Vad är vitamin D2 och hur skiljer det sig från D3?

Vad är vitamin D2?

Vitamin D2 heter ergokalciferol. NIH Office of Dietary Supplements beskriver D2 som en form av vitamin D med kemisk formel 9,10-secoergosta-5,7,10(19),22-tetraen-3-ol (C₂₈H₄₄O) och anger att den framställs genom UV-irradiation av ergosterol, som finns i växter och jäst. I samma faktablad anges också att 1 µg D2 motsvarar 40 IU. NIH ODS om vitamin D2

Det betyder att D2 är en av flera former i vitamin D-gruppen, inte ett separat vitamin med eget namn. I praktiken möter du därför ofta ordet “vitamin D” som en samlingsbeteckning, medan etiketten eller ingredienslistan avgör om produkten innehåller D2 eller D3. EFSA om vitamin D NIH ODS om vitamin D

Var kommer D2 ifrån?

EFSA beskriver att vitamin D2 bildas när ergosterol UV-bestrålas i växter, särskilt i svamp och jäst. Det är den tydligaste skillnaden i ursprung jämfört med vitamin D3, som bildas från 7-dehydrokolesterol i djurhud. EFSA om vitamin D

För konsumenten innebär det att D2 typiskt kopplas till icke-djuriska råvaror som svamp och jäst. Det är också därför D2 förekommer i vissa kosttillskott och i produkter där en sådan råvarubas efterfrågas. NIH ODS om vitamin D2

Hur skiljer sig D2 från D3?

EU har också bedömt UV-behandlat svamppulver som innehåller vitamin D2 som en godkänd novel food. I den sammanställningen anges särskild märkning, ett maximalt innehåll i kosttillskott på 15 µg D2 per dag och att produkten inte bör konsumeras av spädbarn och barn under 3 år. EUR-Lex om UV-behandlat svamppulver med vitamin D2

Det praktiska sättet att läsa en D2-produkt är därför att titta efter ord som ergokalciferol, vitamin D2 eller en råvara från svamp eller jäst. Då ser du om produkten bygger på den D2-form som kommer från ergosterol snarare än den D3-form som bildas i djurhud. NIH ODS om vitamin D EFSA om vitamin D

Hur tas vitamin D2 upp och aktiveras i kroppen?

Upptag i tarmen

Vitamin D2, ergokalciferol, tas upp i tarmen och absorberas enligt en översiktsartikel med likvärdig effektivitet som vitamin D3. Översikt om vitamin D:s biotillgänglighet

Det betyder att D2 inte stannar som en “rå” form i kroppen, utan först måste tas upp och sedan omvandlas vidare innan det kan bidra till kroppens samlade vitamin D-status.

Från D2 till den aktiva formen

Efter upptaget omvandlas D2 till 25-hydroxyvitamin D2. Vid fortsatt omsättning bildas den biologiskt aktiva formen 1,25-dihydroxyvitamin D2. I en studie med höga doser av ergokalciferol eller kolekalciferol ökade båda formerna 25(OH)D, men D3 gav högre total area under kurvan för 25(OH)D, medan D2 gav en snabbare men kortare ökning av 1,25(OH)2D2. Studie om långtidsbiotillgänglighet efter engångsdos

Studien visade också att metaboliten 24,25(OH)D2 ökade mer vid D2-behandling. Det illustrerar att D2 följer kroppens vanliga vitamin D-metabolism men med sin egen metabolitprofil.

Vad den aktiva formen används till

EFSA beskriver vitamin D som viktigt för att upprätthålla normal ben- och muskelfunktion. EFSA om referensvärden för vitamin D

NIH ODS anger samtidigt att både D2 och D3 höjer vitamin D-nivåer i blodet, och att D3 ofta ger högre och mer långvariga nivåer av total 25(OH)D. NIH ODS om vitamin D för konsumenter

Det som räknas i kroppen är de omvandlade vitamin D-metaboliterna, inte den ursprungliga formen ensam.

I själva verket räknas det in i kroppens totala vitamin D-status när det har omvandlats, även om olika former kan ge olika långvarig respons i blodet.

