Glutenintolerans, Livsmedel

21 vanliga tecken på glutenintolerans

Posted on by Nutri
glutenintolerans

Glutenintolerans är ett ganska vanligt problem. Den kännetecknas av negativa reaktioner på gluten, ett protein som finns i vete, korn och råg.

Det finns flera möjliga orsaker till glutenintolerans, bland annat celiaki, icke-celiakisk glutenkänslighet och veteallergi (1).

Alla tre formerna av glutenintolerans kan orsaka utbredda symtom, varav många inte har något med matsmältningen att göra.

I den här artikeln tittar vi närmare på några av de vanligaste symtomen på glutenintolerans.

glutenintolerans

Celiaki är den allvarligaste formen av glutenintolerans.

Det är en autoimmun sjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen och kan leda till skador i matsmältningssystemet (2).

Den kan orsaka en mängd olika symtom, bland annat hudproblem, mag-tarmproblem, humörförändringar med mera.

Här är några av de vanligaste symptomen på celiaki.

1. Diarré, förstoppning och illaluktande avföring.

Personer med celiaki upplever inflammation i tunntarmen efter att ha ätit gluten.

Detta skadar tarmslemhinnan och leder till dåligt näringsupptag, vilket resulterar i betydande matsmältningsbesvär och frekvent diarré eller förstoppning (3).

Frekventa diarréer kan orsaka vissa stora hälsoproblem, som förlust av elektrolyter, uttorkning och trötthet (4).

Dessutom kan personer med celiaki få blek och illaluktande avföring på grund av dåligt näringsupptag (5).

2. Trötthet

Att känna sig trött är vanligt förekommande bland personer med autoimmuna sjukdomar, inklusive celiaki (6).

Flera faktorer anses bidra till trötthet hos personer med celiaki, bland annat (6):

  • Kronisk smärta
  • Sömnstörningar
  • Psykologiska tillstånd som depression.

Celiaki kan också kopplas till en högre risk för järnbristanemi, ett tillstånd som påverkar kroppens förmåga att producera friska röda blodkroppar (7).

Detta kan orsaka flera allvarliga biverkningar, bland annat minskade energinivåer och trötthet (8).

3. Hudreaktioner

Glutenintolerans kan också påverka din hud.

En blåsbildning i huden som kallas dermatitis herpetiformis är en manifestation av celiaki (9).

Även om alla som har celiaki är känsliga för gluten, upplever vissa personer med sjukdomen inga matsmältningssymptom som tyder på celiaki (10).

Dessutom har flera andra hudtillstånd visat sig förbättras när man följer en glutenfri diet. Dessa inkluderar bland annat:

Psoriasis. Detta inflammatoriska tillstånd kännetecknas av fjällning och rodnad av huden (11, 12).

Alopecia areata. Detta är en autoimmun sjukdom som visar sig som icke-skärande håravfall (13, 14).

Kronisk urtikaria. Detta är en hudsjukdom som kännetecknas av återkommande kliande rosa eller röda lesioner med bleka centra (15).

4. Depression och ångest

Depression drabbar cirka 6 % av alla vuxna varje år. Symtomen, som ofta innebär känslor av hopplöshet och sorg, kan ha stor inverkan på det dagliga livet (16).

Personer med matsmältningsproblem verkar vara mer benägna att drabbas av både ångest och depression än personer utan underliggande sjukdomar (17).

Depression och ångest är särskilt vanligt bland personer som har celiaki (18, 19, 20).

Det finns några teorier om hur glutenintolerans kan driva fram depression. Dessa inkluderar bland annat:

Atypiska serotoninnivåer. Serotonin är en neurotransmittor som gör det möjligt för celler att kommunicera. Det är allmänt känt som ett av ”lyckohormonerna”, eftersom minskade nivåer har förknippats med depression (21).

glutenintolerans

Gluten exorfiner. Dessa peptider bildas under matsmältningen av vissa av glutenproteinerna. De kan störa det centrala nervsystemet, vilket kan öka risken för depression (22).

