Livsmedel

Introduktion

Få frukter väcker lika mycket nyfikenhet vid första anblicken som drakfrukten. Med sitt eldröda eller gula skal, sina mjuka "fjäll" och ett inre som påminner om en stjärnhimmel av små svarta frön i vitt eller djuprosa kött, ser den nästan ut att höra hemma i en saga snarare än i grönsaksdisken. På svenska kallas den drakfrukt, men du stöter också ofta på det spanska och asiatiska namnet pitaya (eller pitahaya). Bakom det exotiska yttre döljer sig faktiskt en ganska anspråkslös frukt: mild i smaken, vattenrik och relativt fattig på kalorier.

Under de senaste decennierna har drakfrukten gått från att vara en regional specialitet i tropiska delar av Amerika och Sydostasien till att bli en återkommande gäst i svenska butiker, smoothiebarer och på sociala medier. Den dyker upp i färgglada frukostbowls, i juicer och som dekorativt inslag på tallriken. Samtidigt har frukten – som så många andra livsmedel som marknadsförs under etiketten "superfood" – blivit föremål för en hel del överdrivna påståenden. I den här artikeln går vi igenom vad drakfrukt faktiskt är, var den kommer ifrån, vad den innehåller och hur du kan använda den i köket. Vi försöker också skilja på det som forskningen antyder och de myter som ofta sprids i marknadsföringssammanhang.

Målet är att ge dig en balanserad och faktabaserad bild, så att du kan njuta av drakfrukten för det den är: en vacker, mild och fräsch frukt som kan vara ett trevligt och näringsmässigt rimligt komplement till en varierad kost.

Vad är drakfrukt egentligen?

Drakfrukt är frukten från ett antal arter av klätterkaktusar. Botaniskt tillhör de flesta odlade sorter idag släktet Selenicereus (många känner fortfarande igen det äldre namnet Hylocereus). Det handlar alltså inte om ett träd eller en buske i traditionell mening, utan om en kaktus som klättrar och hänger längs stöd, stenar och träd. Plantans nattblommande, stora och doftande blommor är i sig ett spektakel, och från dessa blommor utvecklas sedan de färgstarka frukterna.

Det som gör drakfrukten så visuellt slående är skalet. Det är tjockt, läderartat och pyntat med utskott som ser ut som mjuka fjäll eller flammor – det är dessa "drakfjäll" som gett frukten dess namn. Skalet är inte ätligt och skalas eller skärs bort innan man äter fruktköttet. Inuti hittar man ett saftigt, geléartat kött som är fullt av små svarta frön, ungefär som i en kiwi. Fröna är ätliga, ger en lätt knaprighet och behöver inte plockas bort.

De vanligaste sorterna

När man talar om drakfrukt menar man oftast någon av följande typer:

• Rödskalad med vitt kött – den kanske vanligaste varianten i svenska butiker. Skalet är rosa till rött, köttet vitt med svarta frön. Smaken är mild och diskret söt.
• Rödskalad med rosa eller djuprött kött – mer intensiv i färgen, ofta något sötare. Det är den röda färgen i köttet som kommer från pigment som kallas betalainer.
• Gulskalad med vitt kött – mindre och ofta beskriven som den sötaste varianten. Skalet är gult och något mer taggigt, köttet vitt.

Smakmässigt är samtliga varianter relativt milda. Många beskriver drakfruktens smak som en korsning mellan kiwi, päron och vattenmelon, med en lätt sötma och en frisk, nästan neutral karaktär. Just därför fungerar den så bra i kombination med andra frukter och smaker – den tar inte över, utan tillför framför allt färg, fräschör och textur.

Ursprung och historia

Drakfruktens hemvist är de tropiska och subtropiska delarna av Central- och Sydamerika, där kaktusarna har vuxit vilt under mycket lång tid. Här har frukten ätits av lokalbefolkningen i generationer, och den spelade en roll i kosten långt innan den blev känd på andra kontinenter.