Vad betyder p-25(OH)D2 i ett blodprov?

p-25(OH)D2 är den D2-specifika fraktionen av 25-hydroxyvitamin D i serum, alltså 25(OH)D2. Total 25(OH)D används som den samlade bilden av vitamin D-status i blodet, medan ett fraktionssvar visar hur mycket som redovisas som D2 respektive D3. NIH ODS beskriver samtidigt att både D2 och D3 höjer vitamin D-nivåer i blodet, men att D3 oftast ger högre och mer långvariga nivåer av total 25(OH)D. NIH ODS: Vitamin D – faktablad för vårdpersonal NIH ODS: Vitamin D – konsumentfakta

När är en separat D2-mätning användbar?

En separat p-25(OH)D2-mätning blir mest relevant när provsvaret ska spegla ett intag av ergokalciferol, alltså vitamin D2, och man vill se om just den fraktionen finns i serum. I interventionsstudier där personer med vitamin D-brist fick höga doser ergokalciferol eller kolekalciferol steg 25(OH)D med båda formerna, men tidsförloppet skilde sig: D3 gav högre total AUC för 25(OH)D, medan D2 gav en snabbare men kortare ökning av 1,25(OH)₂D2. PubMed: långtidsbioavailability efter 600 000 IU ergokalciferol eller kolekalciferol

Varför kan p-25(OH)D2 vara lågt ändå?

Ett lågt eller obefintligt p-25(OH)D2 behöver inte betyda att D2 “inte fungerar”. I en översikt om vitamin D-bioavailability anges att ergokalciferol absorberas med likvärdig effektivitet som kolekalciferol, men att metabolt förlopp och nivåer över tid ändå skiljer sig. En metodstudie visar också att analysutfallet beror på assayvillkor och att affiniteten för D2-metaboliter kan vara lägre i vissa testupplägg. Det gör att tidpunkt för provtagning, dos och metod kan påverka hur mycket D2 som syns i svaret. PubMed: Vitamin D bioavailability: state of the art PubMed: metodstudie av ergokalciferol, kolekalciferol och deras metaboliter

Det viktigaste är att läsa p-25(OH)D2 tillsammans med total 25(OH)D och med den metod laboratoriet har använt.

När laboratoriet redovisar total 25(OH)D utan fraktioner får du en bred statusbild, men inte information om hur mycket som kommer från D2 eller D3. Om fraktionerna redovisas separat blir det lättare att tolka om ett D2-intag faktiskt har avspeglats i blodet.

Hur mycket vitamin D behövs och vilka värden gäller?

Rekommenderat intag och övre gräns

EFSA:s adekvata intag för vitamin D är 15 µg per dag för friska personer från 1 års ålder, och samma nivå gäller även gravida och ammande kvinnor. För spädbarn 7–11 månader är värdet 10 µg per dag. Det här är referensvärden för vitamin D totalt; de är inte skrivna för en enskild form som D2. EFSA:s referensvärden för vitamin D

Det ska inte blandas ihop med övre tolerabelt intag (UL), som är den högsta nivå av samlat dagligt intag från alla källor som bedöms vara osannolik att ge ogynnsamma effekter. UL är alltså inte ett mål att sikta på. EFSA har satt UL till 100 µg per dag för vuxna och ungdomar samt 50 µg per dag för barn 1–10 år. EFSA:s övre gränser för vitamin D EFSA:s principer för UL

Vad blodprovet visar

I blodprov används oftast 25(OH)D för att bedöma vitamin D-status, inte själva kostintaget. I NIH ODS sammanställning används vanligen under 30 nmol/L som brist, omkring 50 nmol/L som en adekvat nivå och över 125 nmol/L som en nivå där försiktighet behövs. NIH ODS om 25(OH)D i blod

När låg status blir mer relevant

EFSA:s referensvärden bygger på antagandet om minimal solexponering. Det gör att intaget från mat och eventuella tillskott blir viktigare när solen bidrar lite till kroppens egen bildning. EFSA:s antagande om minimal solexponering

Kort sagt: utgå från totalintaget, se UL som en övre säkerhetsgräns och tolka 25(OH)D tillsammans med labbets egna referenser.

Vilka livsmedel och tillskott innehåller vitamin D2?

Svamp, jäst och berikade livsmedel

USDA:s FoodData Central anger att vitamin D i Foundation Foods redovisas som summan av D2 och D3, att D2 är ergokalciferol, och att D2 är den form som finns i växter samt kan tillsättas i vissa berikade livsmedel, till exempel sojamjölk Foundation Foods Documentation | USDA FoodData Central. Det gör UV-behandlade svampar, svampprodukter och jästbaserade råvaror till de tydligaste D2-källorna i materialet.

