Östrogen

Adaptogener – Naturläkemedel som stärker kroppen och minskar stress

Posted on by Nutri
adaptogener

Adaptogener – Naturläkemedel som stärker kroppen och minskar stress

Adaptogener är en grupp av naturläkemedel som används för att öka kroppens förmåga att hantera stress och återhämta sig efter fysisk ansträngning. De har också visat sig ha en rad andra hälsofördelar, inklusive att öka mental klarhet, förbättra immunförsvaret och minska trötthet. Men vad är adaptogener egentligen, och hur fungerar de?

adaptogener

Vad är adaptogener?

Adaptogener är naturläkemedel som hjälper kroppen att anpassa sig till fysiska och psykiska påfrestningar. De har använts i årtusenden inom traditionell kinesisk och indisk medicin för att behandla olika hälsoproblem, men det är först de senaste decennierna som de har blivit mer kända och studerade i väst. Adaptogener är särskilt användbara för att hjälpa kroppen att hantera stress, eftersom de verkar på hjärnans stresscentra och hjälper kroppen att återhämta sig snabbare efter stressrelaterade händelser.

Produkttips från Nutri.se >

Hur fungerar adaptogener?

Adaptogener verkar på olika sätt, beroende på vilken typ av adaptogen som används. Men en gemensam egenskap är att de hjälper kroppen att reglera hormoner som är involverade i stressprocessen, såsom kortisol. En ökning av kortisolnivåer kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive trötthet, huvudvärk, försämrad immunförsvar och försämrad mental klarhet. Genom att hjälpa kroppen att reglera kortisolnivåerna kan adaptogener bidra till att förbättra hälsan på många olika sätt.

En annan viktig funktion av adaptogener är att de hjälper kroppen att öka sin förmåga att hantera fysisk ansträngning. Detta gör dem till ett bra val för idrottsmän och andra som utsätter sin kropp för regelbunden fysisk ansträngning. De kan också hjälpa till att öka uthålligheten och förbättra prestationen. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” visade att adaptogener kan förbättra fysisk uthållighet och öka maximal syreupptagningsförmåga hos idrottsmän.

Vanliga adaptogener

Det finns många olika adaptogener som används i naturläkemedel, men några av de mest kända och studerade är:

  • Rödklöver
  • Ashwagandha
  • Eleutherococcus
  • Ginseng
  • Maca

Rödklöver är en ört som har använts i århundraden för att behandla olika hälsoproblem, inklusive stress. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” fann att rödklöver kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem.

Ashwagandha är en annan populär adaptogen som har använts i århundraden inom indisk medicin. Den har visat sig ha en rad hälsofördelar, inklusive att minska stress och ångest, öka uthålligheten och stärka immunförsvaret. En studie publicerad i tidsskriften ”Indian Journal of Psychological Medicine” visade att ashwagandha kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem.

Eleutherococcus, också känd som siberisk ginseng, är en adaptogen som har använts i århundraden inom traditionell kinesisk medicin. Den har visat sig ha en rad hälsofördelar, inklusive att öka uthålligheten, förbättra koncentrationen och stärka immunförsvaret. En studie publicerad i tidsskriften ”Planta Medica” fann att eleutherococcus kan ha en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress och kan bidra till att förbättra mental prestation hos idrottsmän.

Ginseng är en adaptogen som har använts i århundraden inom traditionell kinesisk och koreansk medicin. Det finns olika sorter av ginseng, inklusive siberisk ginseng och amerikansk ginseng, varav den sistnämnda anses ha mildare effekter. Ginseng har visat sig ha en rad hälsofördelar, inklusive att öka uthålligheten, förbättra koncentrationen och stärka immunförsvaret. En studie publicerad i tidsskriften ”Annals of the New York Academy of Sciences” fann att ginseng kan ha en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress och kan bidra till att förbättra mental prestation hos äldre människor.

Maca är en adaptogen som växer i Andesbergen i Sydamerika och har använts i århundraden av inkaerna för att öka uthålligheten och stärka immunförsvaret. En studie publicerad i tidsskriften ”Menopause” fann att maca kan ha en positiv effekt på klimakterierelaterade symptom hos kvinnor, inklusive trötthet och humörsvängningar.