Under kolonialtiden och i takt med ökad handel spreds plantorna till andra delar av världen med liknande klimat. I dag odlas drakfrukt i stor skala i flera asiatiska länder, däribland Vietnam, Thailand och delar av Kina, men också i Israel, Australien, Mellanamerika och på andra håll i tropikerna. Vietnam har under lång tid varit en av de största exportörerna, och en stor del av de drakfrukter som når europeiska butiker har sitt ursprung i Sydostasien.

Namnet pitaya, som används i många spansktalande länder, kommer från lokala språk i Amerika. Den engelska benämningen "dragon fruit" och den svenska "drakfrukt" anspelar på frukternas fjälliga, nästan reptilliknande yttre. Att frukten har fått ett så fantasifullt namn har sannolikt bidragit till dess popularitet – ett namn och ett utseende som drakfruktens lockar fram nyfikenhet på ett sätt som få andra frukter gör.

Från regional frukt till global trend

Drakfruktens resa mot global kändisstatus hänger nära samman med två saker: bättre logistik och sociala medier. När transport och kylkedjor blev effektivare kunde frukten nå avlägsna marknader i hyfsat skick. Och i en tid då mat allt oftare fotograferas innan den äts, blev drakfruktens dramatiska utseende en tillgång i sig. Få frukter är lika tacksamma att lägga upp i en frukostbowl eller smoothie.

Med uppmärksamheten kom också marknadsföringen. Drakfrukten började beskrivas som en "superfood", ett begrepp utan vetenskaplig definition som ofta används för att antyda att ett livsmedel har ovanligt stora hälsofördelar. Här är det värt att vara lite försiktig: drakfrukt är en näringsmässigt trevlig frukt, men den är inte magisk. Som vi ska se längre fram består fruktköttet till stor del av vatten, och näringsinnehållet är i många avseenden jämförbart med andra vanliga frukter.

Näringsinnehåll och vad frukten består av

Drakfruktens fruktkött består till allra största delen av vatten, vilket förklarar dess låga energiinnehåll. Den ger relativt få kalorier per portion, samtidigt som den bidrar med en del kostfiber, naturliga sockerarter och små mängder av flera vitaminer och mineraler. Exakta siffror varierar beroende på sort, mognad och odlingsförhållanden, men i grova drag innehåller drakfrukt följande:

• Vatten – den dominerande beståndsdelen, vilket gör frukten svalkande och fräsch.
• Kolhydrater – främst i form av naturligt socker, vilket ger frukten dess milda sötma.
• Kostfiber – både i fruktköttet och i de små svarta fröna. Fibrer bidrar till kostens helhet och är en del av en balanserad kost.
• C-vitamin – i mindre mängder. C-vitamin bidrar bland annat till immunsystemets normala funktion och till att minska trötthet och utmattning.
• Magnesium och järn – i små mängder. Dessa mineraler har var sin roll i kroppens normala funktioner.
• Fröernas fetter – de svarta fröna innehåller små mängder fleromättade fettsyror.

Det är viktigt att sätta dessa siffror i perspektiv. Drakfrukt är ingen unik källa till något enskilt näringsämne. En apelsin innehåller exempelvis betydligt mer C-vitamin, och baljväxter eller fullkorn ger mer fiber per portion. Drakfruktens styrka ligger snarare i helheten: den är vattenrik, fettsnål, har ett måttligt sockerinnehåll och bidrar med lite av varje. Vill du komplettera kosten mer riktat med enskilda näringsämnen kan det vara aktuellt med produkter ur kategorier som vitamin C eller järn, men för de flesta täcks behoven bäst genom en varierad kost där frukt som drakfrukt kan ingå.

Betalainer och andra växtämnen

I de rödköttade sorterna kommer den intensiva färgen från betalainer, en grupp naturliga pigment som även finns i rödbetor. Betalainer studeras för sina antioxidativa egenskaper i laboratoriemiljö, det vill säga deras förmåga att i provrörsförsök reagera med vissa reaktiva molekyler. Det är dock ett stort steg från sådana laboratorieobservationer till bevisade hälsoeffekter hos människor, och det är här mycket av marknadsföringen tenderar att gå för långt.