För svamp är UV-behandlingen det som ändrar innehållet. I EU:s sammanfattning av en ansökan för Agaricus bisporus-pulver anges att den novel food-råvaran hade 307 µg vitamin D2 per gram efter kortvarig kontrollerad UV-ljustbehandling Summary of the application: Vitamin D2 mushroom powder (Agaricus bisporus). Det här är alltså en specifik behandlad råvara, inte en siffra för all svamp.

Hur du ser skillnaden mellan D2 och D3 på etiketten

USDA:s dokumentation för FoodData Central förklarar också att vitamin D i databasen är summan av D2 och D3, och att specifika isomerer bara anges när sådana värden finns tillgängliga Foundation Foods Documentation | USDA FoodData Central. Därför räcker ordet vitamin D i sig inte för att avgöra om en produkt innehåller D2 eller D3.

På förpackningar kan du därför behöva leta efter den fullständiga vitaminformen. För D2 är det vitamin D2 eller ergokalciferol; för D3 är det vitamin D3 eller kolekalciferol Foundation Foods Documentation | USDA FoodData Central. EU:s novel-food-lista visar dessutom att samma typ av råvara kan ha särskilda användningsvillkor och märkning beroende på livsmedelskategori, vilket är ett praktiskt tecken på att berikning inte ser likadan ut i alla produkter EUR-Lex - 02017R2470-20240110 - EN - EUR-Lex.

Det säkraste sättet att läsa en etikett är alltså att söka efter den exakta formen, inte bara efter ordet vitamin D.

D2 eller D3 – vad visar forskningen?

Vad händer med serum 25(OH)D?

Flera sammanställningar pekar åt samma håll: både vitamin D2 och D3 kan höja serum 25(OH)D, men D3 brukar ge en starkare och mer uthållig ökning vid samma dos. NIH:s faktablad för vårdpersonal sammanfattar att D2 och D3 absorberas och höjer vitamin D-status, men att D3 tenderar att höja nivåerna mer och hålla dem uppe längre än D2. NIH ODS, Vitamin D – Health Professional Fact Sheet

I en högdosstudie där deltagare fick 600 000 IU oralt eller intramuskulärt steg 25(OH)D efter både D2 och D3, men D3 gav en betydligt högre total area under kurvan för 25(OH)D. D2 gav däremot en snabbare men mer kortvarig ökning av 1,25(OH)2D2, och fler D2-relaterade metaboliter steg under behandlingen. Long-term bioavailability after a single oral or intramuscular administration of 600,000 IU of ergocalciferol or cholecalciferol

Vad betyder skillnaden i praktiken?

Det viktigaste är inte att D2 “inte fungerar” utan att responsen ofta är svagare. En översikt om vitamin D-biotillgänglighet beskriver att ergokalciferol, alltså D2, absorberas med likvärdig effektivitet som kolekalciferol, D3. Skillnaden uppstår alltså främst efter upptaget, när nivåerna av 25(OH)D i blodet följs över tid. Vitamin D bioavailability: state of the art

Systematiska översikter blir därför kliniskt relevanta framför allt när man vill förstå vilken form som ger den jämnaste och mest förutsägbara blodresponsen. Om målet är att följa serum 25(OH)D över tid talar sammanställningarna oftare för D3 än för D2. Men båda formerna används i sammanhang där man vill höja vitamin D-status, och valet behöver därför ofta göras utifrån form, tolerans och tillgång snarare än en enda laboratoriemätning. NIH ODS, Vitamin D – Health Professional Fact Sheet

Vid lika dos ger D3 i många studier en större och mer uthållig ökning av serum 25(OH)D än D2, men D2 är fortfarande en relevant form när den passar bättre praktiskt.

När kan D2 vara ett bra val?

D2 är praktiskt relevant när man vill ha en växtbaserad eller jästbaserad källa. EFSA beskriver att vitamin D2 bildas via UV-bestrålning av ergosterol i växter, framför allt svamp och jäst, medan D3 bildas från 7-dehydrokolesterol i djurhud. EFSA:s genomgång av vitamin D

Det finns också situationer där D2 väljs av praktiska skäl. En brittisk vägledning anger att D2 kan användas när D3 inte är etiskt eller religiöst acceptabelt, till exempel för personer som söker ett veganskt alternativ. Appendix 1: Guidance for treatment of vitamin D deficiency