Förändringar i tarmmikrobiota. Ökade mängder skadliga bakterier och minskade mängder nyttiga bakterier kan påverka det centrala nervsystemet, vilket ökar risken för depression (23, 24).

5. Oförklarlig viktminskning

En oväntad viktförändring är ofta en anledning till oro. Även om det kan bero på olika orsaker är oförklarlig viktnedgång en vanlig bieffekt av odiagnostiserad celiaki (25).

I en äldre studie på celiakipatienter hade två tredjedelar gått ner i vikt under de sex månaderna före diagnosen (26).

Viktförlusten kan förklaras av en rad olika matsmältningssymptom i kombination med dåligt näringsupptag.

6. Järnbristanemi

Järnbrist är den vanligaste näringsbristen och står för 50 % av alla fall av anemi i världen (27).

Järnbrist orsakar symtom som (27):

  • Låg blodvolym
  • Trötthet
  • Andfåddhet
  • Yrsel
  • Huvudvärk
  • Blek hud
  • Svaghet

Vid celiaki är näringsupptaget i tunntarmen försämrat. Detta leder till att mindre mängd järn tas upp från maten (7).

Järnbristanemi kan vara bland de första symtomen på celiaki som en sjukvårdspersonal lägger märke till (7).

Nya studier tyder på att järnbrist kan vara betydande hos både barn och vuxna med celiaki (28, 29).

7. Autoimmuna sjukdomar

Celiaki är en autoimmun sjukdom som gör att immunförsvaret angriper matsmältningskanalen efter att du ätit gluten (2).

Att ha denna autoimmuna sjukdom gör dig mer benägen att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar, till exempel autoimmun sköldkörtelsjukdom (30, 31).

Och autoimmuna sköldkörtelsjukdomar kan vara en riskfaktor för att utveckla känslomässiga och depressiva störningar (32, 33, 34).

Detta gör att celiaki är vanligare hos personer som har andra autoimmuna sjukdomar, till exempel typ 1-diabetes, autoimmuna leversjukdomar och inflammatorisk tarmsjukdom (30).

8. Led- och muskelsmärta

Människor upplever led- och muskelsmärta av många olika anledningar.

Det finns en teori om att personer med celiaki har ett genetiskt betingat överkänsligt eller överexciterat nervsystem.

De kan alltså ha en lägre tröskel för att aktivera sensoriska neuroner som orsakar smärta i muskler och leder (21, 35).

9. Domningar i ben eller armar

Ett annat överraskande symptom på glutenintolerans är neuropati, som innebär domningar eller stickningar i armar och ben.

Detta tillstånd är vanligt hos personer med diabetes och B12-vitaminbrist. Det kan också orsakas av toxicitet och kroniskt alkoholmissbruk (36).

Viss forskning tyder dock på att personer med celiaki också kan ha en högre risk att utveckla denna neuropati, som kan orsakas av förekomsten av vissa antikroppar (37, 38).

SAMMANFATTNING

Celiaki är en autoimmun sjukdom som förknippas med en lång rad symtom, bland annat diarré, förstoppning, trötthet, kronisk smärta, depression, ångest, oavsiktlig viktminskning med mera.

Produkttips från Nutri.se >

Källa:

  1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27763541/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6647104/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5437500/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK448082/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK541055/
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31276043/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4541375/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4836595/
  9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27499257/
  10. https://celiac.org/about-celiac-disease/symptoms-of-celiac-disease/
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5286752/
  12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24780176/
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4037977/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29797748/
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6936629/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0016605/
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5107708/
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7019223/
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4206392/
  20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28219962/
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5591866/
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5025969/
  23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6835875/
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7510518/
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27492679
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15051613
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK448065/
  28. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26864718/
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24841904/
  30. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30167716/
  31. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27256300/
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6137529/
  33. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24685840/
  34. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28260699/
  35. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6650904/
  36. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK542220/
  37. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6412791/
  38. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31359810/
Glutenintolerans

Finns det glutenkänslighet?

Posted on by Nutri
glutenkänslighet
Bevisbaserat

Många människor undviker gluten i sin kost, men varför är gluten ett problem? Finns det glutenkänslighet? Och i så fall, vad är skillnaden mellan celiaki och glutenkänslighet? I det här artikeln undersöker vi detaljerna.

