Hur mycket kalcium behöver barn?

Hur mycket kalcium behöver barn per dag?

EFSA:s ålderstal för barn och ungdomar

Det här är EFSA:s referensnivåer för barn och ungdomar, och de visar tydligt att behovet stiger med åldern. I EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium beskrivs också att kalcium är en viktig del av skelettet och att barn och ungdomar bygger in kalcium i benvävnaden när de växer.

Tonåren ligger högst

Det är just därför tonåren är en särskilt viktig period: kroppen fortsätter att lägga upp kalcium i skelettet, och referensnivån speglar att behovet är högre än i yngre skolåldrar. EFSA:s åldersindelning för kalcium visar samma mönster redan tidigare i livet, från spädbarn till småbarn och vidare till skolbarn.

Kalciumbehovet är inte detsamma i hela barndomen: det stiger från spädbarnsåldern och når sin högsta nivå i tonåren.

Det är hela dagens intag som räknas

Referensnivåerna handlar om hur mycket kalcium barnet får i sig totalt under dagen. EFSA anger att goda kalciumkällor inte bara är mjölkprodukter, utan också mörkgröna grönsaker, baljväxter, nötter, fisk med mjuka ben som sardiner och kalciumberikade livsmedel, och att hårt vatten också kan bidra till intaget. Källor till kalcium enligt EFSA visar därför att ett barn som äter mjölkfritt inte automatiskt ligger lågt, men det kräver mer planering för att nå samma nivåer.

Hur du läser siffrorna hemma

För ett barn i förskoleålder är 450 mg/dag en helt annan nivå än för en tonåring på 1 150 mg/dag, så det är lätt att jämföra fel ålder. Ett enkelt sätt är att utgå från åldersgruppen först och sedan se vilka livsmedel som faktiskt bidrar under dagen. I EFSA:s utlåtande framgår också att vitamin D-status påverkar kalciumabsorptionen, vilket gör att kroppens utnyttjande av samma intag inte alltid blir identiskt hos alla barn. EFSA om kalciumabsorption och vitamin D

Vad gör kalcium i kroppen hos barn?

Skelett och tänder byggs av kalcium

Kalcium finns till nästan 99 procent i skelett och tänder, främst som kalciumhydroxyapatit, där det ger struktur, styrka och elasticitet. EFSA beskriver också att benvävnad hos barn hela tiden byggs om: ny vävnad läggs till medan gammal bryts ned, och skelettet fungerar som en kalciumreserv. EFSA om kalciums funktion i skelett och tänder

Under tillväxten betyder det att kalcium inte bara behövs för dagens vävnader, utan också för att det ska finnas mineral att lägga in när ben byggs upp. EFSA skriver att kalciumabsorptionen är högre under perioder av snabb tillväxt, vilket passar med att barns skelett är i aktiv uppbyggnad. EFSA om tillväxt och kalciumupptag

Muskler, nerver och kroppens signaler

Den del av kalcium som finns i blod och vävnader fungerar som en viktig signal i kroppen. NIH ODS beskriver att den joniserade kalciumpoolen medverkar i muskelkontraktion, nervsignalering, blodkärlstonus och hormonfrisättning, och EFSA nämner även enzymaktivering, membrantransport och körtelsekretion. Livsmedelsverket skriver mer kortfattat att kalcium behövs för skelettet, tänderna, blodet och nervsystemet. NIH ODS om kalciums funktioner EFSA om kalcium som signalämne Livsmedelsverket om kalcium i barnets kost

Vitamin D behövs för att ta upp kalcium effektivt

Kalcium tas upp i tarmen både via en aktiv, mättnadsbar transport och via en passiv transport. Den aktiva delen är beroende av vitamin D, och EFSA skriver att kalciumabsorptionen påverkas av vitamin D-status. I deras genomgång når kalciumabsorptionen sin högsta nivå vid 25(OH)D-koncentrationer omkring 30–50 nmol/L hos både barn och vuxna. EFSA om vitamin D och kalciumabsorption

Det är därför kroppen kan hålla blodets kalciumnivå ganska stabil även när intaget varierar: om tillförseln inte räcker kan kalcium mobiliseras från skelettet för att täcka behovet. EFSA om kroppens reglering av kalcium

Kalcium används hela tiden i växande barn: i skelettet som byggmaterial, i nerver och muskler som signalämne och i tarmen som ett ämne som vitamin D hjälper kroppen att ta upp.

Vilka matval ger mest kalcium utan mjölk?

ODS lyfter dessutom inlagda sardiner och lax med ben, samt kale, broccoli och bok choy som tydliga exempel på icke-mejerikällor (ODS).

