Glukomannan: vad det EU-godkända påståendet betyder

Glukomannan är en fiber från konjakroten. Den binder stora mängder vatten och sväller, vilket är bakgrunden till både de godkända påståendena och varningen. EU har godkänt två påståenden om ämnet. Båda är knutna till bestämda mängder och båda kräver en varning för kvävning.

Här går vi igenom lydelserna ord för ord, underlaget bakom dem och vad forskningen har mätt. En kort definition finns i lexikonet om glukomannan, och dos och form för produkter i sortimentet finns samlade i vår översikt över glukomannan.

Vad glukomannan är och var det kommer ifrån

Råvaran kommer från roten av den fleråriga växten Amorphophallus konjac, på engelska konjac. EU:s regler skiljer på konjakmjöl, som är den orenade råvaran, och de renade formerna konjakgummi (E 425 i) och konjakglukomannan (E 425 ii). Gummit utvinns med vatten, medan glukomannanet tvättas med vatten som innehåller etanol. EFSA, EU:s livsmedelsmyndighet, påpekar att begreppen ofta används oprecist i forskningslitteraturen, så en studie om "konjak" behöver inte handla om samma material som en annan.

Livsmedelsverket skriver att konjakroten är giftig rå och bara ska ätas tillagad. Roten är rik på fiber och innehåller, liksom potatis, stärkelse. Mer om växten finns i lexikonet om konjac.

Kemiskt är glukomannan en lång kedja av sockerenheterna mannos och glukos i förhållandet 1,6 till 1, med ungefär 8 procent förgreningar. EFSA:s yttrande från 2010 beskriver hög molekylvikt, 200 till 2 000 kDa, och hög viskositet i vattenlösning. Ämnet bryts inte ned i tunntarmen. EFSA noterar också att det inte förekommer naturligt i livsmedel, utan används som tillsats för emulgering och förtjockning och som kosttillskott.

Enligt EFSA:s granskning av tillsatsen från 2017 tyder data från laboratorie- och djurstudier på att ämnet inte tas upp intakt och inte bryts ned av matsmältningsenzymer, men att det fermenteras i betydande grad av tarmens mikroorganismer. Livsmedelsverkets sida om fibrer, senast granskad 15 september 2026, anger cirka 25 till 35 gram fiber per dag som lagom mängd för vuxna. Mängderna i påståendena, 3 och 4 gram, är alltså en liten del av ett dagligt fiberintag. Se även lexikonet om kostfiber.

Hur fibern beter sig med vatten

Ett faktablad från amerikanska National Institutes of Health, uppdaterat i maj 2022, anger att glukomannan kan suga upp till 50 gånger sin vikt i vatten. Räknat på den övre gränsen motsvarar det ungefär 50 gram vatten per gram glukomannan. Siffran säger inget om hur snabbt en viss kapsel eller ett visst pulver sväller.

EFSA beskriver i yttrandet från 2010 hur fibern bildar en trögflytande, gelliknande massa i magsäcken när den fått vatten, och att massan skulle kunna fördröja magsäckens tömning och ge mättnadskänsla. För kolesterol skrev EFSA 2009 att sambandet sannolikt hänger på viskositeten, som påverkar hur gallsyror tas upp igen. Det är förklaringsmodeller i myndighetens resonemang. De är inga egna godkända påståenden.

Samma egenskap ligger bakom risken. EFSA kopplar fallen av stopp i matstrupen till ämnets stora förmåga att binda vatten. Därför står vattnet med både i dosvillkoret och i varningen.

De två godkända påståendena ordagrant

Förordning (EU) nr 432/2012, här i konsoliderad version från 20 augusti 2025, godkänner två påståenden om glukomannan. De får bara användas på de villkor som står i förordningen. EU:s register över hälsopåståenden listade båda som godkända när vi läste det den 2 november 2026.

Påstående, ordagrant	Krav på livsmedlet	Information som ska ges
Glukomannan bidrar till viktminskning i samband med intag av en energibegränsad kost	1 g glukomannan per angiven portion	Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 3 g glukomannan, fördelat på tre doser på 1 g tillsammans med 1–2 glas vatten, före måltider och i samband med en energibegränsad kost.
Glukomannan bidrar till att bibehålla normala kolesterolnivåer i blodet	Ger ett dagligt intag av 4 g glukomannan	Den gynnsamma effekten uppnås vid ett dagligt intag av 4 g glukomannan.

