Problem med förstoppning: en guide till orsaker och vardagsråd

De allra flesta är förstoppade då och då, och tillfälliga besvär brukar gå över av sig själva, skriver 1177. Den här guiden går igenom hur vården beskriver tillståndet, vad som brukar ligga bakom, hur mycket fiber och vätska myndigheterna anger och vad EU har godkänt att säga om tarmen. Vill du gå direkt till vanorna i vardagen finns artikeln förstoppning: vardagsvanor och när du ska söka vård.

Vad förstoppning är

1177 beskriver förstoppning som att du har svårt att bajsa trots att du vill. Avföringen kan vara hård och trög, det kan göra ont vid ändtarmens öppning och det kan kännas som att tarmen inte har tömts. Magen kan kännas utspänd eller göra ont. Har besvären pågått länge kan du också må illa och inte vilja äta.

Antalet toalettbesök säger inte allt. En del går några gånger i veckan och andra några gånger om dagen. Som en enklare avgränsning anger 1177 färre än tre gånger per vecka tillsammans med avföring som är hård och svår att få ut.

Så avgränsar vården långvariga besvär

Läkemedelsboken (uppdaterad juni 2024) beskriver funktionell förstoppning som en diagnos som ställs utifrån de internationella Rom IV-kriterierna, eftersom det saknas objektiva fynd att gå på. Kriterierna ska vara uppfyllda under de senaste tre månaderna, och symtomen ska ha börjat minst sex månader före diagnosen. Minst två av följande ska stämma, och de fem första ska gälla vid minst var fjärde tarmtömning:

• Du behöver krysta hårt.
• Avföringen är hård eller klumpig.
• Det känns som att tömningen inte blir fullständig.
• Det känns som att något blockerar ändtarmen.
• Du behöver hjälpa till manuellt.
• Du har färre än tre tarmtömningar per vecka.

Dessutom ska lös avföring vara ovanligt utan laxermedel, och kriterierna för IBS ska inte vara uppfyllda. Gränsen till IBS handlar till stor del om smärta. Hård avföring med ingen eller svag buksmärta talar enligt Läkemedelsboken för funktionell förstoppning, medan medelsvår eller svår smärta talar för IBS med förstoppning.

Hur vanligt det är

Läkemedelsboken refererar en svensk uppskattning där funktionell förstoppning förekom hos 10,3 procent. Tillståndet är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor, och bara cirka 30 procent söker vård. En systematisk översikt från 2021 av 45 befolkningsstudier med omkring 275 000 vuxna landade på 10,1 procent med Rom IV. Författarna påpekar att siffrorna varierar mellan länder, så talet ska läsas som en ungefärlig nivå. Barn och personer över ungefär 65 år får lättare förstoppning, enligt 1177.

Vanliga orsaker

Många gånger beror förstoppning på vad du äter och på dina vanor. 1177 nämner bland annat:

• För lite vätska eller för lite fiber. Exempel på mat med lite fiber är vitt ris, pasta och ljust bröd.
• Mycket fiber utan tillräckligt med vätska.
• Nya matvanor, både ny typ av mat och nya måltidstider.
• För lite rörelse, till exempel när du sitter mycket.
• Resor och andra omställningar, då du kanske dricker och rör dig mindre eller inte kan gå på toaletten som vanligt.
• Oro och stress.
• Graviditet och den första tiden efter förlossningen.
• Sprickor vid ändtarmens öppning eller ett hinder i ändtarmen, till exempel en hård klump av tarminnehåll.
• Sjukdom, där IBS är ett exempel. Då har man ofta under flera år haft perioder med både förstoppning och diarré.

Vad som händer i tarmen

En förstoppning börjar oftast när avföringen stannar kvar för länge i ändtarmen. I tjocktarmen sugs det mesta av vattnet upp ur tarminnehållet, och ju längre innehållet blir kvar, desto torrare och hårdare blir det.

Smärta kan sedan hålla igång problemet. När ändtarmen är full går en signal till hjärnan och du känner dig bajsnödig. Undviker du toaletten för att det gör ont försvinner reflexen, mer hård avföring samlas och det blir ännu svårare att tömma tarmen.

Bakom funktionell förstoppning är orsakerna inte klarlagda, skriver Läkemedelsboken, men störningar i kommunikationen mellan hjärna och tarm anses vara en viktig del.

Läkemedel som kan ge förstoppning

En del läkemedel har förstoppning som känd biverkan. Tabellen visar vilken källa som nämner vad.