Förutom betalainer innehåller drakfrukt även andra växtämnen, bland annat olika polyfenoler. Sådana ämnen finns i de flesta frukter och grönsaker och är en av anledningarna till att kostråden världen över rekommenderar ett rikligt och varierat intag av just frukt och grönt. Poängen är alltså inte att drakfrukten är exceptionell, utan att den – precis som många andra färgglada frukter – bidrar med ett spektrum av sådana ämnen.

Hälsoaspekter – vad kan man rimligen säga?

När det gäller hälsoaspekter är det viktigt att hålla sig till försiktiga och korrekta formuleringar. Inom EU regleras hälsopåståenden om livsmedel strikt (förordning 1924/2006), och man får inte påstå att ett livsmedel botar, behandlar eller förebygger sjukdom. Det gäller även drakfrukt. Det vi däremot kan tala om är hur frukten passar in i en hälsosam kosthållning och vilka näringsämnen den bidrar med.

En del av en fiberrik kost

Drakfrukt innehåller kostfiber, och fibrer är något de flesta av oss skulle må bra av att få mer av. En kost rik på fibrer från frukt, grönsaker, baljväxter och fullkorn är väletablerad som en hörnsten i hälsosamma matvanor. Drakfrukten i sig är ingen särskilt koncentrerad fiberkälla jämfört med exempelvis baljväxter, men varje frukt och grönsak som hamnar på tallriken bidrar till helheten. Om du vill stötta matsmältning och tarmflora kan frukt med fibrer vara ett naturligt inslag, och för den som vill gå vidare finns även produkter inom probiotika och mage – men sådana är komplement, inte ersättning för en bra kost.

Lågt energiinnehåll och högt vatteninnehåll

Eftersom drakfruktens kött till stor del består av vatten ger den relativt få kalorier i förhållande till volym. Det gör den till ett uppfriskande mellanmål för den som vill äta något sött och fräscht utan ett högt energiinnehåll. Samtidigt ska man komma ihåg att frukten innehåller naturligt socker, så den är inte kaloribefriad. För de allra flesta är detta inget problem inom ramen för en normal kost, men den som av medicinska skäl behöver hålla noga koll på sitt kolhydratintag bör räkna in frukten precis som annan frukt.

Antioxidanter i sitt sammanhang

Drakfrukt, särskilt de rödköttade sorterna, beskrivs ofta som rik på antioxidanter. Det stämmer att frukten innehåller ämnen med antioxidativa egenskaper i laboratorieförsök. Men begreppet "antioxidant" har blivit ett populärt marknadsföringsord som ofta används utan vetenskaplig precision. I kroppen är sambanden mellan kostantioxidanter och hälsa betydligt mer komplexa än vad reklam ger sken av, och stora doser av enskilda antioxidanter har i vissa studier inte gett de förväntade fördelarna. Den rimliga slutsatsen är att en varierad kost rik på frukt och grönt – där drakfrukt kan ingå – är ett bra sätt att få i sig dessa ämnen i naturlig form och balanserade mängder.

Forskning kontra myter

Drakfrukt är, som många trendiga livsmedel, omgärdad av påståenden som spänner från det rimliga till det rent felaktiga. Här försöker vi sortera.

Vad forskningen antyder

En del av forskningen kring drakfrukt har gjorts i provrör eller på djur och handlar om de växtämnen frukten innehåller, exempelvis betalainer och polyfenoler. Sådana studier kan vara intressanta för att förstå mekanismer, men de säger inte mycket om vad som händer när en vanlig människa äter en vanlig portion drakfrukt som del av en vanlig kost. Det finns betydligt färre välgjorda studier på människor, och de som finns är ofta små. Forskningen antyder att frukten, liksom andra frukter och grönsaker, kan bidra till en hälsosam kost – men det finns inget stöd för att den skulle ha några dramatiska, unika effekter.