Förordningen kräver en varning för kvävning till människor som har svårt att svälja och när ämnet intas med otillräcklig mängd vätska. Den kräver också råd om att ämnet ska intas med mycket vatten för att nå magen. Kravet gäller båda påståendena och lyder så här i lagtexten:

"En varning för kvävning ska ges till människor som har svårt att svälja eller när ämnet intas med otillräcklig mängd vätska — råd om att ämnet ska intas med mycket vatten för att garantera att det når magen."

Finska Ruokavirasto skriver att glukomannan är det enda ämne med ett godkänt påstående av det slaget. Måltidsersättningar tar sidan upp för sig, som en annan produktgrupp med egna krav.

Så ska villkoren läsas

Påståendet om vikt gäller tillsammans med en energibegränsad kost. Det säger inget om glukomannan utan en sådan kost, och inget om andra doser. Ett preparat med mindre än 1 g per portion får inte använda påståendet. Tabellen visar vad varje del av texten innebär och var texten är tyst.

Villkor	Vad förordningen säger	Så läser du det
Mängd per portion	1 g per angiven portion	Räkna glukomannanet, inte kapselns totala vikt. EFSA skrev "minst 1 g" per dos.
Dagsmängd, vikt	3 g fördelat på tre doser på 1 g	Tre separata doser. Texten beskriver inte 3 g på en gång.
Dagsmängd, kolesterol	Dagligt intag av 4 g	Ingen uppdelning anges. EFSA skrev "en eller flera portioner".
Vatten	1–2 glas tillsammans med varje dos (påståendet om vikt)	Glasets storlek definieras inte. Där EFSA anger mängden i studierna handlar det om cirka 240 till 300 ml.
Tidpunkt	Före måltider (påståendet om vikt)	Minuter anges inte. I studierna låg intaget 15 till 60 minuter före måltid.
Kost	I samband med en energibegränsad kost (påståendet om vikt)	Kosten är en del av villkoret och ingen valfri tilläggsuppgift.

Räkna på kapslar och dagsdos

En kapsel med 500 mg glukomannan innebär två kapslar per dos, sex om dagen för 3 g och åtta om dagen för 4 g. Kapselvikt och innehåll kan dessutom skilja sig åt. I en kanadensisk återkallelse från 2010 beskrivs en kapsel på 635 mg med 250 mg glukomannan, och med den halten skulle 1 g kräva fyra kapslar.

De två påståendena är inte utbytbara. En produkt vars dagsdos ger 3 g når inte de 4 g som texten om kolesterol anger, och 4 g om dagen beskriver inte automatiskt tre doser på 1 g. Vid läsning av en etikett kan du gå igenom tre saker:

• Kontrollera mängden per portion. Påståendet kräver 1 g.
• Räkna hur många kapslar som krävs för 1 g, för 3 g och för 4 g per dag.
• Kontrollera att varningen för kvävning finns på förpackningen.

Dosen i olika produkter kan du jämföra i vår jämförelse av glukomannan, och andra fibertillskott finns i kategorin fiber.

Påståenden i marknadsföring har också en yttre gräns. Artikel 12 i förordning (EG) nr 1924/2006 förbjuder "påståenden som hänvisar till hur snabbt eller hur mycket man kan gå ned i vikt". Därför anger vi inga kilon i den här artikeln.

Vad EFSA bedömde 2009 och 2010

Båda påståendena bygger på yttranden från EFSA:s panel för kost och näring, som väger inlämnade studier och tar ställning till om ett orsakssamband är fastställt.

Kolesterol, 2009

Yttrandet från 2009 utgick från åtta randomiserade kontrollerade studier med 3 till 15 g per dag hos vuxna som var friska, hade höga kolesterolvärden eller hade diabetes. Panelen redovisade öppet svagheterna: alla studier visade inte statistiskt säkerställda skillnader, de flesta var små och något tydligt samband mellan dos och resultat gick inte att fastställa.

Avgörande för panelen var att de flesta studierna visade samma riktning vid omkring 4 g per dag, även hos personer med normala värden, och att det fanns en rimlig biologisk förklaring. Slutsatsen blev att ett orsakssamband var fastställt, med villkoret minst 4 g per dag i en eller flera portioner och allmänheten som målgrupp.

