara en begränsad bild eftersom så liten andel finns i blodet, men i kombination med din historik och dina symtom kan vården göra en mer rättvis bedömning än en symtomlista på internet kan.

Vanliga myter om magnesium

Få näringsämnen omges av så många halvsanningar som magnesium. Här reder vi ut några av de vanligaste påståendena på ett balanserat sätt.

"Alla har magnesiumbrist"

Det här är en kraftig överdrift. Det stämmer att en del människor får i sig mindre än rekommendationen, men det är långt ifrån samma sak som att "alla" har brist. För många friska personer med en varierad kost är intaget fullt tillräckligt. Påståenden om utbredd brist används ibland i marknadsföring och bör tas med en nypa salt.

"Mer magnesium ger bättre effekt"

Nej. Som med de flesta näringsämnen finns det ett intervall där kroppen mår bra. När förråden är fyllda ger mer inte bättre resultat – tvärtom kan höga doser från tillskott ge lös mage och magbesvär. Tanken om att "mer alltid är bättre" stämmer inte för mineraler.

"Dyra former är alltid bättre"

Inte nödvändigtvis. Vissa premiumformer marknadsförs hårt, men för många människor fungerar prisvärda former som citrat alldeles utmärkt. Den bästa formen är den du tål väl och tar regelbundet. Pris och effekt går inte hand i hand på ett enkelt sätt.

"Magnesium botar sömnproblem"

Här krävs nyans. Magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion, och vissa upplever att de sover lugnare. Men magnesium är inte ett sömnmedel och botar inte sömnstörningar. Sömnproblem har ofta sammansatta orsaker, och ihållande besvär bör tas upp med vården snarare än lösas med ett enda tillskott. Den som ändå vill utforska området kan titta i kategorin för sömn och avslappning, men med realistiska förväntningar.

"Magnesium från hud (bad och spray) är överlägset"

Påståendet att magnesium tas upp särskilt effektivt genom huden via bad eller sprayer är inte väl underbyggt vetenskapligt. Bevisläget för betydande upptag via huden är svagt. Ett magnesiumbad kan upplevas avslappnande, men det bör inte ses som en pålitlig väg att fylla på kroppens förråd.

Magnesium i samspel med andra näringsämnen

Magnesium fungerar inte isolerat. Det samspelar med flera andra näringsämnen, och förståelsen för dessa samband ger en mer komplett bild än att fokusera på ett mineral i taget.

Magnesium och kalcium

Magnesium och kalcium är på sätt och vis partners som balanserar varandra, bland annat i musklernas arbete. En kost som ger rimliga mängder av båda är generellt sett en bra utgångspunkt. Det finns ingen anledning att överdosera det ena på bekostnad av det andra.

Magnesium och D-vitamin

D-vitamin och magnesium hänger ihop på flera sätt, bland annat eftersom magnesium behövs i steg där kroppen omsätter D-vitamin. Den som ser över sitt D-vitaminintag – något som är särskilt relevant under de mörka månaderna i Norden – kan med fördel se till helheten. Mer om detta hittar du i kategorin för vitamin D.

Magnesium och kalium

Magnesium och kalium samverkar i regleringen av kroppens elektrolytbalans. Vid ett lågt magnesiumstatus kan det ibland vara svårare för kroppen att hålla kvar kalium. Det här är ytterligare ett exempel på varför helheten i kosten ofta är mer meningsfull än att jaga ett enda näringsämne.

Den som vill bredda sin förståelse för vitaminer och mineraler generellt kan utforska det samlade sortimentet av kosttillskott för att se hur olika näringsämnen kompletterar varandra.

Vem kan ha särskild nytta av att se över sitt magnesiumintag?

Som tidigare nämnts behöver de flesta som äter varierat inte oroa sig särskilt mycket. Men det finns grupper och situationer där det kan vara extra värt att fundera på sitt intag – inte för att alla i grupperna har brist, utan för att behovet eller risken för lågt intag kan vara förhöjt.