Det som ofta fungerar bäst i barnkost är därför inte en enda ”supermat”, utan flera vardagsval som återkommer ofta. Berikade drycker och andra kalciumberikade livsmedel är praktiska eftersom de kan användas i frukost, mellanmål och matlagning utan att barnet behöver dricka mjölk. EFSA beskriver kalciumberikade livsmedel som en viktig grupp, och ODS nämner att vissa berikade drycker samt tofu och spannmålsprodukter kan vara betydande källor (EFSA) (ODS).

Livsmedel som oftast ger mest när mjölk saknas

Alla gröna grönsaker är inte lika bra

ODS gör en viktig distinktion: grönsaker utan oxalater, som kale och broccoli, har en biotillgänglighet som liknar mjölk, men kalciummängden per mängd mat är lägre (ODS). Det betyder att dessa grönsaker kan vara bra val, men att man ofta behöver låta dem ingå tillsammans med andra kalciumkällor i stället för att förlita sig på en enda grönsak.

För den som vill jämföra produkter i butiken är det därför klokt att läsa deklarationen på förpackningen och välja det som faktiskt är kalciumberikat.

Det säkraste mjölkfria upplägget är att bygga på flera källor samtidigt: berikade produkter, fisk med små ben och gröna grönsaker som återkommer ofta.

Hur bygger man en mjölkfri kalciondag i vardagen?

Välj källor som inte kräver mjölk

EFSA beskriver att kalciumkällor i Europa ofta är mejeriprodukter, men att mörkgröna grönsaker, baljväxter, nötter, fisk med mjuka ben och kalciumberikade livsmedel också räknas som rika källor. EFSA:s genomgång av kalciumkällor ODS om kalciumkällor

ODS om biotillgänglighet i gröna grönsaker

Läs näringsdeklarationen på berikade produkter

När du väljer växtdryck, tofu eller andra berikade produkter behöver du se om kalcium faktiskt är angivet i näringsdeklarationen; annars vet du inte om produkten hör till de kalciumkällor som EFSA och ODS beskriver. Det är ett enkelt sätt att skilja en vanlig produkt från en berikad. EFSA om kalciumberikade livsmedel

För ett barn som äter små portioner är det ofta lättare att lägga in kalcium i flera vanliga måltider än att hoppas på en enda stor mejeridryck.

När aptiten växlar

Vid kräsenhet eller växlande aptit blir vardagen enklare om du återkommer till samma typer av livsmedel: en berikad dryck till frukost, grönkål eller broccoli i en lunchrätt och tofu eller fisk med mjuka ben till middag. Då kommer kalciumet från fler av de livsmedel som EFSA och ODS faktiskt nämner, i stället för att hänga på att barnet dricker mjölk just den dagen. ODS EFSA

Behövs kalciumtillskott för barn som inte dricker mjölk?

I praktiken börjar bedömningen med maten: EFSA beskriver mejeriprodukter som den viktigaste livsmedelsgruppen för kalcium i Europa, men räknar också mörkgröna grönsaker, baljväxter, nötter, fisk med mjuka ben och kalciumberikade livsmedel som tydliga källor. EFSA om kalciumkällor och absorption ODS om kalciumkällor

Att barnet dricker vatten i stället för mjölk räcker alltså inte som beslutsgrund. Det som avgör är hur hela kosten ser ut under dagen, och EFSA noterar att kalciumabsorptionen påverkas av vitamin D-status. Samma myndighet har också åldersspecifika referensvärden för barn och unga, så ålder hör till underlaget när man bedömer om maten räcker. EFSA om absorption och åldersnivåer

När maten ofta räcker

Om barnet regelbundet får i sig flera av de källor som nämnts ovan finns det goda skäl att fortsätta med mat och berikade alternativ i stället för att hoppa direkt till tillskott. EFSA skriver också att hårt vatten kan bidra till kalciumintaget, vilket visar att kalcium kan komma från fler håll än mjölk. EFSA om kalciumkällor

När tillskott kan bli aktuellt

I de lägena är nästa steg inte att välja ett tillskott på egen hand, utan att låta en dietist eller barnläkare gå igenom hela kosten och se om det också finns andra brister.

När du bör be om hjälp

Om barnet undviker flera livsmedelsgrupper, bara äter ett fåtal rätter eller om du misstänker att även andra näringsämnen ligger lågt, är det klokt att ta hjälp innan du väljer tillskott. Då blir bedömningen knuten till barnets ålder, hela kostmönstret och eventuella andra brister, i stället för till en enskild vana.

Det avgörande är inte om barnet väljer vatten framför mjölk, utan om den totala kosten faktiskt ger tillräckligt med kalcium från mat och berikade alternativ.

