Johannesört: fakta, användning och säkerhet

Johannesört (Hypericum perforatum) är en gulblommig flerårig ört med lång historia i europeisk folkmedicin. I dag är den mest omtalad av två skäl: den ingår i växtbaserade läkemedel, och den påverkar hur många andra läkemedel omsätts. Här går vi igenom växten, innehållet, EU:s bedömning, forskningen och säkerhetsfrågorna.

Artikeln ger inga råd om behandling och rekommenderar ingen produkt. EU har inget godkänt hälsopåstående för johannesört, så vi påstår inte att örten ger någon viss effekt. Hur redaktionen arbetar med källor beskrivs under redaktionell process. Uppgifter som kan ändras är daterade.

Växten, namnet och historien

Johannesört hör till familjen johannesörtsväxter. En artbeskrivning från universitetet i Oldenburg anger en höjd på 15 till 100 centimeter, ovala till avlånga blad på upp till tre centimeter och gula blommor under sommaren. Två drag skiljer arten från dess närmaste släktingar. SLU:s artkompendium för Riksskogstaxeringen beskriver motsatta blad, ofta med nedsänkta körtlar som syns som genomskinliga prickar, och en tvåkantig stjälk. Den närstående fyrkantiga johannesörten har i stället fyrkantig stjälk.

Artnamnet perforatum syftar på prickarna. Bladen ser genomstuckna ut mot ljuset, men enligt Wikipedias artikel om äkta johannesört är hålen i själva verket oljekörtlar. I Sverige är arten enligt samma artikel vanlig från Skåne till Uppland.

Det svenska namnet knyts i en legend till den bibliske döparen: en blomma ska ha vuxit där hans blod droppade på marken. Örten har också kallats mannablod och satansflykt. I Sverige har blommorna använts för att krydda brännvin, och knoppar lagda i olja gav en röd olja som ströks på skärsår. Det här är kulturhistoria, inte belägg för någon effekt.

EMA:s bedömningsrapport kallar johannesört för den viktigaste och mest använda örten i traditionell medicin, åtminstone i Centraleuropas alpina områden. Rapporten noterar också att ordet depression inte hör hemma i den traditionella användningen, där språket i stället handlar om nerver och känslomässig balans. Många äldre användningsområden i litteraturen, som besvär från gallan och njurarna, godtogs inte eftersom 30 års medicinsk användning inte gick att dokumentera.

Vad extrakten innehåller

Den medicinska drogen består av torkade blommande toppar, skördade under blomningen. Enligt Europeiska farmakopén ska den innehålla minst 0,08 procent totala hypericiner. EMA:s rapport redovisar innehållet ungefär så här:

• Floroglucinolderivat, 0,2 till 4 procent: framför allt hyperforin och adhyperforin. Mängden beror på drogens ålder.
• Naftodiantroner, 0,03 till 0,4 procent: pseudohypericin och hypericin, där pseudohypericin finns i två till fyra gånger större mängd.
• Flavonoider, 2 till 4 procent: främst glykosider av kvercetin som hyperosid, rutin, isokvercitrin och kvercitrin, samt biflavoner.
• Procyanidiner och garvämnen, 6 till 15 procent.
• Eterisk olja, 0,07 till 0,25 procent, vars sammansättning skiljer sig mellan växtplatser. Xantoner finns i spårmängder.

Samma växt, olika beredningar

Extraktionsmedlet avgör mycket. Hyperforin är särskilt känsligt för det: med 70 procent etanol går omkring 60 procent av växtens hyperforin över i extraktet, med 50 procent etanol bara omkring 20 procent. För kommersiella satser redovisar rapporten under 0,2 procent hyperforin i ett extrakt och 1,5 till 4,4 procent i andra, ibland med stora skillnader mellan satser.

Örtte skiljer sig ännu mer. Omkring 16 procent av hypericinerna går över i en infusion, medan hyperforin bara kunde påvisas i omkring 1 procent av den mängd växten innehåller. Den röda johannesörtsoljan, där blommor får stå i olja i solljus, gav ingen hypericin i äldre analyser men små mängder i senare mätningar. En studie av kosttillskott på den amerikanska marknaden fann tydliga skillnader i flavonoidhalt mellan produkter.

Ordet johannesört på en etikett säger alltså ganska lite om innehållet, särskilt om hyperforinmängden inte står angiven. EMA konstaterar också att kliniska utfall inte kan tillskrivas enskilda ämnen. Däremot pekas hyperforin ut som det ämne som ligger bakom påverkan på andra läkemedel.

