Järntabletter: Vad du behöver veta om dessa viktiga tillskott

järntabletter

Järntabletter är en vanlig form av järntillskott som används för att förebygga eller behandla järnbrist. Men vad är det som gör järntabletter så viktiga och när bör du överväga att ta dem? I den här artikeln tänkte vi gå igenom allt du behöver veta om järntabletter, inklusive deras möjliga hälsofördelar, hur de tas och vilka eventuella biverkningar som kan uppstå.

järntabletter

Vad är järntabletter?

Järntabletter är en form av järntillskott som finns i olika styrkor och doseringar. De är oftast tillverkade av järnsulfat, en form av järn som lätt absorberas av kroppen. Järntabletter kan också innehålla andra ämnen som hjälper till att förbättra absorptionen av järn, såsom askorbinsyra (vitamin C) och kalcium.

Varför behövs järn?

Järn är ett viktigt mineral som kroppen behöver för att fungera på rätt sätt. Det är en central del av hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och som ansvarar för att transportera syre runt i kroppen. Järn är också en viktig komponent i många enzymer och hjälper till att producera collagen, ett protein som finns i vävnader som hud, ben och brosk.

Enligt National Institutes of Health (NIH) är den dagliga rekommenderade mängden järn för män och kvinnor över 50 år 8 milligram. För kvinnor under 50 år är det 18 milligram per dag, medan det för män är 10 milligram per dag. Dessa rekommendationer kan dock variera beroende på ålder, kön, diet och andra faktorer.

Vem behöver järntabletter?

Järntabletter är oftast föreskrivna av läkare för att behandla eller förebygga järnbrist. Järnbrist är en vanlig form av mineralbrist som kan orsaka trötthet, håravfall och andra hälsoproblem. Det finns flera olika grupper som kan vara särskilt benägna att utveckla järnbrist, inklusive:

  • Gravida kvinnor, eftersom de har ökad behov av järn för att tillgodose fosterutvecklingen
  • Personer med tarmsjukdomar som celiaki eller Crohns sjukdom, eftersom dessa sjukdomar kan påverka kroppens förmåga att absorbera järn
  • Personer som har genomgått en stor blodförlust, t.ex. vid en operation
  • Vegetarianer och veganer, eftersom järn från djurriket är lättare att absorbera än järn från växtriket

Om du tror att du kan ha järnbrist bör du rådfråga en läkare. De kan ordinera järntabletter eller andra järntillskott, samt hjälpa till att fastställa orsaken till järnbristen och vägleda dig till en hälsosam kost och livsstil.

Vilka hälsofördelar har järntabletter?

Järntabletter kan ha flera hälsofördelar för personer med järnbrist. En studie från The American Journal of Clinical Nutrition visade att järntillskott kan öka hemoglobinhalten hos personer med järnbristanemi (lågt hemoglobin). Detta kan hjälpa till att öka den totala mängden syre som transporteras runt i kroppen och därmed bidra till att öka energi- och prestationsnivån.

En annan studie från Acta Paediatrica fann att järntillskott kan vara effektiva för att behandla järnbrist hos barn och ungdomar. Resultaten visade att järntillskott kan hjälpa till att öka hemoglobinhalten och förbättra blodvärden hos barn med järnbristanemi.

Järntabletter kan också ha viss förebyggande effekt mot hjärtsjukdomar. En studie från The American Journal of Clinical Nutrition visade att järntillskott kan sänka nivåerna av ”dåligt” kolesterol (LDL) och öka nivåerna av ”bra” kolesterol (HDL) hos personer med järnbrist. Detta kan hjälpa till att förebygga hjärtsjukdomar och stroke. Det är dock viktigt att notera att dessa resultat är preliminära och mer forskning behövs för att bekräfta dessa fynd.

Järntabletter kan också hjälpa till att förebygga järnbrist hos vegetarianer och veganer, som kan ha svårare att få tillräckligt med järn från sin diet. En studie från The American Journal of Clinical Nutrition fann att järntillskott kan vara effektiva för att förebygga järnbrist hos veganer och öka hemoglobinhalten hos vegetarianer.

Hur tas järntabletter?

Järntabletter tas oftast oralt med vatten, efter ett mål mat. Det är viktigt att följa doseringen och instruktionerna som anges på förpackningen och att rådfråga en läkare eller apotekspersonal innan du tar järntabletter. Järntabletter kan också orsaka följande biverkningar:

  • Magsmärtor
  • Kräkningar
  • Illamående
  • Förstoppning eller diarré

Om du upplever några av dessa biverkningar bör du rådfråga en läkare. Det är också viktigt att notera att järntabletter kan interagera med vissa läkemedel, såsom tetracykliner (antibiotika), protonpumpshämmare (magsäkeshämmare) och levodopa (parkinsonsmedicin). Rådfråga alltid en läkare eller apotekspersonal innan du tar järntabletter om du tar några andra läkemedel.

järntabletter

Vanliga frågor om järntabletter

1. Vad är järntabletter?

Järntabletter är en form av järntillskott som finns i olika styrkor och doseringar. De är oftast tillverkade av järnsulfat, en form av järn som lätt absorberas av kroppen. Järntabletter kan också innehålla andra ämnen som hjälper till att förbättra absorptionen av järn, såsom askorbinsyra (vitamin C) och kalcium.

2. Varför behövs järn?

Järn är ett viktigt mineral som kroppen behöver för att fungera på rätt sätt. Det är en central del av hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och som ansvarar för att transportera syre runt i kroppen. Järn är också en viktig komponent i många enzymer och hjälper till att producera collagen, ett protein som finns i vävnader som hud, ben och brosk.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

3. Vem behöver järntabletter?

Järntabletter är oftast föreskrivna av läkare för att behandla eller förebygga järnbrist. Järnbrist är en vanlig form av mineralbrist som kan orsaka trötthet, håravfall och andra hälsoproblem. Det finns flera olika grupper som kan vara särskilt benägna att utveckla järnbrist, inklusive:

  • Gravida kvinnor, eftersom de har ökad behov av järn för att tillgodose fosterutvecklingen
  • Personer med tarmsjukdomar som celiaki eller Crohns sjukdom, eftersom dessa sjukdomar kan påverka kroppens förmåga att absorbera järn
  • Personer som har genomgått en stor blodförlust, t.ex. vid en operation
  • Vegetarianer och veganer, eftersom järn från djurriket är lättare att absorbera än järn från växtriket

Om du tror att du kan ha järnbrist bör du rådfråga en läkare. De kan ordinera järntabletter eller andra järntillskott, samt hjälpa till att fastställa orsaken till järnbristen och vägleda dig till en hälsosam kost och livsstil.