Den här serien av specialfunktioner tar en djupgående titt på vetenskapen bakom några av de mest debatterade näringsrelaterade ämnena, väger in fakta och avlivar myterna.

Glutenkänslighet, eller icke-celiakisk glutenkänslighet (NCGS), är ett genuint tillstånd som faller under paraplybegreppet ”glutenintolerans”.

Produkttips från Nutri.se >

Den här artikeln behandlar de olika typerna av glutenintolerans, inklusive NCGS.

glutenkänslighet

Vad är gluten?

Gluten är kanske en av de mest kontroversiella och missförstådda livsmedelsföreningarna. Även om gluten ofta ses som ett enda protein omfattar(1)ett antal proteiner som kallas prolaminer.

Prolaminer finns i vete, råg, korn och en korsning mellan vete och råg som kallas triticale.

Även om det finns många prolaminer i dessa sädesslag är gliadin och glutenin de viktigaste prolaminerna(2)i vete.

Dessa proteiner är motståndskraftiga mot fullständig nedbrytning av matsmältningsenzymer som finns i mag-tarmkanalen (GI-kanalen).

Detta beror på att enzymer som produceras av bukspottkörteln, magsäcken och borstkanten i tarmkanalen inte kan fullständigt bryta ner proteiner som har ett högt innehåll av prolinrester. Prolin är en aminosyra – proteinets byggsten – som finns i gluten.

Ofullständig nedbrytning av dessa proteiner gör att(3)stora enheter av aminosyror som kallas peptider kan passera genom tunntarmens vägg.

Dessa fragment korsar tarmbarriären och färdas till andra delar av kroppen, där de kan utlösa ett inflammatoriskt immunsvar hos mottagliga individer.

Det är viktigt att notera att glutenproteiner är exceptionellt motståndskraftiga mot matsmältning hos alla människor(4), inte bara hos personer som har celiaki, som är ett autoimmunt tillstånd.

Typer av glutenrelaterade tillstånd

”Glutenintolerans” är ett paraplybegrepp som hänvisar till tre huvudtyper av glutenrelaterade tillstånd. Nedan tittar vi på var och en i tur och ordning.

Celiaki

Celiaki är kanske det mest kända glutenrelaterade medicinska tillståndet. Det är en autoimmun sjukdom som innebär att immunsystemet reagerar på glutenproteiner.

När personer med celiaki äter gluten leder det till skador i tunntarmen och orsakar en mängd olika symtom, bland annat diarré, buksmärtor och uppblåsthet.

Långvarig exponering för gluten hos personer med celiaki kan leda till minskad benmineraltäthet, betydande viktminskning, järnbristanemi, kramper, muskelsvaghet och andra allvarliga symtom.

Prevalensen varierar runt om i världen, och i vissa länder(5)är den högre än i andra.

Experter uppskattar att tillståndet för närvarande drabbar cirka 1-2 % av befolkningen i USA och är vanligare hos kvinnor.

Celiaki är också vanligare hos personer som har andra autoimmuna tillstånd, inklusive typ 1-diabetes.

Experter anser att tillståndet beror på både genetiska och miljömässiga faktorer. Läkare brukar rekommendera att personer med celiaki följer en strikt glutenfri diet.

Veteallergi

Enligt research har personer med veteallergi en allergisk reaktion mot proteiner som finns i vete. Denna typ av allergi är mycket vanligare hos barn, även om den även kan drabba vuxna.

Veteallergi kan ge allvarliga symtom, inklusive anafylaxi, vilket är en allergisk reaktion som kan vara livshotande.

Även om både celiaki och veteallergi är allvarliga tillstånd skiljer sig de mekanismer som är inblandade i båda sjukdomarna åt.

Till skillnad från celiaki kan veteallergi till exempel vara immunoglobulin E (IgE)-medierad. Detta innebär att vete-specifika IgE-antikroppar binder till vete och därigenom utlöser frisättning av inflammatoriska ämnen, inklusive histamin.

