Tips & Råd

Lactoferrin (även kallat laktoferrin) har på senare tid uppmärksammats som ett kosttillskott med potential att stärka hälsan. Detta naturliga protein, som bland annat finns i bröstmjölk, sägs kunna stödja immunförsvaret, förbättra tarmhälsan och minska inflammation – faktorer som är viktiga för hälsointresserade personer.

I den här artikeln förklarar vi vad lactoferrin är, hur det fungerar i kroppen, vilka vetenskapligt undersökta fördelar det kan ge som kosttillskott samt vilka biverkningar eller risker som kan finnas. Informationen baseras på aktuell forskning och officiella källor för att ge en evidensbaserad bild av lactoferrin.

Vad är lactoferrin?

Lactoferrin är ett glykoprotein (ett protein bundet till kolhydrater) som förekommer naturligt i människor och djur. Namnet kommer av att det först upptäcktes i mjölk (lacto) och att det binder järn (ferrin). Det finns rikligt med lactoferrin i råmjölk (kolostrum) – den första mjölken från både människor och kor – samt i andra kroppsvätskor som saliv, tårar och slemhinnesekret.

Lactoferrin tillhör transferrinfamiljen, dvs. proteiner som transporterar järn i kroppen. I kroppen är lactoferrin en del av det medfödda immunförsvaret; det återfinns bland annat i vita blodkroppar (neutrofiler) som frisätter lactoferrin vid infektioner.

Som kosttillskott utvinns lactoferrin oftast från komjölk (bovint lactoferrin) eller framställs genom fermentering (t.ex. med genmodifierad ris som producerar humant lactoferrin). Bovin lactoferrin har en liknande struktur som människans egna lactoferrin och har visat sig ha liknande biologisk aktivitet. I EU klassas bovint lactoferrin som en "Novel Food" och blev godkänt som säkert att använda i livsmedel år 2012. Det används numera i allt från modersmjölksersättning till sportnäring.

Hur fungerar lactoferrin i kroppen?

Lactoferrin har flera viktiga biologiska funktioner tack vare sin unika förmåga att binda järn och interagera med immunsystemet. Här är några av de sätt som lactoferrin verkar på i kroppen:

• Antibakteriell effekt: Lactoferrin kan hämma tillväxten av skadliga bakterier genom att binda upp järn som bakterierna behöver för att föröka sig. Det "svälter ut" patogena mikroorganismer på järn och förhindrar därmed deras spridning. Samtidigt skadar det inte de godartade bakterierna i tarmen – lactoferrin gynnar tvärtom tillväxten av nyttiga probiotiska bakterier som bifidobakterier.
• Antiviral effekt: Lactoferrin kan även motverka virus genom att binda sig till både viruspartiklar och cellernas ytor, vilket hindrar virus från att infektera celler. Forskning visar att lactoferrin har bred antiviral aktivitet mot många olika virus, inklusive coronavirus i laboratoriestudier. Detta beror på att proteinet kan störa virusets förmåga att fästa vid värdceller.
• Immunmodulerande effekt: Lactoferrin påverkar immunsystemets celler och kan stimulera kroppens försvar. Till exempel har det visats stimulera lymfocyter (en typ av vit blodkropp) och generellt modulera immunreaktionen för att göra den mer effektiv. Resultatet är ett starkare immunförsvar som bättre kan bekämpa infektioner.
• Anti-inflammatoriska egenskaper: Lactoferrin kan dämpa överdriven inflammation i kroppen. Det har antioxidant effekt genom att binda järn och förhindra bildningen av skadliga hydroxylradikaler. Dessutom kan lactoferrin signalera till immunförsvaret att balansera produktionen av pro-inflammatoriska och anti-inflammatoriska ämnen, vilket bidrar till att motverka kronisk låggradig inflammation.
• Stöd för tarmhälsa: I tarmen hjälper lactoferrin till att stärka tarmbarriären och motverka oxidativ stress (t.ex. genom att hindra fettperoxidation). Dess prebiotiska verkan – förmågan att gynna goda tarmbakterier – bidrar till en balanserad tarmflora och kan förbättra tarmhälsan. En sund tarmflora är kopplad till både bättre näringsupptag och ett välfungerande immunförsvar.
• Järntransport och -upptag: Genom att binda järn fungerar lactoferrin som en transportör som hjälper till att leverera järn där det behövs i kroppen, t.ex. till benmärgen för blodbildning. Spädbarn kan tillgodogöra sig järn från bröstmjölkens lactoferrin effektivt. Hos vuxna tyder forskning på att lactoferrin kan förbättra järnupptaget i tarmen och öka blodvärdet, samtidigt som det håller järn borta från patogener.