4. Kan jag ta järntabletter om jag är gravid?

Det är vanligt att läkare förskriver järntabletter för att behandla eller förebygga järnbrist hos gravida kvinnor, eftersom de har ökad behov av järn för att tillgodose fosterutvecklingen. Om du är gravid och tror att du kan ha järnbrist bör du rådfråga en läkare. De kan ordinera järntabletter eller andra järntillskott och hjälpa dig att fastställa orsaken till järnbristen och vägleda dig till en hälsosam kost och livsstil.

5. Kan jag ta järntabletter om jag äter p-piller?

Det är viktigt att rådfråga en läkare innan du tar järntabletter om du äter p-piller eller några andra läkemedel. Järntabletter kan interagera med vissa läkemedel och påverka deras effektivitet. P-piller kan också påverka kroppens förmåga att absorbera järn och kan öka risken för järnbrist. En läkare kan hjälpa dig att avgöra om det är lämpligt för dig att ta järntabletter samtidigt som du äter p-piller eller andra läkemedel.

6. Kan jag ta järntabletter om jag har en magsjukdom?

Det är viktigt att rådfråga en läkare innan du tar järntabletter om du har en magsjukdom eller någon annan form av sjukdom som kan påverka kroppens förmåga att absorbera järn. Vissa magsjukdomar, såsom celiaki och Crohns sjukdom, kan påverka kroppens förmåga att absorbera järn och öka risken för järnbrist. En läkare kan hjälpa dig att avgöra om det är lämpligt för dig att ta järntabletter och vägleda dig till en hälsosam kost och livsstil.

7. Kan jag ta järntabletter om jag är vegetarian eller vegan?

Vegetarianer och veganer kan ha svårare att få tillräckligt med järn från sin diet, eftersom järn från djurriket är lättare att absorbera än järn från växtriket. Om du är vegetarian eller vegan och tror att du kan ha järnbrist bör du rådfråga en läkare. De kan ordinera järntabletter eller andra järntillskott och hjälpa dig att fastställa orsaken till järnbristen och vägleda dig till en hälsosam kost och livsstil.

8. Kan jag ta järntabletter om jag har en järnöverskott?

Järnöverskott, eller hemokromatos, är en sjukdom där kroppen har för mycket järn. Det kan orsakas av överdriven järnintag eller genetiska faktorer. Järnöverskott kan skada levern och leda till hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem. Om du tror att du kan ha ett järnöverskott bör du rådfråga en läkare. De kan hjälpa dig att fastställa orsaken till överskottet och ordinera lämplig behandling, som kan innebära att du behöver undvika järntillskott.

9. Kan jag ta järntabletter om jag har en allergi?

Det är viktigt att rådfråga en läkare innan du tar järntabletter om du har en allergi eller överkänslighet mot järn eller några andra ämnen som finns i tabletten. Järntabletter kan innehålla olika hjälpämnen och konserveringsmedel som kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa personer. En läkare kan hjälpa dig att avgöra om det är lämpligt för dig att ta järntabletter och vägleda dig till lämplig behandling vid eventuella allergiska reaktioner.

10. Vad händer om jag tar för mycket järntabletter?

Det är viktigt att följa doseringen som anges av läkaren eller på förpackningen när du tar järntabletter. Överdosering av järntabletter kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive magsmärtor, kräkningar, illamående och förstoppning eller diarré. Överdosering kan också leda till järnöverskott, en sjukdom där kroppen har för mycket järn. Om du misstänker att du har tagit för mycket järntabletter bör du omedelbart rådfråga en läkare.

Sammanfattning

Järntabletter är en form av järntillskott som används för att förebygga eller behandla järnbrist. Järn är ett viktigt mineral som kroppen behöver för att fungera på rätt sätt, och det är en central del av hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och som ansvarar för att transportera syre runt i kroppen. Gravida kvinnor, personer med tarmsjukdomar, personer som har genomgått en stor blodförlust, vegetarianer och veganer är några exempel på grupper som kan vara särskilt benägna att utveckla järnbrist.

Järntabletter kan ha flera hälsofördelar, inklusive att öka hemoglobinhalten och förbättra blodvärden hos personer med järnbristanemi. De kan också ha viss förebyggande effekt mot hjärtsjukdomar och förebygga järnbrist hos vegetarianer och veganer. Järntabletter tas oftast oralt med vatten och kan orsaka biverkningar som magsmärtor, kräkningar, illamående och förstoppning eller diarré. Det är viktigt att rådfråga en läkare eller apotekspersonal innan du tar järntabletter och att vara uppmärksam på eventuella interaktioner med andra läkemedel.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Källor

  1. ”Iron.” National Institutes of Health. (https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-Consumer/)
  2. ”Iron supplementation improves hemoglobin status but not physical growth in children aged 6-24 months in Bangladesh.” The American Journal of Clinical Nutrition. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5728170/)
  3. ”Iron supplementation improves cognitive and motor development in iron-deficient anemic infants.” Acta Paediatrica. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3181623/)
  4. ”Iron supplementation increases serum HDL cholesterol levels in women of reproductive age.” The American Journal of Clinical Nutrition. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4127405/)
  5. ”Iron supplementation in vegetarian pregnant women.” The American Journal of Clinical Nutrition. (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2778138/)

Järntillskott för optimal hälsa och prestation – En guide

Järntillskott

Järn är en viktig mineral för människokroppen och spelar en nyckelroll i många av kroppens fysiologiska processer. Brist på järn kan leda till svaghet, trötthet och hjärtklappning, medan tillräckligt järnintag kan bidra till en optimal hälsa och prestation. I denna artikel kommer vi att titta närmare på järn och dess betydelse för hälsan, samt ge råd om hur du kan få i dig tillräckligt järn genom kosten eller genom tillskott.

Järntillskott

Varför är järn viktigt för kroppen?

Järn är en essentiell mineral som kroppen behöver för att producera hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och som transporterar syre runt i kroppen. Järn hjälper också till att bilda collagen, ett protein som finns i vävnaderna i kroppen, samt spelar en viktig roll i immunförsvaret och nervsystemet. Brist på järn kan därför leda till olika hälsoproblem, såsom trötthet, svaghet, hjärtklappning och minskad prestationsförmåga. Det är därför viktigt att få i sig tillräckligt järn för att hålla kroppen i balans.

Hur mycket järn behöver vi?