Läkemedel	Vad källan säger
Morfin och andra opioider, till exempel tramadol	Nämns av 1177. Läkemedelsboken skriver att vården särskilt bör fråga om opiater, eftersom de har en kraftig effekt på hela mag-tarmkanalen.
Järn	Nämns av 1177. Janusinfo pekar ut tvåvärt järn i tablettform som en grupp med stor risk. Förstoppning är också en vanlig biverkan i 1177:s text om järntabletter.
Vissa läkemedel vid psykisk sjukdom	Nämns av 1177. Janusinfo tar upp klozapin som exempel.
Verapamil	Nämns av Janusinfo.
Läkemedel med antikolinerg effekt	Nämns av Janusinfo. Läkemedelsboken anger förstoppning bland de vanligaste biverkningarna av tricykliska antidepressiva.

Var uppmärksam om besvären börjar när du får ett nytt läkemedel. Prata då med din läkare eller fråga på ett apotek innan du ändrar något. Sluta inte med ett ordinerat läkemedel på egen hand.

För opioider finns ett särskilt råd i Janusinfos underlag om de mest sjuka äldre, senast ändrat i januari 2026. Laxermedel bör användas i samband med opioidbehandling, och bulkmedel ska inte användas under sådan behandling på grund av risk för tarmvred. Får du opioider är det alltså läkaren eller sjuksköterskan du ska fråga, inte egenvårdsråden i den här texten.

Fiber: mängder och livsmedel

De nordiska näringsrekommendationerna 2023, som är de officiella rekommendationerna i Sverige, anger för vuxna minst 3 gram kostfiber per megajoule. Det motsvarar minst 25 gram per dag för kvinnor och 35 gram för män. Värdena avser genomsnittet under minst en vecka och är framtagna för grupper, så enskilda dagar kan se olika ut.

Livsmedelsverkets fibersida (granskad september 2026) skriver att vuxna i snitt får i sig 20 gram per dag. Siffran kommer från matvaneundersökningen Riksmaten vuxna 2010–11 och är alltså gammal. Den som har trög mage bör enligt myndigheten äta mycket fiber och dricka tillräckligt med vatten. Samtidigt reagerar människor olika, och för mycket fiber kan ge diarré och gaser hos vissa.

1177 råder dig att gå upp i fiber lite i taget och att dricka mer samtidigt. Gasbesvär är vanligt i början och brukar gå över. Mer om begreppet finns i vårt lexikon om kostfiber.

Fiber i vanliga livsmedel

Tabellen bygger på Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas, läst i november 2026. Värdena gäller 100 gram ätlig del. Okokta och kokta varor går inte att jämföra rakt av, eftersom kokt mat innehåller mer vatten.

Livsmedel	Fiber, g per 100 g
Vetekli	37,5
Havrekli	17,5
Hårt bröd av fullkornsråg (ett av databasens exempel)	15,5
Vitt bröd, typ formfranska	4,8
Havregryn, fullkorn	7,5
Korngryn, fullkorn, kokta	7,6
Fullkornspasta, okokt	8,8
Pasta, kokt	0,7
Råris, kokt	1,3
Gröna linser, kokta	9,6
Kikärtor, konserverade	6,2
Morot	2,4
Broccoli	2,6
Potatis, kokt	2,1
Grön kiwi	3,3
Katrinplommon, torkade	5,2
Äpple med skal	2,3
Banan	1,4
Fikon, torkade	10,0
Linfrö, hela	30,4
Psylliumfröskal	78,1

Som räkneexempel, inte kostplan, ger 40 gram havregryn, 60 gram hårt rågbröd, 100 gram kokta gröna linser, 100 gram broccoli och ett äpple på 100 gram ungefär 27 gram fiber.

1177 lyfter fram fullkorn, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär. Kiwi, katrinplommon, aprikos, russin, fikon, dadlar, mango och päron nämns särskilt. Samtidigt rekommenderar 1177 att du äter och dricker mindre av mat med mycket vitt mjöl, vitt ris och te när du är förstoppad.

Frön och tillskott

1177 tar upp linfrö och psylliumfrö, även kallat loppfrö. Fröer kan bilda ämnen som kan skada kroppen, så 1177 sätter gränsen vid totalt två matskedar fröer per dag och påminner om att du behöver dricka mer när du äter fiberrik mat.