Vanliga myter att avliva

• "Drakfrukt är en superfood som botar sjukdomar." Detta är felaktigt. Ingen frukt botar sjukdomar, och begreppet superfood saknar vetenskaplig definition. Drakfrukt är ett livsmedel som bidrar med näring, ingenting mer.
• "Drakfrukt förbränner fett." Det finns inga livsmedel som "förbränner fett". Frukten är energifattig och kan passa i en kalorikontrollerad kost, men det är helhetens energibalans som avgör, inte en enskild frukt.
• "Den röda färgen visar att den är extra nyttig." Färgen kommer från betalainer och säger framför allt något om vilken sort det är, inte om att frukten skulle vara märkbart nyttigare än ljusare varianter.
• "Drakfrukt ersätter behovet av vitaminer." Frukten innehåller små mängder av flera vitaminer och mineraler, men den ersätter inte en varierad kost eller, vid behov, riktade kosttillskott som rekommenderats av vårdpersonal.

Att avliva myter är inte detsamma som att tala illa om frukten. Drakfrukt är en utmärkt och fräsch frukt – den behöver bara inte överskattas. När man väl släpper på de orealistiska förväntningarna kan man uppskatta den för dess faktiska kvaliteter: smak, färg, fräschör och ett rimligt näringsbidrag.

Användning i köket och recept

En av drakfruktens stora styrkor är hur lätt den är att använda. Den milda smaken gör den till en tacksam komponent i många rätter, och den knappast vidareförädlade frukten kommer bäst till sin rätt rå och kyld.

Så väljer och förvarar du drakfrukt

• Mognad: En mogen drakfrukt ger lätt efter vid ett försiktigt tryck, ungefär som en mogen avokado eller kiwi. Skalet ska vara jämnt färgat och fjällen får gärna ha böjt sig något, men inte vara bruna och torra.
• Undvik: Frukter med stora mörka fläckar eller mycket torra, vissna fjäll, vilket kan tyda på övermognad eller skador.
• Förvaring: En något omogen frukt kan mogna i rumstemperatur. Mogen drakfrukt förvaras bäst i kylen och bör ätas inom några dagar.

Att skära och servera

Det enklaste sättet att äta drakfrukt är att dela den på längden och gröpa ur köttet med en sked, ungefär som en kiwi. Du kan också skala bort det tjocka skalet och skära köttet i tärningar eller skivor. Köttet oxiderar inte lika snabbt som exempelvis äpple, vilket gör det praktiskt att förbereda i förväg.

Receptidéer

• Smoothie och bowl: Mixa drakfrukt med banan, bär och en skvätt växtdryck eller yoghurt. De rödköttade sorterna ger en vacker rosa färg utan tillsatser.
• Fruktsallad: Drakfruktens milda smak och fasta textur gör att den håller formen bra i en fruktsallad med exempelvis mango, ananas och citrus.
• Som dekoration: Tunna skivor eller tärningar lyfter både desserter och frukostar visuellt.
• Frusen: Tärnad och fryst drakfrukt kan användas direkt i smoothies eller som en svalkande tilltugg en varm dag.

Drakfrukt passar utmärkt tillsammans med andra fräscha råvaror. För den som vill bygga vidare på ett hälsosamt kök kan frukten kombineras med produkter ur sortimentet för bär- och fruktpulver i bowls och smoothies, eller med honung och naturliga sötningsmedel om man vill runda av sötman ytterligare. Tänk dock på att frukten redan har en naturlig sötma och i de flesta fall inte behöver tillsatt socker.

Dosering och lagom – hur mycket är rimligt?

När det gäller en vanlig frukt som drakfrukt finns det ingen "dos" i läkemedelsmening. Den äts som en del av kosten, och de allmänna kostråden om frukt och grönt gäller. I Sverige rekommenderar myndigheterna att man äter rikligt med frukt och grönsaker varje dag, fördelat på flera olika sorter. Drakfrukt kan utgöra en del av denna variation, men behöver inte ätas dagligen eller i stora mängder för att man ska få nytta av den.