Fördelar med lactoferrin som kosttillskott

Tack vare de mångsidiga funktionerna ovan undersöks lactoferrin i en rad sammanhang för hälsofrämjande effekter. Nedan följer några potentiella fördelar med lactoferrin som kosttillskott, baserat på vad vetenskapliga studier hittills har visat:

Starkare immunförsvar och infektionsskydd

Lactoferrin är kanske mest känt för sin roll i immunförsvaret. Som nämnts har lactoferrin både antibakteriella och antivirala egenskaper. Det hjälper immunförsvaret att bekämpa inkräktare genom att göra miljön ogynnsam för patogener (t.ex. via järnbindning) och genom att direkt störa mikroorganismernas tillväxt. Forskning har visat att lactoferrin har ett brett spektrum av antivirala effekter, från vanliga förkylningsvirus till mer allvarliga virus. 

Det fungerar också immunmodulerande, vilket innebär att det kan förstärka kroppens försvarsreaktioner när det behövs. En studiepublikation lyfter fram att lactoferrin är "pleiotropt" (mångsidigt verkande) och icke-toxiskt, med bred antiviral, immunmodulerande och antiinflammatorisk verkan. 

För den som vill stötta sitt immunförsvar kan lactoferrin således vara ett intressant tillskott, särskilt under perioder då man utsätts för mycket infektioner. Vissa kliniska studier på spädbarn och barn har till och med sett minskad förekomst och allvarlighet av diarré och luftvägsinfektioner när mjölkersättning berikats med lactoferrin, vilket antyder en generell infektionsskyddande effekt.

Förbättrad tarmhälsa och tarmflora

Tarmhälsan är central för vårt välmående, och lactoferrin kan ha en positiv inverkan även här. Som ett prebiotikum gynnar lactoferrin tillväxten av goda bakterier i tarmen, särskilt bifidobakterier. Samtidigt hämmar det skadliga bakterier som E. coli och andra patogener.

 Denna dubbla verkan kan hjälpa till att återställa balansen i tarmfloran (mikrobiomet). Dessutom kan lactoferrin stärka tarmens slemhinna och barriärfunktion, vilket förebygger att toxiska ämnen och mikrober tar sig igenom tarmslemhinnan och orsakar inflammation. En översiktsartikel noterade att lactoferrin bidrar till tarmens homeostas genom att både stimulera mognaden av tarmslemhinnans celler och nerver och balansera immunreaktionerna i tarmen.

 För personer med känslig mage eller de som vill främja sin matsmältning kan lactoferrins tarmstödjande effekter vara värdefulla. Det pågår även forskning om lactoferrin kan hjälpa vid tarminflammation och mag-tarmsjukdomar, även om mer studier behövs för säkra slutsatser där.

Anti-inflammatoriska effekter

Kronisk låggradig inflammation kopplas till många hälsoproblem, från ledvärk till hjärt-kärlsjukdom. Lactoferrin har i studier visat sig kunna dämpa inflammation på flera sätt. Dels fungerar det som antioxidant genom att neutralisera fria radikaler och binda upp järn som annars kunde driva på oxidativ stress.

 Dels interagerar det med immunförsvaret för att sänka produktionen av pro-inflammatoriska cytokiner (signalämnen) när dessa är förhöjda. I sammanhanget COVID-19 har forskare föreslagit lactoferrin som ett potentiellt komplement för att mildra det hyperinflammatoriska tillstånd som kan uppstå vid svår sjukdom – just på grund av dess immunreglerande och inflammationshämmande egenskaper. Även vid tillstånd som övervikt och metabola sjukdomar, där en låggradig inflammation ofta föreligger, undersöks om lactoferrin kan ha gynnsam effekt.

En klinisk studie på barn med typ 2-diabetes (en sjukdom kopplad till inflammation vid fetma) visade t.ex. att tillskott av lactoferrin minskade nivåerna av inflammationsmarkörer som IL-6, TNF-α och lipokalin-2, vilket tyder på en antiinflammatorisk effekt. För den genomsnittliga användaren kan lactoferrin således bidra till att hålla inflammation i schack och främja återhämtning efter t.ex. hård träning eller sjukdom.

Hjälp med järnupptag och blodvärden

Järnbrist och blodbrist (anemi) är vanliga problem, särskilt hos kvinnor i fertil ålder. Traditionella järntillskott kan dock ge magbiverkningar som illamående och förstoppning. Här kan lactoferrin erbjuda ett alternativ. Tack vare sin järnbindande förmåga kan lactoferrin underlätta upptaget av järn i tarmen och leverera det till kroppens celler.