• Personer med ensidig eller starkt processad kost: ju mer fullkorn, baljväxter och grönsaker som saknas, desto mindre magnesium i kosten.
• Idrottare och fysiskt aktiva: magnesium förloras i viss mån via svett, och energiomsättningen är hög. Behovet av att se till en näringsrik kost är därför påtagligt.
• Äldre personer: både kostintag och upptag kan minska med åldern.
• Personer med vissa mag- och tarmtillstånd: där upptaget kan vara påverkat.
• Den som dricker mycket alkohol: alkohol ökar utsöndringen.

För dessa grupper är första steget nästan alltid att se över maten. Ett tillskott kan vara ett komplement när kosten av olika skäl inte räcker till, men det är sällan en ersättning för en näringsrik grundkost. Att äta mer av magnesiumrika livsmedel – som nötter, frön, baljväxter och gröna grönsaker – är både billigare och ger en mängd andra näringsämnen på köpet.

Säkerhet och försiktighet

Magnesium från vanlig mat är säkert för friska personer – kroppen reglerar normalt sett överskott genom att utsöndra det via njurarna. Magnesium från tillskott kräver däremot lite mer eftertanke, framför allt vid höga doser.

Möjliga besvär vid för hög dos från tillskott

• Lös mage och diarré: det vanligaste tecknet på att man tagit för mycket. Detta är en av anledningarna till att det finns en rekommenderad övre nivå för magnesium från tillskott.
• Magbesvär: magont och illamående kan förekomma vid stora doser.

För personer med nedsatt njurfunktion är situationen annorlunda. Eftersom njurarna ansvarar för att göra sig av med överskott kan magnesium ackumuleras vid njursjukdom, och tillskott bör då bara tas i samråd med läkare. Detsamma gäller om du tar receptbelagda läkemedel – magnesium kan påverka hur vissa mediciner tas upp. Är du gravid, ammar eller har en kronisk sjukdom är det alltid klokt att stämma av med vården innan du börjar med ett nytt tillskott.

En allmän princip för alla kosttillskott är att hålla sig till rekommenderade doser och att inte kombinera flera produkter som råkar innehålla samma näringsämne utan att räkna på den totala mängden. Det är förvånansvärt lätt att få i sig mer än man tror när magnesium ingår i flera olika produkter samtidigt.

Så väljer du ett magnesiumtillskott

Om du efter att ha sett över din kost ändå landar i att ett tillskott kan vara aktuellt, finns det några saker värda att tänka på för att göra ett klokt val.

• Titta på elementärt magnesium: jämför mängden faktiskt magnesium per dos, inte den totala vikten av saltet.
• Välj en form du tål: har du känslig mage kan en form som bisglycinat vara mer skonsam än oxid eller höga doser citrat.
• Läs hela innehållsförteckningen: undvik onödiga tillsatser om du är känslig, och kontrollera om produkten innehåller andra näringsämnen du redan får i dig.
• Var skeptisk till storslagna löften: en seriös produkt marknadsförs med återhållsamma, godkända formuleringar – inte med löften om att bota eller mirakulöst förändra din hälsa.
• Anpassa dosen till ditt faktiska behov: om du redan äter magnesiumrikt behöver du sällan en hög dos.

Att välja tillskott handlar i grunden om sunt förnuft och realistiska förväntningar. Magnesium är ett viktigt mineral, men ett tillskott är ett komplement till en bra kost – inte en genväg förbi den.

Sammanfattning

Magnesium är ett livsnödvändigt mineral som deltar i hundratals processer i kroppen, från energiomsättning och proteinuppbyggnad till muskel- och nervfunktion. Det bidrar bland annat till normal muskelfunktion, normalt nervsystem och till att minska trötthet och utmattning. För de allra flesta är en varierad kost med fullkorn, baljväxter, nötter, frön och gröna grönsaker den bästa och mest pålitliga källan.