Två spår i EU:s bedömning

Kommittén för växtbaserade läkemedel (HMPC) vid Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tar fram monografier som beskriver vad bestämda beredningar kan godkännas eller registreras för som läkemedel. Monografin om johannesört reviderades senast den 23 november 2022, och den nuvarande versionen publicerades på EMA:s webbplats i februari 2023. Den delar upp användningen i två spår med olika krav på underlag. Inget av spåren gäller kosttillskott.

Väletablerad användning

Spåret omfattar tre definierade torrextrakt, framställda med 80 procent metanol, 80 procent etanol eller 50 till 68 procent etanol. Som användningsområde anges vissa depressiva tillstånd, och för det tredje extraktet kortvarig användning. Underlaget är kontrollerade kliniska studier. Sådana tillstånd ska bedömas av vården, och monografin rekommenderar inte användning under 18 år.

Traditionell användning

Här ingår elva beredningar: bland annat te, tinkturer, oljeextrakt, pressaft och pulver. Användningsområdena rör tillfällig utmattning, huden, magen och oro, och den exakta lydelsen finns i monografin. Monografin understryker att de bygger uteslutande på lång användning. Livsmedelsverkets vägledning förklarar kraven: minst 30 års bruk, varav minst 15 år inom EU, och inga krav på kliniska studier av effekten. Finns besvären kvar efter två veckor, eller efter en vecka vid hud- och magbesvär, ska man enligt monografin kontakta läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal.

Beslutet var inte enhälligt

HMPC:s yttrande antogs med 19 av 28 röster. Ledamöter från Italien, Nederländerna, Grekland, Ungern, Finland, Irland, Portugal och Cypern reserverade sig. De flesta invändningarna gäller den traditionella delen: interaktioner är svåra att undvika när ett receptfritt läkemedel används utan kontakt med vården. Finlands ledamot skriver att det inte finns något klart fastställt dosintervall där kliniskt relevanta interaktioner uteblir.

Nederländernas ledamot ifrågasatte den väletablerade delen och pekade på spretiga studiemetoder och oförklarade skillnader i resultat.

Vad forskningsöversikterna har mätt

De flesta studier gäller definierade extrakt och personer med diagnostiserad depression. Man mäter oftast poäng på skattningsskalor eller andelen som räknas som svarande under 4 till 12 veckor. Inget av detta är ett hälsopåstående, och resultaten går inte att flytta över på andra beredningar, andra doser eller kosttillskott.

Cochrane 2008. En systematisk översikt från Cochrane tog med 29 randomiserade, dubbelblinda studier med 5 489 deltagare med egentlig depression. Extrakten jämfördes med placebo eller syntetiska antidepressiva, och huvudmåttet var andelen svarande i grupperna. Resultaten skilde sig mycket mellan större och mindre studier. Studier från tysktalande länder rapporterade resultat som var mer gynnsamma för extrakten, vilket enligt författarna försvårar tolkningen. Författarna redovisar ersättningar från en tillverkare.

Systematisk översikt 2016. En översikt med litteratursökning till november 2014 omfattar 35 studier med 6 993 patienter. Författarna gradade underlaget som måttligt. De skriver att stora skillnader mellan studierna och brist på forskning om svår depression gör underlaget svagare. Biverkningar rapporterades bristfälligt, och studierna var inte utformade för att fånga sällsynta händelser.

Metaanalys 2017. En metaanalys av jämförelser med SSRI-läkemedel tog med 27 studier med 3 808 patienter. Alla studier varade 4 till 12 veckor, så analysen säger lite om lång användning. Författarna skriver också att det är oklart hur det förhåller sig vid svår depression eller hög självmordsrisk.

Det amerikanska forskningsinstitutet NCCIH sammanfattade läget i maj 2025 på liknande sätt: underlaget är osäkert för svår depression och för användning längre än 12 veckor. Forskningen om andra tillstånd, bland annat IBS och PMS, beskrivs som begränsad. EMA bedömde i sin rapport att det kliniska underlaget för alla andra beredningar än de tre torrextrakten var otillräckligt.

Så påverkar johannesört andra läkemedel

Många läkemedel bryts ner av enzymer i cytokrom P450-systemet, CYP. Livsmedelsverkets kunskapsöversikt beskriver också transportproteinet P-glykoprotein (P-gp), som för ut främmande ämnen. Läkemedelsboken förklarar kopplingen till johannesört: hyperforin binder starkt till en receptor som kallas PXR, och när den aktiveras bildar cellerna mer CYP3A4. Örten inducerar även P-gp. Enligt EMA:s monografi gäller det CYP3A4, CYP2B6, CYP2C9, CYP2C19 och P-gp, och effekten är dosberoende.