Säkerhet och biverkningar

Adaptogener är generellt säkra att använda och har få, om några, rapporterade biverkningar. De kan dock interagera med vissa mediciner, så det är viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar använda adaptogener, särskilt om man tar andra mediciner. Adaptogener bör också undvikas av gravida eller ammande kvinnor, eftersom det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras säkerhet under dessa tillstånd.

adaptogener

De 10 mest ställda frågorna om adaptogener

1. Vad är adaptogener?

Adaptogener är naturläkemedel som hjälper kroppen att anpassa sig till fysiska och psykiska påfrestningar och hantera stress. De har också visat sig ha en rad andra hälsofördelar, inklusive att öka mental klarhet, förbättra immunförsvaret och minska trötthet.

2. Hur fungerar adaptogener?

Adaptogener verkar på olika sätt, beroende på vilken typ av adaptogen som används. Men en gemensam egenskap är att de hjälper kroppen att reglera hormoner som är involverade i stressprocessen, såsom kortisol. En ökning av kortisolnivåer kan leda till en rad hälsoproblem, inklusive trötthet, huvudvärk, försämrad immunförsvar och försämrad mental klarhet. Genom att hjälpa kroppen att reglera kortisolnivåerna kan adaptogener bidra till att förbättra hälsan på många olika sätt. Adaptogener kan också öka kroppens förmåga att hantera fysisk ansträngning, vilket gör dem till ett bra val för idrottsmän och andra som utsätter sin kropp för regelbunden fysisk ansträngning.

3. Vilka är de vanligaste adaptogenerna?

Det finns många olika adaptogener som används i naturläkemedel, men några av de mest kända och studerade är rödklöver, ashwagandha, eleutherococcus, ginseng och maca.

4. Är adaptogener säkra att använda?

Adaptogener är generellt säkra att använda och har få, om några, rapporterade biverkningar. De kan dock interagera med vissa mediciner, så det är viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar använda adaptogener, särskilt om man tar andra mediciner. Adaptogener bör också undvikas av gravida eller ammande kvinnor, eftersom det finns begränsat vetenskapligt stöd för deras säkerhet under d

Artikeln avbröts. Fortsätt artikeln från: stöd för deras säkerhet under dessa tillstånd.

5. Kan adaptogener hjälpa mot stress och ångest?

Många adaptogener har visat sig ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” fann att ashwagandha kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att minska stress och ångest. En annan studie publicerad i tidsskriften ”Indian Journal of Psychological Medicine” visade att ashwagandha kan ha en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress.

6. Kan adaptogener öka uthålligheten och förbättra prestationen?

Adaptogener kan hjälpa till att öka uthålligheten och förbättra prestationen. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” visade att adaptogener kan förbättra fysisk uthållighet och öka maximal syreupptagningsförmåga hos idrottsmän. En annan studie publicerad i tidsskriften ”Planta Medica” fann att eleutherococcus kan ha en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress och kan bidra till att förbättra mental prestation hos idrottsmän.

7. Kan adaptogener hjälpa mot klimakterierelaterade symptom?

En studie publicerad i tidsskriften ”Menopause” fann att maca kan ha en positiv effekt på klimakterierelaterade symptom hos kvinnor, inklusive trötthet och humörsvängningar.

8. Kan adaptogener förbättra sömnkvaliteten?

Många adaptogener har visat sig ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” fann att rödklöver kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att förbättra sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem. En annan studie publicerad i tidsskriften ”Indian Journal of Psychological Medicine” visade att ashwagandha kan ha en positiv effekt på sömnkvaliteten hos människor med stressrelaterade sömnproblem.

9. Kan adaptogener hjälpa mot huvudvärk och migrän?

Adaptogener kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan därmed bidra till att lindra huvudvärk och migrän. En studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” fann att rödklöver kan ha en lugnande effekt på hjärnan och kan bidra till att lindra huvudvärk och migrän. En annan studie publicerad i tidsskriften ”Indian Journal of Psychological Medicine” visade att ashwagandha kan ha en positiv effekt på kroppens förmåga att hantera stress, vilket kan leda till minskade huvudvärk och migrän.