Vilken form av kalcium passar bäst i tillskott?

EFSA beskriver att kalcium tas upp via både aktiv och passiv transport, att upptaget varierar genom livet och att vitamin D-status påverkar absorptionen. EFSA:s vetenskapliga yttrande om kalcium

Kalciumkarbonat jämfört med andra salter

I EFSA-materialet beskrivs kalciumsalter som i regel lösliga, med undantag för kalciumsulfat, kalciumkarbonat och fosfater. Det betyder att kalciumkarbonat är en form som nämns särskilt i underlaget, men inte att den är bättre eller sämre för barn än en annan form. EFSA:s vetenskapliga yttrande om kalcium

Det som brukar avgöra i vardagen

En produkt som barnet faktiskt accepterar är lättare att ge regelbundet än en form som blir liggande i skåpet. Följ därför produktens anvisning om när den ska tas, och låt barnets tolerans styra mellan tuggbart, sväljbart eller flytande.

Så läser du etiketten

Kontrollera också att produkten passar barnets ålder och att den går att använda på det sätt som anges på förpackningen. EFSA:s vetenskapliga yttrande om kalcium

EU:s sida om hälsopåståenden

Vad säger forskningen och vilka påståenden är godkända?

EU-kommissionen godkänner hälsopåståenden när de bygger på vetenskaplig bedömning av EFSA, och EU-registret visar vilka påståenden som är tillåtna samt vilka villkor som gäller för användning. Kommissionen skiljer också mellan vanliga funktionspåståenden och påståenden som gäller barns utveckling och hälsa enligt artikel 14(1)(b) (Europeiska kommissionen om hälsopåståenden, EU-registret över hälsopåståenden).

De godkända formuleringarna för kalcium

Det här är den exakta ram som gäller i märkning och marknadsföring. Ett godkänt hälsopåstående är alltså en reglerad formulering med tydliga villkor, inte en fri formulering om allt som kalcium skulle kunna tänkas göra (EU-registret över hälsopåståenden).

Så skiljer sig påståendet från forskningsläget

I EFSA:s genomgång står att cirka 99 procent av kroppens kalcium finns i skelett och tänder som kalciumhydroxyapatit, där det har en strukturell roll, och att den återstående delen fungerar som en viktig intracellulär signalmolekyl i celler och vävnader (EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium). Samtidigt konstaterade EFSA att humandata om sambandet mellan kalciumintag och olika hälsoutfall var inkonsekventa, och att mått på benhälsa inte kunde användas för att härleda referensvärden för kalcium (EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium).

För barn som inte dricker mjölk blir den praktiska slutsatsen därför att nå intaget på ett pålitligt sätt, inte att försöka pressa upp kalcium över behovsnivån (EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium, EU-registret över hälsopåståenden).

Godkänt påstående betyder reglerad användning; forskningen visar behovet av kalcium, men inte att mer än behovet ger extra säker vinst för skelett eller tänder.

Vilka barn behöver extra försiktighet med kalcium?

När tillskott är känsligare än maten

EFSA definierar hyperkalcemi som serumkalcium över 2,75 mmol/L (11 mg/dL) och skriver att det är osannolikt att det uppstår av högt kalciumintag från kosten ensam. Däremot kan det orsakas av höga doser kalciumtillskott, särskilt när de tas tillsammans med D-vitamin, eftersom D-vitamin kan öka kalciumabsorptionen EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium.

När flera produkter räknas ihop

Det som oftast behöver kontrolleras är inte en enskild produkt utan summan av allt barnet får i sig samma dag. Om ett barn använder ett kalciumtillskott och samtidigt får D-vitamin via en annan produkt, eller har flera kosttillskott där kalcium förekommer, är det den totala dosen som avgör belastningen EFSA:s vetenskapliga utlåtande om kalcium. EFSA:s riskbild gäller alltså särskilt höga doser från tillskott, inte normalt intag via vanlig mat.

Det säkraste sättet att tänka är att räkna ihop alla produkter med kalcium och D-vitamin innan man lägger till något nytt.

Märkning och individuell bedömning

Livsmedelsverket skriver att kosttillskott, liksom andra livsmedel, ska ha en sammansättning som inte medför hälsorisker, och att varningar kan behövas i märkningen när särskilda ingredienser förekommer i hög halt eller när vissa konsumentgrupper kan påverkas Livsmedelsverkets kontrollwiki om märkning av kosttillskott. För barn betyder det att ett tillskott inte ska väljas slentrianmässigt om man redan använder andra produkter med samma näringsämne.

Utgå därför från ordination eller apotekets råd innan ett tillskott läggs in i rutinen.