Egentlig brist är relativt ovanlig hos friska personer som äter varierat, även om en del ligger i underkant av rekommendationerna. Många påståenden om magnesium – att alla har brist, att mer alltid är bättre eller att magnesium botar sömnproblem – håller inte för en närmare granskning. Tillskott kan ha en roll som komplement, men de ska väljas med eftertanke, doseras rimligt och aldrig ses som en ersättning för mat eller vård.

Den kloka hållningen till magnesium är alltså balanserad: respektera mineralets betydelse, men låt inte överdrivna löften styra. Börja i tallriken, var nyfiken men kritisk, och vänd dig till vården vid frågor om din egen hälsa.

Vanliga frågor om magnesium

När på dygnet är det bäst att ta magnesium?

Det finns inget vetenskapligt fastställt "bästa" klockslag. Magnesium kan tas när som helst på dagen. En del föredrar kvällen eftersom de upplever det avslappnande, men det viktigaste är att du tar det regelbundet och vid en tidpunkt som passar din vardag. Tas det med mat upplever många att magen blir lugnare.

Vilken form av magnesium är bäst?

Det beror på dig. Citrat är prisvärt och har gott upptag men kan verka lätt laxerande. Bisglycinat upplevs ofta som skonsamt för magen. Oxid har hög andel magnesium men lägre upptag. Den "bästa" formen är i praktiken den du tål väl och faktiskt kommer ihåg att ta. Jämför alltid mängden elementärt magnesium mellan produkter.

Kan jag ta för mycket magnesium?

Magnesium från vanlig mat är säkert för friska personer eftersom överskott normalt utsöndras via njurarna. Höga doser från tillskott kan däremot ge lös mage och magbesvär, vilket är skälet till att det finns en rekommenderad övre nivå för magnesium från tillskott. Har du nedsatt njurfunktion ska du bara ta tillskott i samråd med läkare.

Hjälper magnesium mot muskelkramper?

Magnesium bidrar till normal muskelfunktion, men nattliga vadkramper kan ha många orsaker och bevisen för att magnesiumtillskott generellt hjälper mot dem är blandade. Om besvären är återkommande eller störande är det rimligt att ta upp dem med vården snarare än att utgå från att magnesium är lösningen.

Hur vet jag om jag har magnesiumbrist?

Att själv ställa diagnosen utifrån en symtomlista är opålitligt, eftersom symtomen ofta är ospecifika. Ett vanligt blodprov ger dessutom bara en begränsad bild eftersom så liten andel av kroppens magnesium finns i blodet. Misstänker du brist är vården rätt instans för en helhetsbedömning utifrån din kost, dina symtom och din situation.

Behöver jag verkligen ett magnesiumtillskott?

Inte nödvändigtvis. Många som äter en varierad kost får i sig tillräckligt med magnesium utan tillskott. Ett tillskott bör ses som ett sätt att fylla ett eventuellt glapp i intaget, inte som något alla automatiskt behöver. Börja gärna med att se över maten.

Påverkar magnesium sömnen?

Magnesium bidrar till nervsystemets normala funktion, och en del upplever subjektivt att de sover lugnare. Magnesium är dock inget sömnmedel och botar inte sömnstörningar. Ihållande sömnproblem har ofta sammansatta orsaker och bör tas upp med vården.

Kan jag ta magnesium tillsammans med andra tillskott?

Ofta går det bra, men det är klokt att räkna ihop den totala mängden av varje näringsämne så att du inte oavsiktligt får i dig för mycket av exempelvis magnesium när det ingår i flera produkter. Tar du läkemedel eller har en sjukdom bör du stämma av med vården eller ett apotek.

Informationen i den här artikeln är allmän och ersätter inte individuell rådgivning från läkare eller annan vårdpersonal. Kosttillskott är inte avsedda att bota, behandla eller förebygga sjukdom. Rådgör med vården vid ihållande eller allvarliga besvär.