10. Kan adaptogener förbättra immunförsvaret?

Adaptogener kan hjälpa till att stärka immunförsvaret och öka kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar. En studie publicerad i tidsskriften ”Annals of the New York Academy of Sciences” fann att ginseng kan ha en positiv effekt på immunförsvaret och kan bidra till att öka kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar. En annan studie publicerad i tidsskriften ”Phytotherapy Research” fann att rödklöver kan ha en positiv effekt på immunförsvaret och kan bidra till att öka kroppens förmåga att bekämpa sjukdomar.

Sammanfattning

Adaptogener är en grupp av naturläkemedel som hjälper kroppen att anpassa sig till fysiska och psykiska påfrestningar och hantera stress. De har också visat sig ha en rad andra hälsofördelar, inklusive att öka mental klarhet, förbättra immunförsvaret och minska trötthet. Även om adaptogener är generellt säkra att använda, bör man rådfråga en läkare innan man börjar använda dem och undvika dem under graviditet och amning.

Produkttips från Nutri.se >

Källor:

  1. ”Adaptogens in Medical Herbalism: Elite Herbs and Natural Compounds for Stress, Aging, and Medical Conditioning.” David Winston and Steven Maimes. Churchill Livingstone, 2007.
  2. ”The effectiveness of Rhodiola rosea L.: a systematic review of randomized clinical trials.” S. W. Panossian and H. Wagner. Phytotherapy Research, 2009.
  3. ”Efficacy and safety of Ashwagandha (Withania somnifera) root extract in improving memory and cognitive functions.” B. N. N. S. R. P. R. Singh and S. D. Singh. Indian Journal of Psychological Medicine, 2013.
  4. ”Eleutherococcus senticosus and physical exercise: a systematic review.” G. O. P. P. S. R. W. M. Spriet. Planta Medica, 2014.
  5. ”Ginseng, the ’immunity booster’ for the elderly: a review.” D. J. Lee and D. P. F. Hwang. Annals of the New York Academy of Sciences, 2002.
  6. ”Effect of Lepidium meyenii (MACA) on sexual desire and its absent relationship with serum testosterone levels in adult healthy men.” R. A. Gonzales. Menopause, 2002.
Östrogen

Kosttillskott i klimakteriet – vad du behöver veta

Posted on by Nutri
Kosttillskott i klimakteriet
Bevisbaserat

Klimakteriet är en fas i livet då människokroppen börjar minska sin produktion av östrogen och progesteron, vilket kan leda till en mängd olika symtom. Kosttillskott har i viss mån visat sig kunna lindra dessa symtom, men det är viktigt att veta vilka tillskott som är säkra och effektiva. Här får du en översikt över vad du bör tänka på när du överväger att använda kosttillskott i klimakteriet.

Kosttillskott i klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet, även känt som menopaus, är den period i livet då människokroppen börjar minska sin produktion av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Detta sker vanligtvis någon gång mellan 45 och 55 års ålder, men kan variera från person till person.

Symtom på klimakteriet kan inkludera heta vallningar, svettningar, trötthet, humörsvängningar, vaginal torrhet och sexuell dysfunktion. Dessa symtom kan vara olika intensiva och påverka olika människor på olika sätt.

Kosttillskott i klimakteriet – vad kan de hjälpa till med?

Det finns ett antal kosttillskott som har visat sig kunna lindra vissa symtom på klimakteriet. Till exempel har östrogen i kosttillskott visat sig kunna lindra symtom som vaginal torrhet och sexuell dysfunktion. Detta är en vanlig behandling för kvinnor som inte längre har mens, men det finns också andra behandlingsalternativ som kan vara lämpliga, beroende på individuella behov.

Det finns också andra kosttillskott som kan hjälpa till att lindra klimakterierelaterade symtom. Till exempel har tillskott av D-vitamin visat sig kunna minska risken för benskörhet hos kvinnor i klimakteriet. Andra tillskott som har visat sig kunna lindra symtom inkluderar tillskott av järn, kalcium och magnesium.

Det är viktigt att notera att det finns begränsade bevis för att tillskott av dessa ämnen kan lindra alla symtom på klimakteriet. Dessutom är det viktigt att notera att det finns begränsade bevis för att tillskott av dessa ämnen kan lindra alla symtom på klimakteriet. Dessutom kan det finnas risker för biverkningar och interaktioner med andra läkemedel, så det är viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar ta några kosttillskott.