En vanlig missuppfattning är att skillnaden bara skulle vara kemisk och oviktig. Forskningen visar i stället att skillnaden i blodrespons ofta är mätbar, och att analysmetoden också kan påverka hur D2 och dess metaboliter rapporteras. I en metodstudie noterades lägre affinitet för D2-metaboliter i vissa testförhållanden, vilket kan ge osäkrare tolkning av provsvaret. Comparison of equilibrium and disequilibrium assay conditions for ergocalciferol, cholecalciferol and their major metabolites

Så väljer du ett D2-tillskott i praktiken

En bra etikett visar tre saker samtidigt: vilken form produkten innehåller, hur mycket vitamin D som finns per portion och vilken enhet som används. FDA beskriver kosttillskott som produkter där etiketten ska ange serveringsstorlek, antal portioner per förpackning, alla kostingredienser och mängden per portion, och framsidan ska identifiera produkten som ett kosttillskott. EU beskriver samtidigt kosttillskott som koncentrerade källor till näringsämnen i dosform. FDA:s konsumentråd om kosttillskott Europeiska kommissionen om kosttillskott

Läs form, mängd och enhet på samma rad

För vitamin D är det viktigt att se om etiketten säger D2 eller D3. USDA:s FoodData Central anger att vitamin D redovisas i mikrogram och att den biologiska aktiviteten är 40 internationella enheter per mikrogram, alltså 1 µg = 40 IU. Det gör det möjligt att jämföra produkter som skriver ut mängden i olika enheter utan att blanda ihop siffrorna. USDA FoodData Central

Välj format som går att använda konsekvent

FDA räknar bland annat tabletter, kapslar, soft gels, pulver, bars, gummies och vätskor som kosttillskott. Det är alltså etiketten och rutinen som avgör, inte om produkten råkar vara kapsel, tablett eller vätska. FDA:s konsumentråd om kosttillskott NIH ODS om vitamin D för konsumenter

När D2 är ett logiskt val

USDA anger dessutom att D2 finns i växter och läggs till i vissa berikade livsmedel, till exempel sojamjölk, medan D3 är den form som naturligt finns i animaliska produkter. EFSA om vitamin D2 USDA FoodData Central

EU-kommissionens sammanfattning av vitamin D2 mushroom powder

Undvik de vanligaste misstagen

• Räkna ihop allt vitamin D du redan får från multivitaminer, separat tillskott och berikade livsmedel. USDA uppger att D2 kan finnas i vissa berikade livsmedel, och FDA påminner om att kosttillskott är ett komplement till maten, inte en ersättning. USDA FoodData Central FDA:s konsumentråd om kosttillskott
• Blanda inte ihop µg och IU. USDA anger omräkningen 1 µg = 40 IU, vilket gör det lättare att jämföra etiketter som använder olika mått. USDA FoodData Central
• Utgå inte från att ordet vitamin D räcker. Om du vill ha D2 behöver det stå på etiketten eller ingredienslistan, eftersom D2 och D3 är olika former. EFSA om skillnaden mellan D2 och D3

FDA:s konsumentråd om kosttillskott USDA FoodData Central

Säkerhet, interaktioner och riskgrupper

EFSA:s övre tolerabla intagsnivåer, UL, för vitamin D är satta för friska grupper i befolkningen och ska skydda mot skadliga effekter vid långvarigt högt intag. För vuxna och ungdomar är UL 100 µg per dag, och för barn 1–10 år är UL 50 µg per dag. EFSA:s övre intagsnivåer för vitamin D

Vad som följs i blodprov

I NIH ODS konsumentfaktablad anges att 25(OH)D över 125 nmol/L kan vara potentiellt hälsofarligt. NIH ODS: vitamin D för konsumenter

Läkemedel som kräver försiktighet

• Orlistat kan minska absorptionen av vitamin D från kost och tillskott. NIH ODS: vitamin D för vårdpersonal
• Glukokortikoider som prednison kan hämma vitamin D-metabolism och kalciumabsorption. NIH ODS: vitamin D för vårdpersonal
• Tiaziddiuretika kan i kombination med vitamin D leda till hyperkalcemi, särskilt hos äldre eller personer med njurpåverkan. NIH ODS: vitamin D för vårdpersonal

Grupper och produkter där återhållsamhet är klok

EFSA:s UL gäller den normala friska befolkningen, inte alla situationer där vitamin D används under medicinsk övervakning. När läkemedel som påverkar upptag eller kalciumomsättning redan finns på listan blir en extra kontroll av tillskotten särskilt viktig. EFSA:s underlag om övre tolerabla intagsnivåer