En portion på en halv till en hel frukt är fullt rimlig som mellanmål eller del av en måltid. Eftersom frukten innehåller naturligt socker och fibrer är det – som med all frukt – klokt att hålla intaget inom ramen för en balanserad kost snarare än att äta omåttligt av en enda sort. Variation är nyckeln: ju fler olika frukter och grönsaker, desto bredare spektrum av näringsämnen och växtämnen.

En naturlig kuriositet: röd urin och avföring

En sak som ibland förvånar den som ätit mycket rödköttad drakfrukt är att urin eller avföring kan få en rödaktig ton. Detta beror på betalainerna – samma fenomen som många känner igen efter att ha ätit rödbetor (kallas ibland betaluri). Det är helt ofarligt och övergående. Skulle du dock se rött i urin eller avföring utan att ha ätit sådana livsmedel, är det något du bör ta upp med vården, eftersom det då kan ha andra orsaker.

Vem bör vara försiktig?

Drakfrukt är för de allra flesta en helt oproblematisk frukt att äta. Det finns ändå några situationer där lite extra eftertanke kan vara på sin plats:

• Allergi: Allergiska reaktioner mot drakfrukt är ovanliga men förekommer, som mot de flesta livsmedel. Den som tidigare reagerat på frukten bör undvika den. Provar du frukten för första gången och har en historik av matallergier kan det vara klokt att börja med en liten mängd.
• Känslig mage: Eftersom frukten innehåller fibrer kan ett mycket stort intag hos vissa ge lös mage. Det är ingen fara, men ett argument för att äta lagom.
• Diabetes eller behov av kolhydratkontroll: Frukten innehåller naturligt socker och bör räknas in i det totala kolhydratintaget, precis som annan frukt. Den som följer en kost anpassad efter blodsockerkontroll bör inkludera drakfrukt i sin planering och vid behov rådgöra med vården eller dietist.
• Barn: Drakfrukt går utmärkt att ge barn som äter vanlig mat, men som med all ny mat kan det vara bra att introducera den gradvis.

Generellt gäller att frukt som drakfrukt är ett komplement till, inte en ersättning för, en allsidig kost. Vid specifika hälsobesvär eller särskilda kostbehov är det alltid vårdpersonal eller dietist som bör ge individuell rådgivning.

Drakfrukt jämfört med andra frukter och superfoods

För att sätta drakfrukten i ett sammanhang kan det vara nyttigt att jämföra den med andra frukter som ofta marknadsförs på liknande sätt. Många frukter och bär som beskrivs som superfoods – exempelvis acai, goji eller blåbär – har det gemensamt att de innehåller färgstarka växtämnen och en del fibrer, men att den största nyttan ligger i att de bidrar till en varierad kost snarare än att någon enskild av dem är överlägsen.

Mot kiwi och vattenmelon

Drakfruktens smak och textur ligger nära kiwi och vattenmelon, två frukter som är vanliga och prisvärda i Sverige. Kiwi innehåller normalt mer C-vitamin, medan vattenmelon liknar drakfrukten i sitt höga vatteninnehåll. Vill man ha en frukt främst för dess C-vitamin är kiwi eller citrusfrukter ofta ett mer effektivt val, medan drakfrukten lockar mer med sitt utseende och sin milda, svalkande karaktär.

Mot gröna pulver och koncentrat

I superfood-sammanhang jämförs drakfrukt ibland med koncentrerade produkter som gröna pulver. Det är dock äpplen och päron: en färsk frukt och ett torkat, koncentrerat pulver fyller olika funktioner. För den som söker ett koncentrerat tillskott kan produkter inom gröna pulver vara intressanta, men de ersätter inte färsk frukt och bör ses som just ett komplement. Den som vill utforska bredare hälsokost hittar fler alternativ inom kategorin superfoods.

Vad ska man välja?

Det ärliga svaret är att det inte finns någon enskild "bästa" frukt. Drakfrukt är ett trevligt och visuellt tilltalande alternativ som bidrar med fräschör och lite näring. Men ur ren näringssynpunkt är det variationen som spelar roll, inte att man fokuserar på en enda frukt. Ät drakfrukt för att du tycker om den – inte för att den utlovas göra något som ingen frukt faktiskt kan göra.