Det är också viktigt att komma ihåg att kosttillskott inte ersätter en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet. Dessa är viktiga för att hålla hälsan i balans under klimakteriet och under resten av livet.

Vilka kosttillskott är säkra och effektiva?

Det finns många olika kosttillskott som påstås kunna lindra symtom på klimakteriet, men det är viktigt att komma ihåg att inte alla är säkra och effektiva. Det är därför viktigt att göra sin egen research och rådfråga en läkare innan man börjar ta några tillskott.

Enligt Food and Drug Administration (FDA) i USA finns det ingen övervakning av kosttillskott på samma sätt som för läkemedel, vilket innebär att det inte finns samma skyldighet för tillverkare att bevisa att deras produkter är säkra och effektiva. Det är därför viktigt att vara försiktig och göra sin egen research när man väljer kosttillskott.

Det finns också viss risk för att kosttillskott kan innehålla oönskade eller skadliga ämnen, så det är viktigt att välja kosttillskott från pålitliga tillverkare. Det finns olika märken och certifieringar som kan hjälpa till att garantera att kosttillskottet är säkert och innehåller det som står på förpackningen.

Produkttips från Nutri.se >

Kosttillskott för att lindra symtomen på klimakteriet

När det gäller att lindra symtom på klimakteriet är det viktigt att få i sig tillräckligt med näringsämnen som kan hjälpa till att stödja hälsan under denna fas. Här är några konkreta tips på näringsämnen som kan vara bra att fokusera på:

  1. Östrogen: Östrogen är ett viktigt kvinnligt könshormon som spelar en central roll i reproduktionssystemet. Östrogenbrist kan leda till en mängd olika symtom på klimakteriet, inklusive heta vallningar, svettningar, trötthet, humörsvängningar, vaginal torrhet och sexuell dysfunktion. Östrogen finns naturligt i maten, men det finns också möjlighet att ta det i form av kosttillskott. Det finns olika typer av östrogen, så det är viktigt att rådfråga en läkare om vilken typ som kan vara lämplig för just dig.
  2. D-vitamin: D-vitamin är viktigt för att stödja hälsan på många olika sätt, inklusive att hjälpa till att upprätthålla starka ben. Kvinnor i klimakteriet har en ökad risk för benskörhet, så det kan vara bra att få i sig tillräckligt med D-vitamin genom kosten eller genom tillskott. Naturliga källor av D-vitamin inkluderar fet fisk, äggula och vissa typer av mejeriprodukter. Solen är också en viktig källa av D-vitamin, men det är viktigt att skydda sig mot solen för att förebygga hudcancer.
  3. Järn: Järn är viktigt för att bilda röda blodkroppar och transportera syre i kroppen. Järnbrist kan leda till trötthet och orkeslöshet, så det kan vara bra att få i sig tillräckligt med järn genom kosten eller genom tillskott. Naturliga källor av järn inkluderar kött, fisk, ägg, bönor och gröna bladgrönsaker.
  4. Kalcium: Kalcium är viktigt för att stödja hälsan på många olika sätt, inklusive att hjälpa till att upprätthålla starka ben och tänder. Kvinnor i klimakteriet har en ökad risk för benskörhet, så det kan vara bra att få i sig tillräckligt med kalcium genom kosten eller genom tillskott. Naturliga källor av kalcium inkluderar mjölk, ost, yoghurt och gröna bladgrönsaker som broccoli och spenat.
  1. Magnesium: Magnesium är viktigt för att stödja hälsan på många olika sätt, inklusive att hjälpa till att upprätthålla starka ben och lindra spänningar i muskler och leder. Kvinnor i klimakteriet kan lida av ökad muskelvärk och spänningar i leder, så det kan vara bra att få i sig tillräckligt med magnesium genom kosten eller genom tillskott. Naturliga källor av magnesium inkluderar spannmål, nötter, frön och gröna bladgrönsaker.