IgE-medierade immunreaktioner är omedelbar och kan vara livshotande. En reaktion kan också härröra från inandning av vete – till exempel vid bakning med vetemjöl.

NCGS

Vissa människor upplever reaktioner på gluten även om de inte har celiaki eller veteallergi. Experter kallar denna typ av glutenintolerans för NCGS.

Enligt en granskning 2019 är NCGS mycket vanligare än celiaki och kan påverka upp till 13 % av befolkningen.

Celiaki är NCGS vanligare hos kvinnor.

Personer med NCGS upplever GI-symtom som inkluderar uppblåsthet, gas och diarré, samt icke-GI-symtom som trötthet, ångest och huvudvärk. Dessa symtom förbättras ofta med en glutenfri diet.

Experter tror att det finns en koppling mellan NCGS-symtom och ett immunförsvar, även om det fortfarande finns en viss kontrovers kring den exakta orsaken. NCGS är vanligare hos personer med autoimmuna sjukdomar.

glutenkänslighet

Vissa forskare föreslår att andra komponenter i vete, inte bara gluten, kan orsaka eller bidra till NCGS. Det finns fortfarande mycket att lära om NCGS, och forskare fortsätter sina ansträngningar för att bättre förstå detta tillstånd.

Om en person upplever de symtom som anges ovan efter att ha konsumerat gluten måste en läkare utesluta celiaki och veteallergi innan han eller hon kan ställa diagnosen NCGS.

Det finns för närvarande inga tester som kan hjälpa till att diagnostisera NCGS, vilket är anledningen till att tillståndet förblir en uteslutningsdiagnos.

Efter en diagnos av NCGS bör en person undvika gluten genom att följa en glutenfri diet.

Slutsats

Glutenkänslighet, eller NCGS, är en typ av glutenintolerans.

Celiaki och veteallergi är andra glutenrelaterade tillstånd, men de skiljer sig från NCGS på många sätt.

Om en person har symtom som diarré, uppblåsthet eller huvudvärk efter att ha ätit gluten, bör han eller hon rådgöra med en läkare om tester för glutenintolerans.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jgh.13703
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5866307/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7826989/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5485308/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5084031/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK536992/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6647104/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5084031/
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK536992/
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4743586/
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6630947/
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7788993/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29578652/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29578652/
Glutenintolerans

Vad är glutenintolerans?

Posted on by Nutri
glutenintolerans
✔ Bevisbaserat

Gluten är ett protein i spannmål som vete, korn och råg. En person med glutenintolerans eller -känslighet kan uppleva smärta och uppblåsthet efter att ha ätit livsmedel som innehåller gluten.

Produkttips från Nutri.se >

Forskning visar att cirka 1 % av människorna i USA har celiaki, 1 % har en veteallergi och 6 % eller mer har glutenintolerans – även känd som icke-celiakisk glutenkänslighet.

glutenintolerans

Vad är glutenintolerans?

En person med glutenintolerans kan uppleva uppblåsthet, buksmärtor och illamående.

Glutenintolerans kan ge liknande symtom som celiaki, men det är ett annat problem med andra långtidseffekter.

Symtomen vid glutenintolerans kan också likna symtomen vid en veteallergi eller tarmsjukdomar som irritabel tarm (IBS). Experter uppskattar att 10-15 procent av de vuxna i USA har IBS-symptom.

Personer med celiaki måste undvika gluten, eftersom det kan orsaka tarmskador och hindra kroppen från att ta upp viktiga näringsämnen.

De som har en veteallergi måste undvika alla veteprodukter, eftersom konsumtion av någon kan vara omedelbart livshotande.

Glutenintolerans kan leda till obehag, men det är osannolikt att den orsakar allvarliga symtom som kräver akutvård.

Forskare har funnit bevis för att miljöfaktorer kan spela en roll vid celiaki.

Experter är dock osäkra på exakt vad som orsakar glutenintolerans och hur det förhåller till liknande sjukdomar. Vissa forskare har föreslagit att andra ingredienser i vete, inte gluten, kan orsaka vissa av dessa reaktioner.