Behovet av järn varierar beroende på ålder, kön och fysisk aktivitet. Enligt Livsmedelsverket rekommenderas följande dagliga intag av järn för olika grupper:

  • Män 19-50 år: 10 mg/dag
  • Kvinnor 19-50 år: 15 mg/dag
  • Gravida kvinnor: 25 mg/dag
  • Ammande kvinnor: 10 mg/dag
  • Barn 1-3 år: 7 mg/dag
  • Barn 4-6 år: 10 mg/dag

Det är viktigt att notera att dessa rekommendationer är genomsnittsrekommendationer och att behovet av järn kan variera beroende på individen. Vissa grupper, såsom gravida kvinnor och vegetarianer/veganer, kan ha ett ökat behov av järn eftersom de är i riskzonen för järnbrist. Därför bör dessa grupper vara extra uppmärksamma på att få i sig tillräckligt järn genom kosten eller tillskott.

Ett urval av mineralerfrån Nutri.se >

Hur får vi i oss järn?

Det finns två olika typer av järn som finns i maten, heme järn och icke-heme järn. Heme järn finns främst i animaliska livsmedel såsom kött, fisk och ägg, medan icke-heme järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel såsom baljväxter, nötter, frön, grönsaker och fullkornsprodukter. Enligt den amerikanska National Academy of Medicine är heme järn mer lättabsorberat av kroppen än icke-heme järn, men det finns även faktorer som kan påverka absorptionen av järn, såsom tillsammansintag av andra näringsämnen och matvanor.

Matvanor som kan påverka järnabsorptionen

Enligt The American Journal of Clinical Nutrition finns det vissa matvanor som kan påverka absorptionen av järn:

  • Intag av stora mängder kalcium samtidigt som man äter järnrik mat kan sänka absorptionen av järn.
  • Intag av stora mängder kaffe, te, läsk och vin samtidigt som man äter järnrik mat kan sänka absorptionen av järn.
  • Intag av vitamin C samtidigt som man äter järnrik mat kan öka absorptionen av järn.

Det är därför viktigt att tänka på vad man äter och dricker samtidigt som man försöker få i sig tillräckligt järn. En bra idé kan vara att kombinera järnrika vegetabiliska livsmedel med vitamin C-rika frukter och grönsaker för att öka absorptionen av järn.

När behövs järntillskott?

I vissa fall kan det vara svårt att få i sig tillräckligt järn genom kosten, och då kan järntillskott vara ett bra alternativ. Enligt American Academy of Family Physicians (AAFP) är det vanligaste symtomet på järnbrist trötthet och svaghet, och därför är det viktigt att ta reda på om man har järnbrist och behöver tillskott. Järnbrist kan upptäckas genom blodprov, och det är viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar ta järntillskott. Järntillskott är inte alltid lämpligt för alla, och det är viktigt att vara försiktig med att överskridande rekommenderade doseringar. Överdosering av järn kan leda till magbesvär och andra hälsoproblem, och det är därför viktigt att följa instruktionerna på förpackningen och rådfråga en läkare innan man börjar ta järntillskott. Det finns olika former av järntillskott på marknaden, såsom järntabletter, kapslar och pulver. Det kan vara svårt att veta vilken form man ska välja, och det är därför viktigt att rådfråga en läkare eller en dietist för att få råd om vilken form av järntillskott som passar bäst för en själv.

Järntillskott

12 vanliga frågor och svar om järn och järntillskott

  1. Vad är järn? Järn är en mineral som spelar en viktig roll i många av kroppens fysiologiska processer. Järn hjälper till att producera hemoglobin, ett protein som finns i röda blodkroppar och som transporterar syre runt i kroppen, samt spelar en viktig roll i immunförsvaret och nervsystemet.
  2. Vad är järntillskott? Järntillskott är kosttillskott som innehåller järn i form av tabletter, kapslar eller pulver. Järntillskott används för att fylla på järnbehovet hos personer som har svårt att få i sig tillräckligt järn genom kosten.
  3. Vem behöver järntillskott? Vissa grupper, såsom gravida kvinnor, vegetarianer/veganer och personer med järnbrist, kan ha ett ökat behov av järn och kan därför behöva järntillskott. Det är dock viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar ta järntillskott.
  4. Vilken form av järntillskott är bäst? Det finns olika former av järntillskott på marknaden, såsom järntabletter, kapslar och pulver. Vilken form som är bäst kan variera beroende på individen och dess behov. Det är därför viktigt att rådfråga en läkare eller en dietist för att få råd om vilken form av järntillskott som passar bäst.
  5. Är järntillskott säkra att ta? Järntillskott är säkra att ta i rekommenderade doseringar, men det är viktigt att följa instruktionerna på förpackningen och rådfråga en läkare innan man börjar ta tillskott. Överdosering av järn kan leda till magbesvär och andra hälsoproblem. Det är också viktigt att vara medveten om att järntillskott kan interagera med vissa mediciner, så det är viktigt att rådfråga en läkare innan man börjar ta tillskott om man tar mediciner.
  6. Kan jag få för mycket järn genom kosten? Det är mycket ovanligt att man får i sig för mycket järn genom kosten, eftersom kroppen har begränsade mekanismer för att ta upp och lagra järn. Det finns dock vissa tillstånd, såsom hemokromatos, som kan leda till för höga järnvärden i kroppen och som kan orsaka hälsoproblem. Det är därför viktigt att rådfråga en läkare om man misstänker att man har för höga järnvärden.
  7. Vad händer om jag har järnbrist? Järnbrist kan orsaka symtom såsom trötthet, svaghet, hjärtklappning och andra hälsoproblem. Det är viktigt att få behandling för järnbrist för att återställa järnbalansen i kroppen och förebygga ytterligare hälsoproblem. Det är också viktigt att rådfråga en läkare för att ta reda på orsaken till järnbristen och få råd om hur man kan återställa järnbalansen i kroppen.
  8. Var kan jag hitta järnrika livsmedel? Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel. Heme järn, som är lättabsorberat av kroppen, finns främst i animaliska livsmedel som kött, fisk och ägg. Non-heme järn, som är mindre lättabsorberat av kroppen, finns främst i vegetabiliska livsmedel som gröna bladgrönsaker, bönor och järnberikade livsmedel som müsli och bröd. Det är också möjligt att öka absorptionen av non-heme järn genom att konsumera det tillsammans med livsmedel som är rika på vitamin C, som citrusfrukter och paprika.
  9. Påverkar matvanor absorptionen av järn? Absorptionen av järn kan påverkas av olika faktorer såsom intaget av kalcium och koffein samtidigt som man äter järnrik mat. Dessa faktorer kan minska absorptionen av järn. Det är därför viktigt att vara medveten om hur matvanorna kan påverka järnabsorptionen och att ta hänsyn till det när man planerar sin kost.
  10. Kan jag äta järntillskott under graviditeten? Gravida kvinnor har ett ökat behov av järn på grund av den ökade mängden blod i kroppen under graviditeten. Det är viktigt att få i sig tillräckligt järn under graviditeten för att förebygga järnbrist och dess konsekvenser. Det är därför vanligt att gravida kvinnor rådfrågar en läkare om att ta järntillskott under graviditeten. Det är dock viktigt att följa instruktionerna på förpackningen och rådfråga en läkare innan man börjar ta järntillskott.
  11. Vad händer om jag tar för mycket järntillskott? Överdosering av järntillskott kan leda till magbesvär och andra hälsoproblem. Det är därför viktigt att följa instruktionerna på förpackningen och inte överskrida rekommenderade doseringar. Det är också viktigt att rådfråga en läkare om man är osäker på hur mycket järntillskott man kan ta.
  12. Vad händer om jag har järnbrist men inte tar järntillskott? Järnbrist kan leda till symtom såsom trötthet, svaghet, hjärtklappning och andra hälsoproblem. Det är därför viktigt att få behandling för järnbrist för att återställa järnbalansen i kroppen och förebygga ytterligare hälsoproblem. Det är också viktigt att rådfråga en läkare för att ta reda på orsaken till järnbristen och få råd om hur man kan återställa järnbalansen i kroppen.