Följden är att andra läkemedel rensas ut fortare och att halten i blodet sjunker, ibland under den nivå där de fungerar. Läkemedelsboken skriver att örten potentiellt samverkar med alla läkemedel som bryts ner av CYP3A4, att fallen sannolikt är underrapporterade och att Läkemedelsverket generellt avråder från kombinationen. En genomgång från 2020 beskriver hur de första uppmärksammade fallen kom år 2000, då två hjärttransplanterade patienter drabbades av akut avstötning under ciklosporin. Tre av genomgångens fyra författare är anställda av en tillverkare av johannesörtsläkemedel.

Spelar hyperforinmängden roll?

Mycket tyder på det, men gränsen är omstridd. EMA:s rapport refererar en genomgång av 31 prospektiva studier. I 26 av dem stämde resultaten med en påverkan på CYP3A, däribland alla 19 studier med över 10 mg hyperforin per dygn. De tre studierna med under 4 mg visade ingen signifikant påverkan. Bara tre var dubbelblinda och placebokontrollerade.

Den traditionella delen av monografin skiljer därför på högst 1 mg hyperforin per dygn och mer än så. Vid högst 1 mg och högst två veckors användning anges att inga kliniskt relevanta interaktioner har rapporterats. Samtidigt påpekas att andra CYP-enzymer inte är undersökta. En studie på 20 friska män mätte midazolam efter två veckor med ett pulver med låg hyperforinhalt och fann en genomsnittligt 11,3 procent lägre exponering, vilket författarna inte bedömde som kliniskt relevant. Den säger inget om kvinnor, längre tid eller andra läkemedel. Monografins gräns gäller dessutom läkemedel med dokumenterad hyperforinmängd.

Serotonin, och tiden efter att man slutat

Den andra mekanismen rör signalsubstanser. Enligt monografin hämmar torrextrakt upptaget av noradrenalin, serotonin och dopamin i försök, och i kombination med SSRI eller buspiron kan serotonerga effekter uppstå. I mycket sällsynta fall har serotonergt syndrom beskrivits, med svettningar, snabb puls, diarré, feber, agitation, desorientering, skakningar och muskelryckningar.

Påverkan försvinner inte direkt. EMA anger att enzymaktiviteten är normal igen inom en vecka, medan 1177 skriver att effekten på andra läkemedel kvarstår i cirka två veckor. Det kan också slå åt andra hållet. I EMA:s rapport finns ett fall där halten av ciklosporin steg i blodet när en patient slutade med johannesört efter sex månader. Den som har läkemedel vars dos har anpassats behöver därför tala med vården innan örten sätts ut.

Läkemedel som kan påverkas

Tabellen bygger på monografin och läkemedelslistan i EMA:s bedömningsrapport, som gäller beredningar med över 1 mg hyperforin per dygn. Mätningarna är exempel ur rapporten. Många gäller få personer och visar halter, inte hur det går för den enskilda patienten. Listan är inte fullständig.