För linfrö är Livsmedelsverkets råd (granskade augusti 2026) mer detaljerade, eftersom krossade frön lättare kan bilda giftet vätecyanid. Vuxna kan äta 1–2 matskedar hela linfrön per dag. Krossade eller malda linfrön ska vara upphettade med vätska, och då högst 1 matsked per dag. Barn bör inte äta krossade linfrön alls, och inte hela linfrön utöver den lilla mängd som finns i müsli, gröt och bröd.

I vårt sortiment finns fibertillskott och en översikt över psyllium. Ett tillskott ersätter inte en fiberrik kost.

Vätska, rörelse och toalettvanor

Vätska

Livsmedelsverket återger ett tillräckligt intag på 2,0 liter per dag för kvinnor och 2,5 liter för män, räknat på all mat och dryck och för måttligt aktiva vuxna i normal temperatur. Behovet varierar stort, och myndigheten påpekar att den som äter mycket fiber behöver tänka på att dricka mer.

1177 föreslår ett extra glas vatten till varje måltid. Äter du mer fiber utan att dricka mer kan du i stället få ont i magen och gaser och bli mer förstoppad. Personer över ungefär 70 år känner ibland inte törst och kan behöva dricka ändå.

Mer är inte alltid bättre. Janusinfo skriver att målet är ett normalt vätskeintag och att det saknas underlag för att överintag av vätska skulle ha en positiv effekt. Har du fått en bestämd vätskemängd ordinerad gäller den.

Rörelse

1177 råder dig att röra på dig varje dag. Läkemedelsboken nämner rent praktiskt en timmes fysisk aktivitet tre gånger per vecka för personer med funktionella tarmbesvär, utifrån vad du själv föredrar.

Forskningen är inte särskilt stark. En systematisk översikt från 2019 samlade nio randomiserade studier med 680 deltagare, de flesta med aerob träning som promenader eller qigong, och mätte symtom. Risken för systematiska fel var hög, och författarna skriver att den verkliga effekten inte går att fastställa.

Toalettvanor

• Gå när du behöver och ta den tid du behöver. Står du emot reflexen kan besvären bli värre.
• Sätt en fotpall under fötterna. 1177 skriver att det blir lättare att bajsa då.
• Har du sprickor vid ändtarmens öppning kan du använda en mjukgörande eller smärtstillande salva innan du går på toaletten. Salvorna finns receptfritt på apotek.

Vad EU har godkänt och vad forskningen har mätt

Bara vissa formuleringar får användas om livsmedel, och bara på de villkor som står i förordning (EU) nr 432/2012, här i den konsoliderade versionen från augusti 2025. Det här är de påståenden om tarmen som vi tar upp för fibrer och frukt från vanlig mat:

Livsmedel	Godkänt påstående	Villkor i korthet
Veteklifiber	Veteklifiber bidrar till att öka avföringsvolymen	Livsmedel med högt innehåll av fibern
Veteklifiber	Veteklifiber bidrar till att påskynda passagen genom tarmen	Högt innehåll, effekten vid minst 10 g per dag
Havre	Spannmålsfiber från havre bidrar till att öka avföringsvolymen	Livsmedel med högt innehåll av fibern
Korn	Spannmålsfiber från korn bidrar till att öka avföringsvolymen	Livsmedel med högt innehåll av fibern
Råg	Rågfiber bidrar till normal tarmfunktion	Livsmedel med högt innehåll av fibern
Katrinplommon	Torkade plommon (katrinplommon) bidrar till normal tarmfunktion	100 g torkade plommon per dag
Grön kiwi	Intag av grön kiwifrukt bidrar till normal tarmfunktion genom ökad avföringsfrekvens	Färsk grön kiwi, 200 g fruktkött per dag

Högt innehåll syftar på villkoret HÖGT KOSTFIBERINNEHÅLL i bilagan till förordning (EG) nr 1924/2006. Enligt fibertabellen ovan innehåller 200 gram kiwi ungefär 6,6 gram fiber och 100 gram katrinplommon ungefär 5,2 gram.

Lika viktigt är vad som saknas. Psyllium har inget godkänt påstående. Magnesium har flera godkända påståenden, men inget om tarmen. Glukomannan från konjak har fått avslag på påståenden om normal tarmfunktion enligt EU:s register över hälsopåståenden. Ett allmänt påstående om fiber och tarmen är inte heller godkänt för en produkt.