Vikt, 2010

Yttrandet från 2010 tog upp nio studier på människor. Tabellen återger dem som panelen beskrev dem. Den sista kolumnen gäller om skillnaden i kroppsvikt mellan grupperna var statistiskt säkerställd.

Upplägg och längd	Deltagare	Intag	Kost	Skillnad
Placebo, dubbelblind, 8 veckor	20 med fetma	1 g tre gånger om dagen före måltid, med cirka 240 ml vatten	Vanlig kost	Ja
Placebo, dubbelblind, 60 dagar	30 kvinnor med övervikt	Cirka 4 g per dag, 30–60 minuter före två huvudmåltider	1 200 kcal per dag	Ja
Placebo, dubbelblind, 5 veckor	52 med övervikt	1,24 g per dag, 250 ml vatten 15 minuter före måltid	1 200 kcal per dag	Ja
Kontrollgrupp, 3 månader	50 med fetma	Cirka 4 g per dag i tre doser, med 300 ml vatten	1 000–1 300 kcal per dag	Ja, spridningsmått saknas
Placebo, dubbelblind, 2 månader	60 barn under 15 år	2 g per dag	Normal energinivå	Nej
Placebo, dubbelblind, 12 veckor	30 män med övervikt eller fetma	3 g per dag	Kolhydratbegränsad	Nej
Korsstudie, 28 dagar per period	22 med diabetes och höga kolesterolvärden	Upp till 3,6 g per dag, en halvtimme före måltid	Inte angivet	Nej
Två korsstudier, 3 veckor per period	11 personer i vardera	8–13 g per dag i kex, till måltiden	Inte angivet	Nej

Fyra av nio studier visade alltså en säkerställd skillnad. Panelen skrev att de flesta studier med tillräcklig storlek och längd gjorde det när glukomannan gavs före måltid i samband med energifattig kost. Om studierna med kex noterade panelen att de var små och korta och att fibern åts till måltiden, och om 28-dagarsstudien att den var kort och saknade uppehåll mellan perioderna. Studier längre än tre månader saknades.

Slutsatsen blev ett fastställt orsakssamband i samband med energibegränsad kost. Villkoren formulerades som minst 3 g per dag i tre doser på minst 1 g, med 1–2 glas vatten före måltid. Målgruppen angavs till vuxna med övervikt, en uppgift som inte finns med i förordningens rad för påståendet.

Vad systematiska översikter har mätt

Flera sammanställningar väger ihop olika doser, längder och grupper, och för kroppsvikt pekar resultaten inte åt samma håll. En enskild översikt ändrar inte ett EU-godkännande, men den visar hur säkert underlaget är.

År och typ	Omfattning	Vad som mättes och utfall	Vad den inte visar
2008, metaanalys	14 randomiserade studier, 531 deltagare	Blodfetter, blodsocker, kroppsvikt, blodtryck. Säkerställda skillnader bland annat för totalkolesterol, LDL-kolesterol och kroppsvikt, inga för HDL-kolesterol och blodtryck.	Studierna var korta, enligt faktabladet från NIH omkring 5 veckor, och doserna spände från 1,2 till 15,1 g per dag.
2014, metaanalys	9 randomiserade studier i översikten, 8 i analysen, med 301 deltagare enligt NIH	Kroppsvikt hos personer med övervikt eller fetma. Ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med placebo.	Betydande spridning mellan studierna (I² 65 %) och varierande rapportering. Författarna efterlyser bättre studier.
2015, systematisk översikt enligt NIH	6 randomiserade studier, 293 deltagare, upp till 12 veckor	Kroppsvikt vid 1,24 till 3,99 g per dag. Ingen betydande skillnad jämfört med placebo. En rättelse med omanalys ändrade delar av resultatet efter att datafel hittats.	Längsta studien var 12 veckor.
2017, metaanalys	12 randomiserade studier, 370 deltagare, varav 4 studier på barn, minst 3 veckor	Sammanvägda skillnader jämfört med kontroll i LDL-kolesterol och icke-HDL-kolesterol. Ingen skillnad i apolipoprotein B i 6 studier.	Den mätte blodfetter, inte sjukdomshändelser.
2024, metaanalys med GRADE	11 randomiserade studier, 334 vuxna, 3–12 veckor, cirka 1 till 15 g per dag	Säkerställda skillnader i totalkolesterol och LDL-kolesterol, ingen i triglycerider.	Säkerheten bedömdes som låg för totalkolesterol och LDL-kolesterol. Spridningen var mycket stor (I² över 95 %), de flesta studier hade låg kvalitet och det fanns tecken på publikationsbias. Författarna bedömer skillnaderna som under gränsen för klinisk betydelse, som de anger till 1 mmol/l.