Läkemedel	Vad EMA anger	Exempel ur underlaget
Warfarin och andra blodförtunnande medel av kumarintyp	Ska inte kombineras.	12 friska personer: clearance för S-warfarin gick från 198 till 270 ml/min.
Ciklosporin (efter organtransplantation)	Ska inte kombineras.	11 njurtransplanterade, två veckor: dosjusterad exponering 46 procent lägre, första dosändringen efter tre dagar. Fallrapporter om avstötning.
Takrolimus, sirolimus, everolimus	Ska inte kombineras (takrolimus vid systemisk användning).	10 njurtransplanterade: signifikant lägre exponering för takrolimus.
Vissa hivläkemedel, till exempel indinavir, fosamprenavir, efavirenz och nevirapin	Ska inte kombineras.	8 friska personer, två veckor: exponeringen för indinavir 57 procent lägre, lägsta halten 81 procent lägre.
Vissa cancerläkemedel, till exempel imatinib och irinotekan	Ska inte kombineras.	12 friska personer: 43 procent högre clearance av imatinib. 5 cancerpatienter: kraftigt lägre halt av irinotekans aktiva metabolit.
P-piller och annan hormonell antikonception	Fler mellanblödningar och sämre säkerhet möjlig. Extra metod ska användas.	12 kvinnor, tre cykler: mellanblödning hos 7 av 12 med johannesört, hos 2 av 12 utan. Ingen ägglossning påvisades.
Digoxin	Särskild försiktighet, lägre halt möjlig.	96 friska personer, två veckor: exponeringen 24,8 procent lägre med ett extrakt med hög hyperforinhalt. Ingen signifikant skillnad med te, saft, oljeextrakt eller lågdospulver.
Statiner: simvastatin, atorvastatin	Särskild försiktighet.	16 friska personer: signifikant lägre halt av simvastatins aktiva metabolit.
Lugnande medel och opioider: alprazolam, diazepam, midazolam, zolpidem, metadon, oxikodon, fentanyl	Särskild försiktighet.	Finns i rapportens lista över relevanta läkemedel.
Epilepsi- och psykosläkemedel: fenytoin, fenobarbital, klozapin, kvetiapin, risperidon	Särskild försiktighet.	Finns i rapportens lista.
Hjärt- och kärlläkemedel: amlodipin, nifedipin, verapamil, propranolol, karvedilol, klopidogrel, ivabradin	Särskild försiktighet.	Finns i rapportens lista.
Övriga exempel: omeprazol, pantoprazol, erytromycin, itrakonazol, vorikonazol, fexofenadin, finasterid	Särskild försiktighet.	Finns i rapportens lista.
SSRI och andra antidepressiva, buspiron, tramadol, till exempel sertralin, paroxetin, citalopram, fluoxetin, venlafaxin, mirtazapin	Risk för serotonerga biverkningar.	Fallrapporter om serotonergt syndrom vid kombination med bland annat sertralin och paroxetin.
Narkosmedel inför planerad operation	Interaktioner ska utredas, och örten sätts vid behov ut.	En reservation i yttrandet nämner utsättning minst fem dagar före operation.

En systematisk översikt från 2016 hittade bara fyra jämförande studier. Två fann inga ändrade tecken på ägglossning, en fann tecken på sannolik ägglossning och tre fann fler genombrottsblödningar. Författarna kallar underlaget begränsat men ser det som skäl till oro. Livsmedelsverkets rapport från 2021 tar upp oplanerade graviditeter som ett av de mest kända exemplen på interaktioner med växtbaserade produkter.

Solljus, graviditet och andra försiktighetsområden

Fototoxicitet

Fototoxicitet betyder att ett ämne gör huden mer känslig för ljus. Enligt monografin ska intensiv UV-strålning undvikas under användning. Personer med ljus hud kan vid starkt solljus få stickningar, känslighet för kyla eller smärta, en brännande känsla och kraftigare besvär som liknar solbränna. Efter 1 800 mg extrakt per dag i 15 dagar var känsligheten för UVA högre och pigmentering uppstod vid en lägre UV-dos. Vid rekommenderad dos rapporteras inga tecken på fototoxicitet.

EMA:s rapport ringar in hypericin som det ämne som framför allt har studerats i sammanhanget, och beskriver extrakt som mindre fototoxiska än ren hypericin. Den återger också fallbeskrivningar, bland annat en person som fick hudrodnad inom 30 minuter efter UVB-behandling. Den som ska få ljusbehandling bör därför berätta om örten.

Graviditet, amning och fertilitet

Monografin anger att säkerheten under graviditet och amning inte är fastställd, att djurstudier har visat tecken på reproduktionstoxicitet och att användning inte rekommenderas. Data om fertilitet saknas. 1177 rekommenderar att man talar med läkare först.

Underlaget från människor är litet. I en prospektiv studie som EMA refererar jämfördes 54 gravida som använde johannesört med lika många som tog syntetiska antidepressiva och lika många friska, och andelen missbildningar var likartad. I en dansk födelsekohort med över 90 000 graviditeter hade bara 38 kvinnor uppgett användning. Andelen missbildningar var något högre i den gruppen, men skillnaden byggde på tre fall utan tydligt mönster. Så små grupper kan inte utesluta risker.

Om amning refererar rapporten en mätning på fem mödrar och 36 prov av bröstmjölk, där hyperforin passerade i låga halter och den relativa dosen till barnet var 0,9 till 2,5 procent. En litteraturgenomgång nämner enstaka fall av kolik, dåsighet eller slöhet hos spädbarn.

Barn, biverkningar och överdos

Under 18 år rekommenderas inte intag via munnen, eftersom data saknas. Utvärtes bruk rekommenderas inte under 12 år. Monografin listar magbesvär som illamående, magsmärta och diarré, allergiska hudreaktioner, trötthet och rastlöshet som möjliga biverkningar, med okänd frekvens.