Studier och riktlinjer

Forskningen handlar inte om samma sak som de juridiska påståendena, och en studie ger inte rätt att påstå något om en vara. Några exempel:

• Fibertillskott, översikt från 2022. Sexton randomiserade studier med 1 251 vuxna med kronisk förstoppning. Översikten jämförde andelen svarande mellan grupperna, och gaser var vanligare med fiber. Studierna skilde sig mycket åt, och översikten gäller tillskott, inte fiber i vanlig mat.
• Mat och dryck, översikt från 2024. Tjugotre studier med 1 714 deltagare, bland annat sju om kiwi, fyra om mineralrikt vatten, två om katrinplommon och två om rågbröd. Flera livsmedel hade prövats i bara en studie, och författarna skriver att underlaget är knappt.
• Brittisk riktlinje från 2025. Dietistföreningens riktlinje för vuxna bygger på 75 randomiserade studier och har 59 rekommendationer. Av dessa har 12 mycket låg, 39 låg och 8 måttlig evidensgrad. Den är inte en svensk rekommendation.
• Jämförande studie från 2021. Sjuttionio vuxna vid ett amerikanskt sjukhus lottades delvis till två gröna kiwi, 100 gram katrinplommon eller 12 gram psyllium per dag i fyra veckor. Huvudmåttet var minst en fullständig tarmtömning mer per vecka jämfört med före studien, och andelen som nådde det var likartad i de tre grupperna. Studien var liten och explorativ, och 87 procent var kvinnor.

Receptfria läkemedel enligt 1177 och Läkemedelsboken

Blir det inte bättre med vanorna finns receptfria läkemedel, och de fungerar på olika sätt. Tabellen sammanfattar vad 1177 skriver. Frågor om vad som passar dig och om dos ställer du till personalen på ett apotek.

Typ	Så beskrivs det	Att tänka på
Bulkmedel	Innehåller fiber. Finns bland annat som pulver eller granulat.	Du behöver dricka mer. Gaser är vanligt i början, så börja med små mängder. Inte under opioidbehandling, enligt Janusinfo.
Osmotiskt aktiva medel, till exempel makrogol	Gör tarminnehållet mjukare. Du behöver inte dricka extra vatten.	Makrogol högst två veckor om inte läkaren har ordinerat det.
Mikrolavemang och stolpiller	Förs in i ändtarmen vid tillfällig förstoppning.	Mikrolavemang mjukar upp hård avföring som sitter som en propp.
Tarmretande medel	Får tarminnehållet att passera snabbare och tömmer ofta hela tjocktarmen.	Bara vid enstaka tillfällen och högst en vecka utan ordination. Det kan ta upp till tre dagar innan du behöver gå igen.

Läkemedelsboken beskriver bulkmedel som förstahandsval eftersom biverkningarna är få och inte allvarliga. Samma text påpekar att de kan ge mer buksmärta och gaser hos personer med IBS med förstoppning, och att olösliga fibrer som korn och vetekli har större tendens att ge knip och gaser. Uppfattningen att tarmretande medel skulle ge en slö tarm saknar enligt Läkemedelsboken vetenskaplig grund. Tidsgränserna från 1177 gäller ändå.

För de mest sjuka äldre skriver Janusinfo att osmotiska medel ska väljas i första hand. Laxermedel kan ge rubbningar i saltbalansen och vätskebrist, så effekten bör alltid följas upp.

Vid svårare besvär kan läkaren skriva recept på de receptfria medlen, och Läkemedelsboken tar upp receptbelagda alternativ som prukaloprid och linaklotid. Tarmsköljning görs enligt 1177 aldrig utan kontakt med läkare.

Barn, graviditet och äldre

Barn

Förstoppning är väldigt vanligt hos barn, enligt 1177 (uppdaterad maj 2025). Barnet kan bajsa färre än tre gånger per vecka, ha hård avföring och ont i magen, eller bli ledset och inte vilja gå på toaletten. Löst bajs i underkläderna kan vara avföring som rinner förbi en hård klump, och misstas lätt för diarré.

Ofta börjar det med att barnet tillfälligt får hård avföring, får ont och sedan håller sig. Vanliga tillfällen är när barnet börjar äta vanlig mat, slutar med blöja eller börjar i förskola. Barn som bara äter bröstmjölk kan bajsa mer sällan, ibland bara någon gång per vecka, utan att vara förstoppade om avföringen är lös och barnet inte har besvär.