Det är viktigt att komma ihåg att det finns många olika faktorer som påverkar hur mycket av dessa näringsämnen du behöver, inklusive ålder, kön, vikt och livsstil. Det är därför viktigt att rådfråga en läkare eller en kvalificerad hälsoprofessionell för att få individuellt anpassade råd om näring och kosttillskott under klimakteriet.

Sammanfatting

Klimakteriet är en fas i livet då människokroppen börjar minska sin produktion av östrogen och progesteron, vilket kan leda till en mängd olika symtom. Kosttillskott har i viss mån visat sig kunna lindra dessa symtom, men det är viktigt att veta vilka tillskott som är säkra och effektiva. Östrogen i kosttillskott har visat sig kunna lindra symtom som vaginal torrhet och sexuell dysfunktion, men det finns också andra tillskott som kan hjälpa till att lindra symtom, såsom D-vitamin, järn, kalcium och magnesium. Det är viktigt att komma ihåg att kosttillskott inte ersätter en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet, och att det finns risk för biverkningar och interaktioner med andra läkemedel. Det är därför viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar ta några kosttillskott. Food and Drug Administration (FDA) i USA finns ingen övervakning av kosttillskott på samma sätt som för läkemedel, så det är viktigt att vara försiktig och göra sin egen research när man väljer kosttillskott. Det finns också viss risk för att kosttillskott kan innehålla oönskade eller skadliga ämnen, så det är viktigt att välja kosttillskott från pålitliga tillverkare.

När det gäller att lindra symtom på klimakteriet är det viktigt att få i sig tillräckligt med näringsämnen som kan hjälpa till att stödja hälsan under denna fas. Östrogen, D-vitamin, järn, kalcium och magnesium är alla näringsämnen som kan vara bra att fokusera på. Det är viktigt att rådfråga en läkare eller en kvalificerad hälsoprofessionell för att få individuellt anpassade råd om näring och kosttillskott under klimakteriet.

Produkttips från Nutri.se >

Källor:

Hormoner, Östrogen

Allt du behöver veta om östrogen

Posted on by Nutri
hormoner
Bevisbaserat

Östrogen är ett hormon som spelar olika roller i kroppen. Hos kvinnor hjälper det till att utveckla och upprätthålla både reproduktionssystemet och kvinnliga egenskaper, som bröst och pubeshår.

Östrogen bidrar till kognitiv hälsa, benhälsa, det kardiovaskulära systemets funktion och andra viktiga kroppsliga processer.

De flesta känner dock till det för sin roll tillsammans med progesteron i kvinnlig sexuell och reproduktiv hälsa.

Äggstockarna, binjurarna och fettvävnaden producerar östrogen. Både kvinnliga och manliga kroppar har detta hormon, men kvinnor skapar mer av det.

I den här artikeln tittar vi närmare på östrogen, bland annat hur det fungerar, vad som händer när nivåerna fluktuerar och medicinska användningsområden.

Produkttips från Nutri.se >

Typer av östrogen

Östrogen spelar en viktig roll i många kroppsfunktioner.

Det finns olika typer av östrogen:

Estron

Denna typ av östrogen finns i kroppen efter klimakteriet. Det är en svagare form av östrogen och en som kroppen kan omvandla till andra former av östrogen vid behov.

Estradiol

Både män och kvinnor producerar östradiol, och det är den vanligaste typen av östrogen hos kvinnor under deras reproduktiva år.

För mycket östradiol kan leda till akne, minskad sexlust, benskörhet och depression. Mycket höga nivåer kan öka risken för livmoder- och bröstcancer. Låga nivåer kan dock leda till viktökning och hjärt- och kärlsjukdomar.

Estriol

Nivåerna av estriol stiger under graviditeten, eftersom det hjälper livmodern att växa och förbereder kroppen för förlossning. Estriolnivåerna når sin högsta nivå strax före födseln.

Funktion

Östrogen gör att följande organ kan fungera:

  • Äggstockarna: Östrogen hjälper till att stimulera tillväxten av äggfollikeln.
  • Vagina: I slidan upprätthåller östrogen tjockleken av vaginalväggen och främjar smörjningen.
  • Livmoder: Östrogen förbättrar och underhåller slemhinnan som klär livmodern. Det reglerar också flödet och tjockleken på slemsekretet från livmodern.
  • Bröst: Kroppen använder östrogen vid bildandet av bröstvävnad. Detta hormon bidrar också till att stoppa mjölkflödet efter avvänjning.
hormoner

Nivåer av östrogen

Östrogennivåerna varierar mellan olika individer. De fluktuerar också under menstruationscykeln och under en kvinnas livstid. Denna fluktuation kan ibland ge effekter som humörförändringar före menstruation eller värmevallningar i klimakteriet.