 

Sammanfattning

Järn är en viktig mineral för människokroppen, och brist på järn kan leda till svaghet, trötthet och hjärtklappning. Det är viktigt att få i sig tillräckligt järn för att hålla kroppen i balans. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, och absorptionen av järn kan påverkas av matvanor såsom intag av kalcium och koffein samtidigt som man äter järnrik mat. I vissa fall kan det vara svårt att få i sig tillräckligt järn genom kosten, och då kan järntillskott vara ett bra alternativ. Det är dock viktigt att vara försiktig med försiktig med järntillskott och att rådfråga en läkare innan man börjar ta tillskott. Överdosering av järn kan leda till magbesvär och andra hälsoproblem, och det är därför viktigt att följa instruktionerna på förpackningen och rådfråga en läkare innan man börjar ta järntillskott. Det finns olika former av järntillskott på marknaden, såsom järntabletter, kapslar och pulver, och det kan vara svårt att veta vilken form man ska välja. En läkare eller dietist kan hjälpa till att välja den form av järntillskott som passar bäst för en själv. Att få i sig tillräckligt järn är viktigt för att upprätthålla en optimal hälsa och prestation. Genom att äta en mångsidig kost rik på järnrika livsmedel och eventuellt ta hjälp av järntillskott kan man säkerställa att man får i sig tillräckligt järn för att möta kroppens behov.

Ett urval av mineralerfrån Nutri.se >

Källor:

  • Livsmedelsverket. (n.d.). Järn.
  • The American Journal of Clinical Nutrition. (2009). Nonheme-iron absorption, fecal ferritin excretion, and blood indexes of iron status in women consuming controlled lactoovovegetarian diets for 8 wk. American Academy of Family Physicians. (2019). Iron Deficiency Anemia.

 

Järntillskott: Vem bör ta dem?

Järntillskott

I den här artikeln diskuteras järntillskott, vem som kan ha nytta av dem samt de bästa sätten att få sina järnnivåer testade.

Järn är ett näringsämne som spelar många viktiga roller i din kropp, bland annat för att hålla dig frisk och full av energi.

Det är vanligt med låga järnnivåer och de kan orsaka obehagliga symtom som trötthet, dålig koncentration och frekventa sjukdomsanfall. Järnbrist är dock inte alltid lätt att upptäcka, särskilt inte i ett tidigt skede.

Järntillskott är ett bra sätt att vända en brist, särskilt om enbart kostförändringar inte lyckas (1).

Järntillskott

Symtom på låga järnnivåer

Låga järnnivåer är vanligt förekommande, särskilt i vissa undergrupper av befolkningen. Om de inte behandlas kan de utvecklas till ett allvarligare tillstånd som kallas järnbristanemi (IDA) (1).

IDA är ett tillstånd där ditt blod inte innehåller tillräckligt många friska, syrebärande röda blodkroppar. Som ett resultat av detta kan du uppleva följande symtom (1, 2):

  • Trötthet
  • Brist på energi
  • Andfåddhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Svårigheter att reglera kroppstemperaturen eller att ofta frysa.
  • Blek hud
  • Hjärtklappning
  • Huvudvärk
  • Hör ringande, väsande eller surrande ljud i huvudet.
  • Klåda
  • Öm tunga eller svårigheter att svälja.
  • Förändringar i hur maten smakar
  • Håravfall
  • Sug efter andra saker än mat, t.ex. is eller smuts – även kallat pica.
  • Smärtsamma öppna sår i munnen.
  • Skedformade naglar
  • Ett okontrollerbart behov av att röra på benen – även känt som restless leg syndrome.

Om du upplever något av dessa symtom bör du överväga att diskutera diagnostiska testalternativ med din vårdgivare för att identifiera eller utesluta låga järnnivåer eller IDA.

Tänk på att dessa symtom vanligtvis är mest märkbara när låga järnnivåer utvecklas till IDA. Du kan alltså ha låga järnnivåer utan att uppleva något av dessa tecken, särskilt i de tidiga stadierna av järnbrist.

Att få dina järnnivåer testade regelbundet kan vara ett bra sätt att identifiera och behandla låga järnnivåer innan de eventuellt utvecklas till IDA.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

SAMMANFATTNING

Låga järnnivåer är vanliga och kan, om de inte behandlas, utvecklas till järnbristanemi (IDA). Symtomen visar sig ofta först när IDA har utvecklats. Att få sina järnnivåer testade regelbundet kan hjälpa till att identifiera en brist innan den utvecklas till IDA.

När kan järntillskott vara till hjälp

Järntillskott kan hjälpa till att vända låga järnnivåer eller behandla järnbristanemi. De kan ge resultat snabbare än kostinterventioner och anses ofta vara den bästa behandlingsmetoden.

Dessa tillskott kan vara särskilt användbara bland personer som är benägna att ha låga järnnivåer, särskilt om de inte kan upprätthålla en god järnstatus enbart genom kosten, inklusive (1, 3, 4, 5, 6):

  • Gravida
  • Spädbarn och småbarn
  • Personer med kraftiga menstruationer.
  • personer som ofta donerar blod.
  • Personer med cancer.
  • Personer med gastrointestinala sjukdomar, t.ex. celiaki, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
  • Personer som har genomgått en magsäckskirurgi.
  • Personer med hjärtsvikt.
  • Personer som tar järnförbrukande mediciner, t.ex. sådana som används för att minska magsyran.
  • Personer som regelbundet tränar mycket.
  • Personer som följer en vegetarisk eller vegansk diet.
  • Personer med blodsjukdomar, t.ex. thalassemi eller sicklecellanemi.
  • Personer med alkoholism.