En systematisk översikt från 2004 sammanställde 35 randomiserade studier och 17 observationsstudier med 35 562 patienter. I observationsstudierna avbröt 0 till 5,7 procent på grund av biverkningar. Fallrapporter pekade ut interaktioner som den mest relevanta risken. En av ledamöterna i HMPC uppgav att EU:s biverkningsdatabas EudraVigilance den 19 november 2022 innehöll 1 919 rapporter om johannesört. Sådana rapporter visar misstankar, inte orsakssamband. Vid intag av upp till 4,5 g extrakt per dag i två veckor och ytterligare 15 g har kramper och förvirring rapporterats.

Reglering i Sverige och andra länder

Ett kosttillskott är enligt EU:s direktiv ett livsmedel som ska komplettera en normal kost. Ett läkemedel ska vara godkänt eller registrerat innan det får säljas. Enligt Livsmedelsverkets vägledning är det Läkemedelsverket som avgör om en produkt är läkemedel, efter en helhetsbedömning av bland annat innehåll, doseringsanvisning, syfte, påståenden och produktnamn. Bedömningen görs alltså produkt för produkt.

Kontrollen som redovisades 2023

Läkemedelsverkets rapport bygger på en kontroll av e-handel under 2021 och 2022. Myndigheten sökte efter fyra läkemedelsväxter och hittade 34 produkter i sex svenska webbutiker. Sex av produkterna innehöll johannesört, som te i lösvikt, dospåsar och kapslar. Enligt rapporten bedömdes samtliga kontrollerade produkter som läkemedel, eftersom de presenterades med sitt innehåll av växten och det medicinska användningsområdet får förväntas vara känt. Det gällde även hackad johannesört som såldes som örtte utan någon medicinsk text. Fem bolag upphörde med försäljningen. Ett fick ett förbud förenat med vite, som inte överklagades.

Rapporten pekar också på att en produkt som säljs som kosttillskott saknar granskad bipacksedel och biverkningsrapportering till Läkemedelsverket.

Vad andra källor säger

Livsmedelsverket skrev i en kunskapsöversikt från 2017 att johannesört finns som växtbaserat läkemedel men också kan finnas som ingrediens i kosttillskott. I Läkemedelsverkets databas fanns den 2 november 2026 två registrerade produkter med johannesört, båda traditionella växtbaserade läkemedel och en av dem i kombination med silverax. Åtta produkter var avregistrerade eller tillfälligt återkallade.

För påståenden gäller andra regler. EU:s förordning om hälsopåståenden tillåter bara godkända påståenden. I EU:s register fanns den 2 november 2026 ingen rad om johannesört bland de 2 330 raderna. EFSA skriver att 1 548 påståenden om växter står på vänt hos kommissionen och medlemsländerna, men det är inte detsamma som ett godkännande. Medicinska påståenden får inte göras om kosttillskott.

Status kan skilja mellan länder

Läkemedelsverket konstaterar att reglerna för vad som är ett läkemedel kan skilja sig mellan länder och att många produkter i kontrollen var märkta för andra marknader. I Irland krävs enligt den irländska HMPC-ledamoten under 1 mg hyperforin per dygn för registrering som traditionellt läkemedel. Hur en produkt säljs i ett annat land säger därför inte hur den bedöms i Sverige.

När du ska kontakta vården

Monografin råder alla som tar receptbelagda läkemedel att fråga läkare eller farmaceut innan de använder johannesört. Prata också med vården eller apoteket i de här situationerna:

• Du har använt johannesört tillsammans med ett läkemedel, eller har slutat nyligen och ska börja med ett.
• Du använder p-piller och får blödningar mellan menstruationerna.
• Du är transplanterad, använder blodförtunnande eller har läkemedel för hiv eller cancer. Ändra inget på egen hand.
• Du är gravid, ammar eller planerar en operation.
• Du får svettningar, snabb puls, feber, skakningar eller förvirring efter att ha kombinerat johannesört med ett antidepressivt läkemedel.
• Du får ovanliga hudreaktioner efter solljus. En misstänkt biverkning går också att rapportera till Läkemedelsverket.

1177 skriver om depression att du kan ha fått en depression om du har besvär som nedstämdhet, trötthet eller brist på lust i mer än två veckor. Kontakta då en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Sök vård på en psykiatrisk mottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv.

Ring 112 vid akut fara, till exempel vid allvarliga tankar på att ta sitt liv eller svåra symtom. För sjukvårdsrådgivning kan du ringa 1177.

Fler artiklar om växter och örter hittar du under Örter.