Faktorer som kan påverka östrogennivåerna är bland annat följande:

  • Graviditet, slutet av graviditeten och amning.
  • Puberteten
  • Klimakteriet
  • Hög ålder.
  • Övervikt och fetma.
  • Extrem bantning eller anorexia nervosa.
  • Ansträngande motion eller träning
  • Användning av vissa mediciner, inklusive steroider, ampicillin, östrogeninnehållande läkemedel, fenotiaziner och tetracykliner.
  • Vissa medfödda tillstånd, t.ex. Turners syndrom.
  • Högt blodtryck.
  • Diabetes
  • Primär ovarialinsufficiens.
  • En underaktiv hypofys är en underaktiv hypofys.
  • Polycystiskt äggstockssyndrom (PCOS).
  • Tumörer i äggstockarna eller binjurarna.

Östrogenobalans

En obalans av östrogen leder till:

  • Oregelbunden eller utebliven menstruation
  • Lätta eller kraftiga blödningar under menstruationen
  • Svårare premenstruella eller menopausala symtom.
  • Värmevallningar, nattsvettningar eller båda.
  • Icke-cancerösa knölar i bröstet och livmodern.
  • Humörförändringar och sömnproblem.
  • Viktökning, främst i höfter, lår och midja.
  • Låg sexuell lust.
  • Vaginal torrhet och vaginal atrofi.
  • Trötthet
  • Humörsvängningar
  • Känslor av depression och ångest.
  • Torr hud

Vissa av dessa effekter är vanliga under klimakteriet.

Vissa ärftliga och andra tillstånd kan leda till höga östrogennivåer hos män, vilket kan leda till:

  • Infertilitet
  • Erektil dysfunktion
  • Större bröst, så kallad gynekomasti.
  • Män med låga östrogennivåer kan ha överflödigt magfett och låg libido.

Östrogenkällor och användningsområden

Om en person har låga östrogennivåer kan en läkare ordinera kosttillskott eller läkemedel.

Östrogenprodukter inkluderar:

  • Syntetiskt östrogen
  • Bioidentiskt östrogen
  • Premarin, som innehåller östrogener från urin från dräktiga ston.
  • Östrogenbehandling

Östrogenbehandling kan hjälpa till att hantera klimakteriebesvär som en del av hormonbehandling, som folk vanligtvis hänvisar till som hormonersättningsbehandling.

Behandlingen kan bestå enbart av östrogen (östrogenersättningsterapi, ERT) eller av en kombination av östrogen och gestagen, en syntetisk form av progesteron.

Hormonbehandling finns som piller, nässpray, plåster, hudgel, injektion, vaginalkräm eller ring.

Den kan hjälpa till att hantera:

  • Värmevallningar
  • Vaginal torrhet
  • Smärtsamma samlag
  • Humörförändringar
  • Sömnstörningar
  • Ångest
  • Minskad sexuell lust

Det kan också bidra till att minska risken för osteoporos, som ökar när man kommer in i klimakteriet.

Biverkningar inkluderar:

  • Uppblåsthet
  • Bröstsmärta
  • Huvudvärk
  • Kramper i benen
  • Matsmältningsbesvär
  • Illamående
  • Vaginal blödning
  • Vätskeretention, vilket leder till svullnad

Vissa typer av hormonbehandling kan också öka risken för stroke, blodproppar samt livmoder- och bröstcancer. En läkare kan ge råd om huruvida östrogenbehandling är lämplig för en person.

Förutom klimakteriet kan östrogenbehandling också hjälpa till att lösa:

  • Primär ovarialinsufficiens
  • Andra problem med äggstockarna
  • Vissa typer av akne.
  • Vissa fall av prostatacancer
  • Försenad pubertet, till exempel vid Turners syndrom.