Det är viktigt att notera att det kan skada din hälsa att ta järntillskott när det är onödigt, delvis på grund av att de vanligtvis innehåller höga doser av järn, vilket kan orsaka matsmältningsproblem och minska absorptionen av andra näringsämnen i din tarm (1).

Att ta dessa tillskott i onödan kan också orsaka cellskador och i allvarliga fall leda till organsvikt, koma eller död. Negativa biverkningar kan uppstå hos vem som helst, men verkar särskilt dödliga hos barn (1).

Prata därför alltid med din sjukvårdspersonal om att få din eller ditt barns järnstatus testad innan du tar järntillskott, och följ alltid din sjukvårdsleverantörs doseringsrekommendationer.

SAMMANFATTNING

Järntillskott kan vända suboptimala järnnivåer. Se till att få dina järnnivåer kontrollerade i förväg, eftersom det kan skada din hälsa om du tar dem i onödan.

Att testa sig för lågt järninnehåll

Att få blodprov är ett av de bästa sätten att diagnostisera låga järnnivåer eller IDA, eftersom tillstånden kan vara svåra att diagnostisera enbart utifrån symtom.

Ett kompletterande tillvägagångssätt är att undersöka hur ditt intag av järn via kosten och tillskott jämförs med det rekommenderade järnintaget (1).

För att förstå vikten av att begära vissa blodprov framför andra kan det vara bra att förstå de tre huvudstadierna av järnbrist.

Stadier av järnbrist

Låga järnnivåer utvecklas vanligtvis till IDA genom dessa stadier (1):

  • Lätt järnbrist. Detta tillstånd består av låga järndepåer med ferritinnivåer mellan 10-30 mcg/L, samt ett normalt antal röda blodkroppar (RBC) med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
  • Lätt funktionell järnbrist. Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L men ett normalt antal röda blodkroppar med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
  • Järnbristanemi (IDA). Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L, plus ett RBC-antal som faller under det normala intervallet med hemoglobin lägre än 12 g/dL och hematokrit lägre än 36 % för kvinnor och 41 % för män.

De bästa testerna för att diagnostisera din järnstatus

Hemoglobin- och hematokritprover används vanligen för att screena för järnbrist. De anses dock inte vara känsliga eller specifika och tenderar att endast identifiera IDA – inte de tidiga stadierna av järnbrist (1).

Det är fördelaktigt att identifiera de tidigare stadierna av järnbrist, eftersom du på så sätt kan ta itu med problemet omedelbart – vare sig det är genom kostförändringar eller kosttillskott – i stället för att låta det utvecklas till IDA innan du vidtar åtgärder.

Serumferritin anses för närvarande vara det mest kostnadseffektiva och effektiva testet för att diagnostisera järnbrist, särskilt i tidiga skeden.

Det är dock få läkare som rutinmässigt testar ferritinnivåer, så du kan behöva begära detta test specifikt, utöver hemoglobin- och hematokritprover, när du besöker din läkare.

Hur ofta bör du testa dig?

De som inte har någon historia av låga järnnivåer kan välja att få sina nivåer testade en gång per år som ett sätt att upptäcka en eventuell järnbrist i ett tidigt skede.

Om du tar järntillskott kan förbättringar i hemoglobin vara märkbara inom 4 veckor. Det tar dock i allmänhet minst 3 månader att helt återställa hemoglobinnivåerna och ibland ännu längre tid att återställa ferritinnivåerna (7).

Därför bör personer som för närvarande tar kosttillskott för att behandla järnbrist vänta minst tre månader efter att de börjat behandlingen, om inte något längre, innan de får sina hemoglobin- och ferritinnivåer testade på nytt.

Med detta sagt är det en liten andel människor som antingen inte reagerar på orala järntillskott eller som upplever biverkningar. Som sådana kan de behöva andra behandlingar.

Om du har IDA och inte märker någon förbättring av symtomen inom de första 4-8 veckorna efter att ha tagit ett tillskott bör du därför överväga att få dina hemoglobinnivåer testade igen för att kontrollera om du svarar på behandlingen (7).

SAMMANFATTNING

Att få dina hemoglobin-, hematokrit- och ferritinnivåer testade är det bästa sättet att identifiera en järnbrist innan den eventuellt utvecklas till IDA. Hur ofta du bör få dina järnnivåer testade beror på din nuvarande järnstatus.

Slutsats

Järntillskott kan hjälpa till att vända en järnbrist när enbart kostförändringar inte lyckas.

Vissa personer, inklusive gravida kvinnor, spädbarn, små barn, personer som tränar mycket och personer med vissa medicinska tillstånd, är mer benägna att ha låga järnnivåer och bör få sina järnnivåer testade regelbundet.

Om du överväger att få dina järnnivåer testade, se till att begära ett hemoglobin- och hematokritprov tillsammans med ett ferritintest. Denna kombination är mest effektiv när det gäller att identifiera järnbrist, även i ett tidigt skede.

Järntillskott

Järntillskott: frågor & svar

Här har vi samlat vanliga frågor om järn och järntillskott.

Vem är mest sannolikt i behov av järntillskott?

  • Kvinnor med menstruation
  • Gravida kvinnor och kvinnor efter förlossningen
  • Idrottare och uthållighetsutövare
  • Restriktiva dieter, inklusive vegetarianer
  • Blodgivare

Hur hjälper järntillskott till att lindra menstruationströtthet?

Blodförlust = järnförlust = låg järnhalt = menstruationströtthet. Menstruation är den främsta orsaken till järntrötthet, vilket resulterar i att 1 av 4 kvinnor har låga järnnivåer. Järntillskott kan öka järn- och energinivåerna för att hjälpa till att bekämpa trötthet och utmattning under hela kvinnans cykel.

Varför är järn viktigt?

Järn är viktigt för livet. Det bidrar till att minska trötthet och utmattning. Det spelar en viktig roll för normal energimetabolism, syretransport, kognitiv funktion, immunfunktion och bildning av röda blodkroppar och hemoglobin.

Orsakar järntillskott förstoppning?

Järntillskott kan orsakar gastrointestinala biverkningar, såsom förstoppning, illamående och diarré.

Järntillskott löses normalt upp i magen, där de oxideras och orsakar gastrointestinala biverkningar.

Hur och när ska jag ta järntillskott?

Järntillskott fungerar bäst när de tas på tom mage, så det rekommenderas att du tar det på morgonen. Om du har en särskilt känslig mage kan det vara bäst att ta dina järntillskott efter en måltid.

Många järntillskotts märke rekommenderar att du tar järn tillsammans med ett glas apelsinjuice, eftersom C-vitamin fungerar som en naturlig förstärkare av järnupptaget.

Hur mycket järn behöver jag dagligen?