Några av råden från 1177:

• Från sex månaders ålder kan du ge lite puré av katrinplommon, fikon eller päron.
• Ge mat med fibrer och fullkorn i måttliga mängder och se till att barnet dricker. Enligt 1177 behöver ett barn på 10 kilo ungefär 7 deciliter dryck om dagen, 15 kilo 1 liter, 20 kilo 1,2 liter och 40 kilo eller mer 1,7 liter.
• Ge mindre av mat som stoppar, till exempel pasta, ljust bröd, pannkakor, vitt ris och banan, om barnet äter mycket av det.
• Låt barnet sitta på toaletten i lugn och ro efter måltider, utan att tjata, och med en fotpall under fötterna.
• För aldrig in något i barnets ändtarm, till exempel en termometer, eftersom det kan skada.

Fråga barnavårdscentralen, vårdcentralen eller apoteket vilket läkemedel barnet kan använda, eftersom det beror på åldern. Får barnet läkemedel på recept kan det behövas i månader, ibland ett år eller längre, och 1177 varnar för att sluta för tidigt.

Fibertillskott till barn är dåligt undersökt. En översikt från 2018 med nio randomiserade studier och 680 barn fann inga statistiskt säkra skillnader, men studierna skilde sig mycket åt och hade metodbrister. Författarna avråder från att skriva ut fibertillskott till barn med förstoppning och anger ett tillräckligt fiberintag som rådet. Den europeisk-nordamerikanska riktlinjen från 2026, som bygger på 102 randomiserade studier, beskriver stora kunskapsluckor för vanliga insatser.

Graviditet och tiden efter förlossningen

1177 förklarar att hormonförändringar gör att tarmen arbetar långsammare och att den växande livmodern kan trycka på tarmen. Järn kan också göra dig förstoppad, och de flesta gravida behöver järntillskott. 1177 skriver att du då kan behöva bulkmedel för att kunna fortsätta med tillskottet. Det är också lättare att få hemorrojder under graviditeten, och förstoppning kan göra de besvären värre.

Fråga din barnmorska eller på ett apotek innan du tar receptfria läkemedel. Livsmedelsverket anger att gravida kan behöva ungefär 0,3 liter mer vätska per dag och ammande 0,6–0,7 liter mer.

Underlaget är tunt. En Cochrane-översikt från 2015 hittade fyra studier, men bara två med sammanlagt 180 kvinnor gav användbara data. Jämförelsen mellan fibertillskott och ingen åtgärd byggde på en enda studie med 40 kvinnor. Författarna skriver att det inte går att göra en heltäckande bedömning av vad som fungerar eller är säkert.

Äldre

En översikt från 2023 av 36 studier med 58 405 personer mellan 60 och 93 år landade på 18,9 procent, men siffran varierade med vilka kriterier som användes och var 10,3 procent med Rom IV.

Livsmedelsverket skriver att äldre har sämre förmåga att känna törst och kan behöva vara extra noga med vätskan. Riktlinjerna för måltider i äldreomsorgen anger 25–35 gram fiber per dag för personer över 65 år med normal aptit, och eventuellt lägre vid nedsatt aptit. Janusinfo betonar att förstoppning inte ska leda till obehag och lidande, att medicineringen bör ses över och att fysisk aktivitet sker efter förmåga.

När du ska söka vård

De flesta tillfälliga besvär behöver inte vård. Kontakta en vårdcentral om något av det här stämmer på dig som är vuxen:

• Det går inte över trots att du har provat egenvård.
• Du har ont i magen på natten.
• Du går ner i vikt.
• Du har blod i avföringen.
• Dina avföringsvanor har ändrats utan att du förstår varför, särskilt om du är 40 år eller äldre. Du kan till exempel ha blivit hård i magen utan tidigare problem, eller växla mellan hård och lös.

Läkemedelsboken räknar blödning eller blodbrist, symtom som börjar efter 45–50 års ålder, viktnedgång utan förklaring och ärftlighet för cancer i mag-tarmkanalen eller inflammatorisk tarmsjukdom som tecken på att mer utredning behövs.

Barn

Kontakta alltid en vårdcentral om barnet äter bara bröstmjölk och du tror att hen är förstoppad, har haft svårt att bajsa i en vecka eller mer, har återkommande besvär eller växlar mellan förstoppning och diarré. Detsamma gäller om barnet är ledset för att det gör ont, inte går upp i vikt som hen ska eller har blod i avföringen.

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om barnet har mycket ont i magen, kallsvettas och har utspänd mage, kräks eller har blod och slem i avföringen och verkar må dåligt. Är det stängt söker du vård på en akutmottagning.

Akuta lägen

Ring 112 vid akut fara. Är du osäker kan du ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning, så får du hjälp att bedöma symtomen.