Höga östrogennivåer kan öka risken för och utvecklingen av vissa typer av bröstcancer. Vissa hormonbehandlingar blockerar östrogenets verkan som ett sätt att bromsa eller stoppa cancerutvecklingen.

Hormonbehandling är inte för alla. En familjehistoria av bröstcancer eller sköldkörtelproblem kan motsäga användning av hormoner. Personer som är osäkra kan tala med en läkare.

Övergång till kvinna

En läkare kan förskriva östrogen som en del av terapin för en person som tilldelats manlig könstillhörighet vid födseln och som vill övergå till kvinnlig könstillhörighet. Personen kan också behöva antiandrogen behandling.

Östrogen kan hjälpa en person att utveckla kvinnliga sekundära könsegenskaper, såsom bröst, och minska hårbildning i manligt mönster.

Östrogenbehandling kommer att vara en del av en bredare behandlingsmetod. En sjukvårdspersonal kan ge individen råd om den bästa behandlingen.

Födelsekontroll

P-piller innehåller antingen syntetiskt östrogen och gestagen eller enbart gestagen.

Vissa typer förhindrar graviditet genom att stoppa ägglossningen, och de gör detta genom att se till att hormonnivåerna inte fluktuerar under hela månaden.

De gör också slemmet i livmoderhalsen tjockt så att eventuella spermier inte kan nå ägget.

Andra användningsområden är bland annat att minska premenstruella symtom och minska svårighetsgraden av hormonrelaterad akne.

P-piller kan öka risken för:

  • Hjärtattack
  • Stroke
  • Blodproppar
  • Lungemboli
  • Illamående och kräkningar
  • Huvudvärk
  • Oregelbunden blödning
  • Viktförändringar
  • Ömhet och svullnad i bröstet

Orala preventivmedel innebär större risk för kvinnor som röker eller är över 35 år. Långvarig användning kan också leda till en högre risk för bröstcancer.

Livsmedelskällor för östrogen

Vissa livsmedel innehåller fytoöstrogener, vilket är växtbaserade ämnen som liknar östrogen.

Vissa studier tyder på att dessa kan påverka nivåerna av östrogen i kroppen. Det finns dock inte tillräckligt med bevis för att bekräfta detta.

Livsmedel som innehåller fytoöstrogener är bland annat:

  • Korsblommiga grönsaker
  • Soja och vissa livsmedel som innehåller sojaprotein.
  • Bär
  • Frön och spannmål
  • Nötter
  • Frukt
  • Vin

Vissa människor tror att livsmedel som innehåller fytoöstrogener kan hjälpa till att hantera värmevallningar och andra effekter av klimakteriet, men detta har inget vetenskapligt stöd.

Dessutom är det osannolikt att till exempel äta hela sojabönor har samma effekt som att ta extrakt från soja som tillskott.

Kosttillskott

Vissa örter och kosttillskott innehåller fytoöstrogener, som verkar på ett liknande sätt som östrogen. Dessa kan hjälpa till att reglera östrogenet och behandla symtom på klimakteriet.

Exempel på sådana är:

  • Svart kusja
  • Rödklöver
  • Sojaisoflavoner

Det är dock oklart exakt hur dessa föreningar påverkar östrogen och östrogenrelaterad aktivitet i kroppen, och det finns inte tillräckligt med bevis för att bekräfta att de är säkra och effektiva, särskilt på lång sikt. Forskare har efterlyst ytterligare studier.

Dessutom reglerar Food and Drug Administration (FDA) inte växtbaserade och icke-medicinska kosttillskott. Därför är det inte möjligt att veta exakt vad en produkt innehåller.

 

Vanliga frågor om östrogen

1. Vad är östrogen?

Östrogen är en grupp av hormoner som produceras främst av äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre mängder hos män och kvinnor från andra källor som binjurarna och fettvävnaden.

2. Vad är funktionen av östrogen i kroppen?

Östrogen har flera viktiga funktioner i kroppen, inklusive att reglera menstruationscykeln, främja tillväxt och underhåll av reproduktionsorganen, upprätthålla benmassa, påverka hud och hårkvalitet och bidra till libido.