Att ha rätt mängd järn beror på flera faktorer som kön, ålder och kost.

  • Män över 18 år behöver 8,7 mg järn per dag.
  • Kvinnor i barnafödande ålder, mellan 19-50 år, behöver 14,8 mg järn per dag.
  • Under graviditeten ökar behovet av järn till 30 mg per dag.
  • Kvinnor i klimakteriet över 50 år behöver 8,7 mg järn per dag.

Kan jag få i mig järn från maten?

Ja, du kan få järn från maten också.

Järn finns i två former: hem-bundet och icke hem-bundet. Icke hem-bundet järn finns i växter, nötter och baljväxter. Detta absorberas i mycket lägre takt och omfattning än hem-bundet järn, som finns i animaliska produkter som kött, särskilt rött kött.

De som följer en vegetarisk eller växtbaserad kost kan upptäcka att även om de äter rikligt med järnrika livsmedel är de fortfarande benägna att utveckla otillräckliga järnnivåer, på grund av det lägre upptaget av icke hem-bundet järn i kroppen.

Det är viktigt att komma ihåg att även om du gör en medveten ansträngning för att få i dig mer hem-bundet järn, genom att äta kött, kan andra dagliga vanor som att dricka te och kaffe efter måltiderna minska järnupptaget.

Vem är järntillskott lämplig för?

Järntillskott innehåller den rekommenderade dagliga dosen järn för friska vuxna. De som har nytta av att ta järntillskott är bland annat:

  • Kvinnor med menstruation
  • Gravida kvinnor och kvinnor efter förlossningen
  • Idrottare och uthållighetsutövare
  • Restriktiva dieter, inklusive vegetarianer.
  • Blodgivare

Är järntillskott lämpligt under graviditet?

Ja, järntillskott är lämpligt under alla trimester av graviditeten. Järnbehovet ökar under graviditeten eftersom kroppen använder järn för att skapa extra blod för att transportera syre till mamman och barnet under denna tid.

Kan jag ta järntillskott när jag försöker bli gravid?

Ja, järntillskott är lämpligt att ta före, under och efter befruktningen.

Hur påverkar graviditet järnnivåerna?

Under graviditeten ökar blodvolymen i kroppen med upp till 50 %. Järnbehovet ökar eftersom kroppen använder järn för att skapa extra blod för att transportera syre till mor och barn under denna tid.

Kostens behov av järn kan öka till så mycket som 30 mg järn per dag under graviditeten, särskilt under andra och tredje trimestern. Detta kan innebära att man måste stödja en hälsosam kost med järntillskott när det dagliga järnbehovet inte kan tillgodoses enbart genom kosten.

Järntillskott kan dock inte ersätta en varierad kost och en hälsosam livsstil. Du bör inte heller överskrida den rekommenderade dagliga tillskottsdosen av järn utan att rådgöra med din läkare eller apotekare.

Varför behöver tunga motionärer mer järn?

Järn används av kroppens muskler för att hjälpa till att producera energi. Regelbundna motionärer, särskilt de som gillar uthållighetssporter som löpning, rodd och cykling, märker ofta att de har ett ökat behov av järn, och många vänder sig till järntillskott för att hålla dessa lager uppe.

Järn bidrar också till syretransporten i blodet, så att upprätthålla optimala järnnivåer kan leda till ökad aerob kapacitet och allsidiga prestationer. Järn bidrar också till minskad trötthet och utmattning, kognitiv funktion, normal immunfunktion och bildandet av röda blodkroppar och hemoglobin.

Kan järntillskott tas under amning?

Ja, järntillskott är säkert att ta under graviditet och amning.

Är järntillskott lämpligt för vegetarianer?

Ja, en del järntillskott är lämpliga för vegetarianer. Vegetarianer kan ha nytta av att ta ett järntillskott om de inte kan tillgodose sitt järnbehov enbart genom kosten. Även om en vegetarisk kost kommer att innehålla mycket järnrika livsmedel, innehåller dessa växtbaserade järnkällor icke-hemiskt järn, som absorberas dåligt av kroppen. Detta kan kombineras med andra potentiella absorptionshinder som fytater i fullkorn och baljväxter eller tanniner i te och kaffe.

Kan tonåringar ta järntillskott?

Ja, tonåringar kan ta järntillskott. Unga kvinnor som börjar få mens för första gången kan upptäcka att de behöver järntillskott för att återställa de järnnivåer som förlorats genom menstruation. Järntillskott innehåller oftast den rekommenderade dagliga dosen för friska vuxna.

Kan man ta järn utan att rådgöra med en läkare?

Ja, eftersom järntillskott är ett kosttillskott (och inte ett läkemedel) är det lämpligt att ta utan att konsultera en läkare. Vi rekommenderar järntillskott endast till dem som löper risk att utveckla låga järnnivåer (dvs. de som har regelbundna menstruationer, är gravida & postnatala, vegetarianer, hårt tränande).

Hämmar kaffe upptaget av järn?

Tanninerna i te och kaffe är kända för att hämma järnupptaget. Det rekommenderas att hålla en buffert på 1-2 timmar mellan att ta järntillskott eller äta järnrika livsmedel och att njuta av en kopp kaffe eller te.

Hur kan jag få i mig mer järn i kosten?

Järnrika livsmedel inkluderar:

  • Rött kött
  • Fläskkött
  • Fjäderfä
  • Bönor
  • Mörkgröna bladgrönsaker
  • Torkad frukt
  • Berikade spannmål, bröd och pasta.
  • Aprikoser
  • Torkade katrinplommon och vinbär
  • Torkade russin
  • Torkade päron
  • Torkade fikon
  • Torkade äpplen
  • Mullbär
  • Hallon
  • Björnbär
  • Jordgubbar och smultron

Drycker som innehåller mycket järn är bland annat:

  • Spenatjuice
  • Pumpasaft
  • Rödbetsjuice
  • Plommonjuice
  • Tomatjuice
  • Druvjuice
  • Granatäpplejuice
  • Äppeljuice

Kan man ta järntillskott regelbundet eller är det bara en engångsprodukt?

Eftersom järntillskott är ett kosttillskott är den lämplig att ta regelbundet för att öka/upprätthålla järnnivåerna.

Kan jag ta mer än en kapsel järntillskott per dag?

Överskrid inte den angivna dosen utan att först rådgöra med din läkare eller apotekare.

Var lagras järn i kroppen?

Järn lagras huvudsakligen i levern som ferritin eller hemosiderin. Den viktigaste regulatorn för järnlagringen är ferritin.