Miljö och hållbarhet

En aspekt som ibland glöms bort när det gäller exotiska frukter är miljöavtrycket. Eftersom en stor del av den drakfrukt som säljs i Sverige importeras från fjärran länder, ofta med flyg eller långa båttransporter, har den ett större klimatavtryck per kilo än lokalt odlad och säsongsbetonad frukt. Detta är inget skäl att undvika drakfrukt helt, men det är en god idé att se den som en njutning man äter då och då, snarare än en daglig stapelvara, och att i övrigt prioritera lokala och säsongsanpassade frukter och grönsaker när det är möjligt.

Kaktusen i sig är förhållandevis tålig och kan odlas i torra klimat, vilket är en fördel i en värld där vattenresurser blir allt mer värdefulla. Som med all matproduktion varierar dock hållbarheten beroende på odlingsmetoder, transport och hur frukten hanteras längs vägen.

Vanliga frågor om drakfrukt

Hur smakar drakfrukt?

Drakfrukt har en mild, lätt sötsyrlig smak som ofta beskrivs som en blandning av kiwi, päron och vattenmelon. Smaken är diskret snarare än intensiv, och de små svarta fröna ger en lätt knaprighet. De gulskalade sorterna brukar uppfattas som något sötare än de rödskalade.

Kan man äta fröna i drakfrukt?

Ja, de små svarta fröna är ätliga och äts tillsammans med fruktköttet, ungefär som i en kiwi. De behöver inte plockas bort och bidrar med både textur och en liten mängd fibrer och fett.

Är drakfrukt nyttigt?

Drakfrukt är en näringsmässigt rimlig frukt som är vattenrik, fettsnål och innehåller fibrer samt små mängder vitaminer och mineraler. Den kan vara en bra del av en varierad kost, men den är inte en "mirakelfrukt" och bör inte överskattas. Som med all frukt ligger nyttan i helheten och variationen.

Varför blir urinen rosa efter att jag ätit drakfrukt?

Det beror på betalainerna i den rödköttade sorten, samma pigment som kan färga urin och avföring rödaktig efter rödbetor. Fenomenet är helt ofarligt och övergående. Ser du rött i urinen utan att ha ätit sådana livsmedel bör du dock kontakta vården.

Hur vet jag om en drakfrukt är mogen?

En mogen drakfrukt ger lätt efter vid ett försiktigt tryck, har ett jämnt färgat skal och fjäll som börjat böja sig något. Är den hård kan den eftermogna i rumstemperatur. Stora mörka fläckar eller torra, vissna fjäll tyder på att den är övermogen eller skadad.

Hur förvarar man drakfrukt?

En något omogen frukt kan ligga i rumstemperatur tills den mjuknat. Mogen drakfrukt förvaras bäst i kylen och bör ätas inom några dagar. Skuren frukt förvaras i en sluten behållare i kylen och håller sig fräsch en kortare tid.

Kan personer med diabetes äta drakfrukt?

Drakfrukt innehåller naturligt socker och bör räknas in i det totala kolhydratintaget, precis som annan frukt. Många med diabetes kan njuta av frukt i lagom mängd, men individuella behov varierar. Rådgör med din vårdkontakt eller en dietist om hur frukten passar i just din kosthållning.

Ersätter drakfrukt kosttillskott?

Nej. Drakfrukt är ett livsmedel som bidrar med näring som del av kosten, men den ger inte koncentrerade mängder av enskilda näringsämnen. Behöver du komplettera kosten med specifika vitaminer eller mineraler är det en fråga att ta med vårdpersonal, och eventuella tillskott bör väljas utifrån faktiskt behov.

Informationen i den här artikeln är allmän och ersätter inte individuell rådgivning från läkare eller annan vårdpersonal. Kosttillskott är inte avsedda att bota, behandla eller förebygga sjukdom. Rådgör med vården vid ihållande eller allvarliga besvär.