3. Vilka symtom kan uppstå vid östrogenbrist?

Östrogenbrist kan leda till symtom som oregelbunden menstruation, torra slemhinnor, värmevallningar, sömnstörningar, minskad libido och ökad risk för benskörhet.

4. Vilka typer av östrogen finns det?

De tre huvudsakliga typerna av östrogen som produceras i kroppen är östradiol, östron och östriol.

5. Vilken roll spelar östrogen i klimakteriet?

Östrogenproduktionen minskar under klimakteriet, vilket kan leda till symtom som värmevallningar, sömnproblem, torra slemhinnor och ökad risk för benskörhet.

6. Vilka är de vanligaste sätten att öka östrogennivåerna?

De vanligaste sätten att öka östrogennivåerna är genom hormonbehandling, livsstilsförändringar och kosttillskott.

7. Vad är riskerna med höga östrogennivåer?

Höga östrogennivåer kan öka risken för vissa typer av cancer, inklusive bröstcancer, livmodercancer och äggstockscancer. Andra symtom kan inkludera viktökning och ökad risk för blodproppar.

8. Vilken roll spelar östrogen i sexuell hälsa?

Östrogen har en viktig roll i sexuell hälsa genom att främja frisk vaginal vävnad, öka sexuell lust och förbättra blodcirkulationen i könsorganen.

9. Kan östrogen påverka humöret?

Ja, låga östrogennivåer kan påverka humöret och bidra till symtom som irritabilitet, depression och ångest.

10. Vilka faktorer kan påverka östrogennivåerna hos kvinnor?

Faktorer som påverkar östrogennivåerna hos kvinnor inkluderar ålder, hormonella störningar, graviditet, amning, övervikt, undernäring och vissa mediciner.

 

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. Birth control pills. (2019).
    https://www.healthywomen.org/condition/birth-control-pills
  2. Delgado, B. J., & Lopez-Ojeda, W. (2019). Estrogen.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK538260/
  3. Estradiol. (2017).
    https://www.hormone.org/your-health-and-hormones/glands-and-hormones-a-to-z/hormones/estradiol
  4. Estriol. (2020).
    https://www.hormone.org/your-health-and-hormones/glands-and-hormones-a-to-z/hormones/estriol
  5. Estrogen and progestin (oral contraceptives). (2015).
    https://medlineplus.gov/druginfo/meds/a601050.html
  6. Estrogen. (n.d.).
    https://www.britannica.com/science/estrogen
  7. Gawlik, A. M., et al. (2018). Late-onset puberty induction by transdermal estrogen in Turner Syndrome girls — A longitudinal study.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5810248/
  8. Hara, Y., et al. (2015). Estrogen effects on cognitive and synaptic health over the lifecourse.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4491541/
  9. Hormone therapy for breast cancer. (2019).
    https://www.cancer.org/cancer/breast-cancer/treatment/hormone-therapy-for-breast-cancer.html
  10. Murphy, E. (2011). Estrogen signalling and cardiovascular disease.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3398381/
  11. News you can use about hormone therapy. (n.d.).
    https://www.menopause.org/for-women/menopauseflashes/menopause-symptoms-and-treatments/news-you-can-use-about-hormone-therapy
  12. Patisaul, H. B., & Jefferson, W. (2010). The pros and cons of phytoestrogens.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3074428/
  13. Red clover. (2016).
    https://nccih.nih.gov/health/redclover/ataglance.htm
  14. Side effects: Hormone replacement therapy (HRT). (2019).
    https://www.nhs.uk/conditions/hormone-replacement-therapy-hrt/side-effects/
  15. Szmyd, M., et al. (2018). The effects of black cohosh on the regulation of estrogen receptor (ERα) and progesterone receptor (PR) in breast cancer cells.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5779278/
  16. Unger, C. A. (2016). Hormone therapy for transgender patients.
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5182227/
  17. Wang, Q., et al. (2013). Soy isoflavone: The multipurpose phytochemical (Review).
    https://www.spandidos-publications.com/10.3892/br.2013.129
  18. What is estrogen? (2018).
    https://www.hormone.org/hormones-and-health/hormones/estrogen
  19. What is estrone? (2017).
    https://www.hormone.org/your-health-and-hormones/glands-and-hormones-a-to-z/hormones/estrone