Ferritin kan frigöra järn om blodet har en låg järnkoncentration och det kan hjälpa till att lagra överskott av järn om blodet och vävnaderna har en hög järnkoncentration. En genomsnittlig man har cirka 1 000 mg lagrat järn i kroppen medan en kvinna i genomsnitt har cirka 300 mg.

Finns det någon risk för överdosering av järn med järntillskott?

Det finns ett ärftligt tillstånd som kallas hemokromatos där järnnivåerna byggs upp långsamt under många år. Kvinnor med menstruation kommer att ha en långsammare uppbyggnad än män eftersom det sker en järnförlust varje månad. Det finns inget sätt att veta att man har detta tillstånd om man inte genomgår en genetisk screening för det.

14 mg järn är det rekommenderade dagliga intaget av järn som fastställts av tillsynsmyndigheten (EFSA). 14 mg anses vara säkert baserat på det dagliga intaget för en genomsnittlig person.

Hur skiljer sig järntillskott från järn på recept?

Järntillskott är ett kosttillskott och inte ett läkemedel, vilket innebär att våra produkter innehåller 100-179 % av det rekommenderade dagliga intaget av järn, medan receptbelagt järn har en högre dos. Till exempel kan receptbelagt järn innehålla 100 mg elementärt järn.

Ett urval av våra vitaminer från Nutri.se >

Källa:

  1. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/
  2. https://www.nhs.uk/conditions/iron-deficiency-anaemia/
  3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30141278/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4408516/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6367879/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3999603/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4836595/

Järnbrist – 14 tecken på att har järnbrist

Järnbrist

Järnbrist uppstår när din kropp inte har tillräckligt med mineralet järn.

Din kropp behöver järn för att göra hemoglobin, ett protein i röda blodkroppar som gör att de kan transportera syre genom dina blodkärl.

Om din kropp inte har tillräckligt med hemoglobin får dina vävnader och muskler inte tillräckligt med syre för att kunna arbeta effektivt. Detta leder till ett tillstånd som kallas anemi.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Även om det finns olika typer av järnbrist är anemi den vanligaste typen i världen. Tecken och symtom på anemi varierar beroende på (1):

  • Järnbristns svårighetsgrad.
  • Hur snabbt den utvecklas
  • Din ålder
  • Ditt nuvarande hälsotillstånd

I vissa fall upplever människor inga symtom.

Här är 14 tecken och symtom på järnbrist, med början med de vanligaste – plus vad du ska göra om du tror att du har brist på järn.

1. Ovanlig trötthet

Att känna sig väldigt trött är ett av de vanligaste symptomen på järnbrist. Detta symptom är också vanligt hos personer som helt enkelt inte har tillräckligt med järn, även om de inte har fått en diagnos på brist (2, 3).

Denna trötthet uppstår eftersom kroppen saknar det järn den behöver för att tillverka ett protein som kallas hemoglobin, som hjälper till att transportera syre runt i kroppen.

Utan tillräckligt med hemoglobin når mindre syre dina vävnader och muskler, vilket berövar dem energi. Ditt hjärta måste också arbeta hårdare för att flytta mer syrerikt blod runt i kroppen, vilket kan göra dig trött (2).

Järnbrist

Eftersom trötthet ofta anses vara en del av ett hektiskt, modernt liv är det svårt att diagnostisera järnbrist enbart utifrån detta symptom.

Trots detta kan trötthet relaterad till järnbrist gå hand i hand med svaghet, irritabilitet eller koncentrationssvårigheter (4).

2. Hud som är blekare än vanligt

Hud som är blekare än vanligt samt blek färg på insidan av de nedre ögonlocken är andra vanliga symtom på järnbrist (5, 6).

Hemoglobinet i röda blodkroppar ger blodet dess röda färg, så låga nivåer orsakade av järnbrist gör att blodet blir mindre rött. Det är därför huden kan förlora en del av sin färg eller värme hos personer med järnbrist.

En studie på barn i åldrarna 6-11 år visade att blekhet i samband med järnbrist kan uppträda över hela kroppen eller vara begränsad till ett område, till exempel (7):

  • Ansikte
  • Tandkött
  • Läpparnas insida eller nedre ögonlock.
  • Naglar

Blekhet är ofta en av de första saker som läkare tittar efter som tecken på järnbrist. Detta tillstånd bör dock bekräftas med ett blodprov (6).

Blekhet ses oftare vid måttliga eller allvarliga fall av järnbrist (7).

Om du drar ner ditt nedre ögonlock medan du tittar i en spegel ska det inre lagret ha en livligt röd färg. Om det är mycket blekt rosa eller gult kan du ha järnbrist.

Hos personer med mörkare hudtoner kan ögonlocket vara det enda område där detta tillstånd är märkbart.

3. Andfåddhet

Hemoglobin gör det möjligt för dina röda blodkroppar att transportera syre runt i kroppen.

När hemoglobinnivåerna är låga vid järnbrist är syrehalterna likaså låga. Detta innebär att dina muskler inte får tillräckligt med syre för att utföra normala aktiviteter, som att gå (8).

Som ett resultat av detta kommer din andningsfrekvens att öka när din kropp försöker få mer syre. Därför är andnöd ett vanligt symptom (2).

Om du märker att du är andfådd när du gör dagliga uppgifter som du tidigare tyckte var lätta, som att gå, gå uppför trappor eller träna, kan järnbrist vara orsaken.

4. Huvudvärk

Järnbrist kan orsaka huvudvärk, särskilt hos dem som menstruerar (5, 9).

Kopplingen mellan järnbrist och huvudvärk är fortfarande oklar, men forskare teoretiserar att det finns flera faktorer som spelar in, bland annat förhållandet mellan förändrad dopaminfunktion och östrogennivåer (10).

Även om det finns många orsaker till huvudvärk kan frekvent, återkommande huvudvärk vara ett symptom på järnbrist.

5. Hjärtklappning

Märkbara hjärtslag, även kallade hjärtklappning, är ett annat symptom på järnbrist.

Sambandet mellan järnbrist, anemi och hjärtproblem studeras fortfarande, men det kan vara relaterat till syretillförseln (11).

Hemoglobin är det protein i röda blodkroppar som hjälper till att transportera syre runt i kroppen. Vid järnbrist innebär låga nivåer av hemoglobin att hjärtat måste arbeta extra hårt för att transportera syre.

Detta kan leda till oregelbundna hjärtslag eller känslan av att hjärtat slår onormalt snabbt.

Följaktligen kan järnbrist förvärra tillstånd som påverkar hjärtat, till exempel hjärtsvikt och kranskärlssjukdom (12, 13).

6. Torrt och skadat hår och hud

Torr eller skadad hud och hår kan vara tecken på järnbrist (14).

Järnbrist sänker nivån av hemoglobin i ditt blod, vilket kan minska mängden syre som finns tillgängligt för celler som orsakar hårväxt (15).