Kliniska studier har funnit att lactoferrintillskott kan höja hemoglobinnivåer och fylla på järnförråd (mätt som ferritin) hos personer med järnbristanemi. I en jämförande metaanalys visade sig lactoferrin faktiskt vara mer effektivt än järnsulfat (ett vanligt järntillskott) för att förbättra järnvärdena – samtidigt som färre mag-tarmbiverkningar rapporterades. För gravida kvinnor med järnbrist har lactoferrin visat likvärdiga resultat som traditionella järntabletter. Eftersom lactoferrin dessutom har antiinflammatoriska egenskaper, kan det hjälpa bryta den onda cirkel där inflammation (via hormonet hepcidin) hindrar järnupptag. Sammantaget tyder evidensen på att lactoferrin kan vara ett skonsamt sätt att förbättra järnstatus och motverka anemi, vilket är en värdefull hälsofördel.

Övriga potentiella fördelar

Utöver ovanstående områden pågår forskning om flera andra hälsoeffekter av lactoferrin. Det har visats ha antioxidativa egenskaper, vilket skyddar celler mot skada från fria radikaler.

Vissa studier antyder även att lactoferrin kan ha antitumör-effekter och hämma tillväxten av cancerceller i laboratoriemiljö, även om detta är tidig forskning och inget som kan tillämpas som cancerbehandling i dagsläget. Inom hudvård har lactoferrin uppmärksammats för sin möjliga roll vid akne och andra hudåkommor. Kosttillskott med lactoferrin kombinerat med zink och antioxidanter har i en klinisk

 studie gett färre akneutbrott hos tonåringar, troligen tack vare dess antibakteriella och antiinflammatoriska verkan även i huden. Det finns också indikationer på att lactoferrin kan stödja munhälsa (det ingår naturligt i salivens försvar mot karies) och kanske till och med ha en roll i att förebygga benförlust (då lactoferrin kan stimulera benceller i vissa försök). Forskningen kring dessa områden är inte lika omfattande ännu, men resultaten hittills pekar på att lactoferrin är ett mycket mångsidigt ämne med breda hälsofrämjande egenskaper.

Biverkningar och säkerhet

En viktig aspekt av varje kosttillskott är dess säkerhet. Lactoferrin betraktas generellt som säkert att använda. Eftersom det är ett ämne som förekommer naturligt i livsmedel (t.ex. i mjölkprodukter) och även produceras av kroppen själv, är risken för akuta biverkningar låg vid normala doser. Den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) har utvärderat bovint lactoferrin och funnit att inga skadliga effekter uppträder vid de doser som föreslagits för livsmedelstillägg. I deras bedömning motsvarade högsta beräknade intag för vuxna (~3 gram per dag) en säker nivå med god marginal.

Praktisk erfarenhet och studier visar att lactoferrintillskott tolereras väl. I vissa fall kan milda mag-tarmbesvär uppstå, såsom lös avföring eller uppblåsthet, men dessa är ovanliga. Viktigt är att personer med mjölkproteinallergi är försiktiga – lactoferrin utvunnet ur komjölk är visserligen en isolerad komponent, men kan potentiellt orsaka reaktion hos mycket känsliga individer.

Vid extremt höga doser kan lactoferrin ge biverkningar. Enligt en sammanställning kan intag över cirka 7 gram per dag öka risken för symtom som hudutslag, aptitlöshet, förstoppning, diarré och illamående. Så höga doser är långt över vad vanliga kosttillskott innehåller (typiska tillskott ger 0,1–0,3 gram per dag). Som med alla kosttillskott bör man följa doseringsanvisningar och rådgöra med en läkare om man har underliggande hälsoproblem eller tar andra mediciner.

Sammanfattningsvis är lactoferrin ett säkert kosttillskott för de flesta friska personer när det tas i rekommenderade doser. Det har till och med använts dagligen i upp till ett år i studier utan rapporterade negativa effekter. Naturligtvis bör gravida och ammande, såväl som små barn, alltid konsultera sjukvårdspersonal innan de börjar med nya tillskott, även om just lactoferrin förekommer naturligt i bröstmjölk och modersmjölksersättning.

Slutsats

Lactoferrin framstår som ett lovande kosttillskott för hälsointresserade, tack vare dess unika kombination av egenskaper: det är antibakteriellt, antiviralt, immunstärkande, antiinflammatoriskt, prebiotiskt och järnbärande – allt i ett och samma naturliga protein. Forskningen hittills stöder flera av de påstådda fördelarna, inklusive förbättrad immunfunktion, bättre tarmhälsa och hjälp vid järnbrist. Samtidigt är lactoferrin generellt säkert att använda med få rapporterade biverkningar. Som alltid behövs mer forskning för att helt kartlägga långtidseffekter och optimala användningsområden, men den kunskap vi har idag tyder på att lactoferrin kan vara ett värdefullt tillskott för den som vill optimera sin hälsa. Genom att inkludera referenser till vetenskapliga studier och auktoritativa källor hoppas vi att denna artikel har gett en klar och informativ bild av vad lactoferrin är och hur det kan användas för att främja hälsa.