Symtom på glutenintolerans

En person med glutenintolerans utvecklar symtom efter att ha ätit livsmedel som innehåller vete, korn eller råg.

Symtomen kan bland annat vara följande:

  • Trötthet
  • Uppblåsthet
  • Buksmärta
  • Diarré
  • Illamående
  • Förstoppning
  • En allmän känsla av att inte må bra.

Följande kan också förekomma:

  • Ångest
  • Huvudvärk
  • Hjärndimma
  • Förvirring
  • Domningar
  • Led- eller muskelsmärta
  • Hudutslag

Kontakta en läkare om något av ovanstående symtom. En korrekt diagnos är viktig – många sjukdomar som påverkar tarmen har liknande symtom.

Svår buksmärta kan vara ett symptom på ett allvarligt medicinskt problem, och alla som drabbas av det bör omedelbart få medicinsk hjälp.

Glutenintolerans vs. veteallergi

När en person har en veteallergi reagerar kroppen på ett protein i vete, och detta protein är inte nödvändigtvis gluten.

En veteallergi kan orsaka livshotande symtom. Den som har denna allergi och som får i sig vete behöver omedelbar läkarvård.

En person med veteallergi kan utveckla:

  • Nässelfeber
  • Svullnad
  • Andningssvårigheter, inklusive väsande andning

I allvarliga fall kan anafylaxi uppstå. Denna allvarliga reaktion gör att kroppens blodtryck sjunker, och personen kan förlora medvetandet och sluta andas.

Medan en allergisk reaktion kräver akut vård är en intolerans inte omedelbart farlig. Den kan dock orsaka obehag och kan påverka en persons allmänna hälsa.

Den som tror att han eller hon kan ha antingen en intolerans eller en allergi bör kontakta en läkare.

Livsmedel att undvika

Glutener är proteiner som gör att vete och andra spannmålsprodukter kan absorbera vatten, hålla ihop och förbli trögflytande och elastiska. De bidrar till att ge bröddegen dess konsistens och gör det till exempel möjligt för degen att jäsa.

Vete, korn och råg innehåller gluten, som kan finnas i:

  • Bröd
  • Kakor och kex
  • Pasta
  • Produkter baserade på semulina
  • Couscous
  • Vissa öl

Gluten kan också finnas i produkter som inte är uppenbart spannmålsbaserade, t.ex:

  • Kryddor
  • Såser
  • Soppor
  • Konserverade livsmedel.
  • kryddor
glutenintolerans

Vilka livsmedel kan jag äta som glutenintolerans?

Livsmedel som inte innehåller gluten är bland annat:

  • Frukt och grönsaker.
  • Kött-, fjäderfä- och fiskprodukter i vanlig ordning.
  • Baljväxter, t.ex. bönor och linser.
  • Ris
  • Quinoa
  • Potatis
  • Vissa havreprodukter.

En person som vill undvika gluten bör se till att kontrollera livsmedelsetiketter noggrant. Det kan också vara en bra idé att göra soppor, såser och salladsdressingar hemma.

Produkter med ”glutenfri” på etiketten innehåller inte tillräckligt mycket gluten för att utlösa symtom på celiaki eller glutenintolerans. Tillverkare kan ta bort gluten från vetemjöl eller använda ett ersättningsmaterial, till exempel havre- eller kikärtsmjöl.

Många snabbmatsprodukter innehåller gluten, men vissa stora kedjor erbjuder nu glutenfria alternativ. Lär dig mer om glutenfri snabbmat här.

Diagnos

Om en person tror att konsumtion av gluten orsakar hälsoproblem bör hen uppsöka en läkare.

Efter att ha frågat om symtom och genomfört en fysisk undersökning kommer läkaren sannolikt att utföra laboratorietester för att utesluta celiaki och andra gastrointestinala tillstånd. De kan sedan rekommendera en plan som gör att de kan övervaka personens kost eventuella biverkningar.

Forskare har ännu inte hittat någon specifik biomarkör för glutenintolerans. För närvarande måste läkaren utesluta andra alternativ innan han eller hon ställer diagnosen glutenintolerans.