För kroppsvikt skriver NIH:s faktablad att resultaten är motstridiga. Ett exempel på en enskild studie är en randomiserad, dubbelblind studie från 2013 med 53 vuxna, varav 47 fullföljde. Deltagarna fick 3,99 g per dag i åtta veckor före måltid och åt sin vanliga, självvalda kost. Skillnaderna mellan grupperna var inte säkerställda, varken i vikt, blodfetter eller blodsocker. Eftersom kosten inte var energibegränsad prövade studien inte villkoret i påståendet om vikt, och den var dessutom liten och kort.

Studierna är få och korta, grupperna blandade, och dos och form varierar från kapslar till kex. Översikterna från 2017 och 2024 kom till olika svar för apolipoprotein B. Ingen av dem svarar på vad som händer vid flera års användning.

Det EU har sagt nej till

EU har sagt nej till flera andra påståenden om konjak, bland annat om normal tarmfunktion och om blodsocker. Det är alltså inte tillåtet att marknadsföra glukomannan med sådana effekter. I registerposten om tarmfunktion är statusen "Non-authorised", med motiveringen att den påstådda effekten inte är underbyggd av det vetenskapliga underlag som bedömts.

Område som bedömdes	EFSA:s bedömning 2010	Vad som låg bakom
Normal tarmfunktion	Orsakssamband ej fastställt	Inga studier som gick att dra slutsatser av
Blodsockersvar efter måltid	Orsakssamband ej fastställt	Inga referenser som gick att dra slutsatser av
Normalt blodsocker	Orsakssamband ej fastställt	En liten, kort studie i en mycket utvald grupp
Normala triglycerider	Orsakssamband ej fastställt	En av sju studier visade en säkerställd skillnad åt det håll påståendet gällde
Sjukdomsframkallande mikroorganismer i mag-tarmkanalen	Orsakssamband ej fastställt	Prebiotisk verkan bedömdes inte i sig som en fysiologisk nytta

Översikterna ovan redovisar delvis sådana mätvärden, men ett mätvärde i en studie gör det inte till ett tillåtet påstående. Uppgifter om förstoppning eller blodsocker på en produkt eller i en annons saknar godkänd grund i registret.

Konjaknudlar, konjakgelé och EU:s åtgärder

Konjak är även en livsmedelstillsats (E 425). Den får inte användas i geléprodukter i minikoppar och inte i annan gelékonfektyr, på grund av risken för kvävning. Livsmedelsverket skriver att det är konsistensen som är risken. Rå konjakrot är giftig och måste tillagas.

Konjaknudlar

Nudlar av konjakglukomannan marknadsförs ofta med vikt som argument. Livsmedelsverkets svar från maj 2022 är att nudlarna är säkra att äta men troligen inte innehåller särskilt mycket näringsämnen. Samma svar säger att ämnet nästan inte verkar tas upp av kroppen. Påståendena i förordningen är knutna till angivna mängder och villkor, så en portion nudlar har inte automatiskt rätt att använda dem.

Gelé i minibägare

I kommissionens beslut från mars 2002 sköts utsläppandet på marknaden upp och importen avbröts av gelégodis i minibägare med E 425, eftersom flera barn hade kvävts till döds utanför EU. Formen, storleken och konjakens egenskaper utgjorde enligt beslutet en livshotande risk, och varningar på förpackningen ansågs inte räcka. Åtgärden omfattade alla gelévaror med konjak.

Direktiv 2003/52/EG skrev in förbudet i tillsatsreglerna och nämner dödsfall bland både barn och äldre. Det skulle vara genomfört i medlemsländerna före den 17 januari 2004.

E 425 i dagens tillsatsregler

Reglerna finns nu i förordning (EG) nr 1333/2008, här konsoliderad 18 augusti 2026. E 425 står i grupp I med maxhalten 10 g/kg, var för sig eller i kombination, och med tre fotnoter: får inte användas i gelékonfektyr i minibägare, får inte användas vid framställning av torkade livsmedel som är avsedda att rehydreras direkt vid intag, och får inte användas i geléprodukter. För kategorin kosttillskott i fast form står det: "E 410, E 412, E 415, E 417 och E 425 får inte användas vid framställning av torkade kosttillskott som är avsedda att rehydreras direkt vid intag".

Förordningen definierar en tillsats som ett ämne som normalt inte konsumeras som livsmedel i sig och som tillförs för ett tekniskt ändamål. Hur raderna ska tillämpas på ett kosttillskott där glukomannan är själva innehållet tar vi inte ställning till här. Det är en regelfråga som denna artikel inte löser.

EFSA:s granskning från 2017 kom fram till att ett numeriskt acceptabelt dagligt intag inte behövdes och att användning som tillsats upp till 10 g/kg är acceptabel, förutsatt att det totala intaget från alla källor stannar under 3 g per dag. Den siffran gäller tillsatsanvändning och villkoret 4 g gäller ett hälsopåstående. Vi har inte hittat någon text som förklarar hur de två förhåller sig till varandra.

Säkerhet, läkemedel och när vården ska kontaktas

Kvävning och stopp i matstrupen

EFSA redovisar sju fall av stopp i matstrupen som rapporterades till en australisk myndighet 1984–1985, efter tabletter med glukomannan. NIH:s faktablad skriver att pulver och kapslar inte kopplats till just den effekten. Health Canadas monografi från juli 2024 varnar ändå generellt för kvävning och stopp i svalg, matstrupe eller tarm vid för lite vätska. Monografin är kanadensisk och inte EU-rätt, men den är mer konkret än den europeiska texten:

• Minst 250 ml vätska till varje dos, och tillräckligt med vätska under dagen.
• Intag under dagen och inte precis före sänggåendet.
• Pulver blandas väl med vätska och dricks direkt.
• Ska inte användas vid svårigheter att svälja, feber eller oklara mag-tarmbesvär.
• Sök vård direkt vid bröstsmärta, kräkningar eller svårt att svälja eller andas.

Mage och tarm

Besvären som NIH:s faktablad listar är rapningar, uppblåsthet, lös avföring, gaser, diarré, förstoppning och buksmärtor. EFSA beskriver också diarré eller förstoppning hos några deltagare vid 3 g per dag i 12 veckor. Faktabladet påpekar att kunskapen om långtidsanvändning är liten.

Läkemedel och andra tillskott

NIH:s faktablad skriver att glukomannan kan ge sämre upptag av många läkemedel som tas via munnen, och tar upp en möjlig interaktion med diabetesläkemedel. EFSA nämner ett läkemedel vid diabetes, glibenklamid, vars omsättning i kroppen kan påverkas av konjakmjöl, och äldre studier där upptaget av vitamin E var lägre medan vitamin B12 och mineraler inte påverkades.

Health Canadas monografi säger att glukomannan ska tas några timmar från andra läkemedel och hälsoprodukter. Förordningen med påståendena anger inget tidsavstånd, och i vår sökning hittade vi ingen svensk myndighetstext om just glukomannan och läkemedel. Fråga därför läkare eller apotek om vad som gäller för ditt läkemedel.

Vem som bör rådgöra med vården först

• Du som har svårt att svälja. Då ska du inte använda glukomannan, och besvären behöver utredas.
• Du som tar läkemedel regelbundet.
• Du som har diabetes, trög tarm eller oklara besvär från magen.
• Du som är gravid eller ammar, som monografin nämner särskilt.
• Barn. EFSA:s målgrupp för påståendet om vikt var vuxna, och riskerna med konjak i gelé gällde framför allt barn.

1177 skriver att du bör kontakta en vårdcentral om du har haft svårt att svälja i mer än en månad, om besvären är nya utan att bero på en infektion eller om du går ned i vikt utan att veta varför. På telefonnummer 1177 får du sjukvårdsrådgivning.

Ring 112 direkt om någon inte kan andas eller blir medvetslös, och även om du är osäker på om något sitter kvar i halsen. 1177:s råd om någon sätter i halsen beskriver vad du gör i väntan på hjälp, och att personen ska undersökas av läkare även om det som fastnat verkar ha kommit ut.