Tester

Det kan vara svårt att skilja mellan celiaki och glutenintolerans, men tester för antikroppar kan hjälpa till.

För att utesluta eller diagnostisera celiaki kan läkaren be om:

  • Blodprover: Om resultaten visar att vissa antikroppar finns kan personen ha celiaki.
  • En biopsi: Detta innebär att man tar ett vävnadsprov från tarmslemhinnan. Om resultaten visar att slemhinnan är skadad kan personen ha celiaki.

Om läkaren utesluter celiaki kan han/hon i nästa steg leta efter tecken på IBS eller vete- eller glutenintolerans.

Övervakning av kosten

En grupp forskare har föreslagit följande plan, som en person följer hemma men under läkarkontroll:

  • Individen anger 1-3 symtom som ska övervakas.
  • De konsumerar en diet som innehåller gluten under 1 vecka.
  • De undviker gluten helt och hållet under nästa vecka.
  • De återinför lite gluten i tillagad mat under ytterligare en vecka.
  • De övervakar eventuella symtom och rapporterar till sin läkare.

Forskarna som föreslog denna plan tror att den kan bidra till en definitiv diagnos.

Om en person är orolig för gluten i sin kost bör han/hon träffa en läkare innan han/hon gör några kostförändringar. Om man gör det kommer det att hjälpa läkaren att ställa en korrekt diagnos.

Experter betonar behovet av tester som kan identifiera glutenintolerans och skilja den från celiaki, IBS och andra tarmsjukdomar. Sådana tester skulle göra det möjligt för läkare att ge effektivare behandling för varje problem.

Att leva med glutenintolerans

En person med glutenintolerans bör eliminera gluten från sin kost. Det är dock osannolikt att konsumtion av gluten då och då orsakar allvarliga hälsoproblem, såvida personen inte har celiaki.

Att föra en förteckning över måltider och symtom kan hjälpa en person att identifiera potentiellt problematiska livsmedel, och det kan också hjälpa honom eller henne att hantera en intolerans.

Att ta med dig

Vissa människor upplever negativa reaktioner på vete och andra spannmålsprodukter. De kan ha en intolerans mot gluten eller en annan komponent.

Vissa experter har uttryckt oro för att personer som undviker gluten går miste om viktiga näringsämnen i fullkorn. Spannmål kan också vara en viktig energikälla.

Den som överväger att bli glutenfri bör rådgöra med en läkare eller dietist om nödvändigheten och strategier för att göra det på ett hälsosamt sätt.

Fråga:

Om jag har glutenintolerans betyder det då att jag löper större risk att få symptom om jag äter mycket gluten? Med andra ord, om jag äter lite, borde jag vara okej om jag äter lite?

Svar:

Personer med glutenintolerans har ofta en toleranströskel – det finns vanligtvis en mängd intag som man kan konsumera innan man får symtom.

Utmaningen är att denna tröskel varierar från person till person. En person kanske kan tolerera en portion per dag (motsvarande en brödskiva), medan en annan person kanske inte kan tolerera mer än en halv portion.

Typiskt sett ja: Om du har en glutenintolerans är risken för symtom större ju mer gluten du äter.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.cambridge.org/core/journals/proceedings-of-the-nutrition-society/article/rise-and-fall-of-gluten/B0582A3E664CF8A086E34664F0629CFC
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6182669/
  3. https://www.karger.com/Article/Pdf/440990
  4. https://www.mdpi.com/2072-6643/7/6/4966
  5. https://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/digestive-diseases/celiac-disease/Pages/overview.aspx
  6. https://www.coeliac.org.uk/information-and-support/coeliac-disease/about-coeliac-disease/gluten-sensitivity/
  7. https://gi.org/topics/irritable-bowel-syndrome/
  8. https://insights.ovid.com/crossref?an=00000434-201405000-00019
  9. https://www.bmj.com/content/351/bmj.h4347
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6630947/
  11. https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/1741-7015-10-13
  12. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nbu.12186
  13. http://acaai.org/allergies/types/food-allergies/types-food-allergy/wheat-gluten-allergy