När hud och hår berövas syre kan de bli torra och svaga.

Järnbrist är också förknippat med håravfall, och viss forskning tyder på att det kan vara en orsak – särskilt hos kvinnliga individer i reproduktiv ålder (16, 17).

Det är helt typiskt att en del hår faller av vid vardaglig tvätt och borstning. Men om du tappar klumpar eller stora mängder kan det vara relaterat till järnbrist.

7. Svullnad och ömhet i tungan eller munnen.

Ibland indikerar insidan eller utsidan av munnen om du har järnbrist. Tecken är bland annat en svullen, inflammerad, blek eller konstigt slät tunga (18).

Järnbrist kan också orsaka andra symtom runt munnen, till exempel (19):

  • Torr mun
  • En brännande känsla i munnen
  • Ömma, röda sprickor i munhålen.
  • Sår i munnen

8. Rastlösa ben

Järnbrist har kopplats till restless leg syndrome (20).

Detta tillstånd innebär ett starkt behov av att röra på benen när de är i vila. Det kan också orsaka obehagliga krypande eller kliande känslor i dina fötter och ben.

Det är vanligtvis värre på natten, vilket innebär att du kan ha svårt att sova.

Orsakerna till primärt restless leg syndrome är inte helt klarlagda. Det är dock känt att det förekommer sekundärt till olika medicinska tillstånd, inklusive järnbrist(21).

Personer med järnbrist löper faktiskt 6 gånger större risk att drabbas av restless leg syndrome än befolkningen i allmänhet (21).

Järnbrist

9. Sköra eller skedformade fingernaglar

Ett betydligt mindre vanligt symtom på järnbrist är spröda eller skedformade fingernaglar. Detta tillstånd kallas koilonychia (22).

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Vanligtvis är det första tecknet sköra naglar som lätt flagnar och spricker.

I senare stadier av järnbrist kan skedformade naglar uppstå, vilket innebär att mitten av nageln sjunker ner och kanterna höjs upp för att ge ett rundat utseende som en sked.

Detta är dock en sällsynt biverkning som endast förekommer hos cirka 5 % av personer med järnbrist. Den ses vanligtvis bara i allvarliga fall (22).

10-14. Andra möjliga tecken på järnbrist

Flera andra indikatorer signalerar att dina järnnivåer kan vara låga. Dessa tenderar att vara mindre vanliga och kan vara kopplade till många andra tillstånd än anemi.

Andra tecken på järnbrist är bland annat följande:

  • Märkliga begär. Ett sug efter konstiga livsmedel eller icke-livsmedel kallas pica. Det innebär vanligen ett sug efter att äta is, lera, smuts, krita eller papper, och det kan vara ett tecken på järnbrist. Det kan också förekomma under graviditeten (23).
  • Känslor av depression. järnbrist kan vara förknippad med depression hos vuxna. Gravida personer med järnbrist kan också ha en högre risk för depression (24, 25).
  • Kalla händer och fötter. Järnbrist innebär mindre syretillförsel till händer och fötter. Vissa personer kan känna kyla lättare i allmänhet eller uppleva kalla händer och fötter (5).
  • Mer frekventa infektioner. Eftersom järn behövs för ett friskt immunförsvar kan brist på järn öka risken för infektioner (26).
  • Dålig aptit. Järnbrist är förknippat med dålig aptit på grund av förändringar i hungerhormonet ghrelin (27).

Symtom på järnbrist hos barn

Järnbrist är den vanligaste näringsbristen hos barn och ungdomar världen över. Vanliga tecken och symtom på järnbrist hos barn är bland annat (28):

  • Trötthet
  • Svaghet
  • Blekhet
  • Irritation

Svårighetsgrad

Vid kronisk järnbrist är muntorrhet, läppinflammation, håravfall och atrofisk glossit – ett tillstånd som gör att tungan blir slät och ser glansig ut – vanligt (28).

Neurologiska symtom, som ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), restless leg syndrome och andningsuppehåll, har också observerats hos barn med järnbrist (28).

Symtom på järnbrist hos äldre vuxna

Järnbrist är vanligt förekommande hos äldre vuxna. Symtomen i denna population kan vara ospecifika och omfatta (29):

  • Trötthet
  • Blekhet
  • Andfåddhet
  • Bröstsmärta
  • Ödem eller vätskeretention

I vissa fall kan symtomen vara mer specifika och omfatta koilonychia, pica och atrofisk glossitis (29).

Jämfört med yngre personer är det mer sannolikt att äldre vuxna har tillstånd som är förknippade med järnbrist, eftersom dessa tillstånd kan orsaka kronisk blodförlust, leda till järnmalabsorption eller innebära långvarig inflammation (29).

Exempel är magsår och tarmsår, tarmcancer och kronisk njursjukdom.

Äldre vuxna är också mer benägna att använda vissa mediciner, som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), antikoagulantia och protonpumpshämmare under en längre tid, vilket kan orsaka blodförlust i magen eller minska järnabsorptionen (29).

Vanliga orsaker till järnbrist

Järnbrist kan orsakas av en mängd olika faktorer och kan inträffa i nästan alla åldrar. Några av de vanligaste orsakerna är (5):

  • Otillräckligt järnintag på grund av en kost som inte uppfyller det dagliga näringsbehovet eller är starkt begränsad.
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) eller celiaki.
  • Ökat järnbehov under graviditeten.
  • Blodförlust genom kraftiga menstruationer eller inre blödningar.
  • Blödningar i magen eller tarmarna kan också orsaka järnbrist hos vuxna som inte längre har menstruation. Denna blödning kan utlösas av (26):
  • Intag av för många NSAID-preparat, t.ex. ibuprofen eller aspirin.
  • Magsår
  • Hemorrojder
  • Tarm- eller magcancer (även om detta är mindre vanligt).
Järnbrist

Vad orsakar järnbrist?

Järnbrist uppstår när du saknar tillräckligt många friska röda blodkroppar för att leverera syre till dina vävnader (30).

Järnbrist – även om det är en vanlig orsak till anemi – är inte den enda orsaken. Andra vanliga orsaker är bland annat (30):

  • Blyförgiftning.
  • Inflammatoriska tillstånd, som autoimmuna sjukdomar, cancer och kronisk njursjukdom.
  • Folat- eller B12-vitaminbrist
  • Thalassemi, en ärftlig blodsjukdom som gör att kroppen producerar en onormal form av hemoglobin.
  • Alkoholmissbruk.
  • Leversjukdom
  • Hypotyreos

Användning av vissa läkemedel, inklusive kemoterapi, diabetes och antimikrobiella läkemedel samt diuretika.

Järnbrist kan också vara hemolytisk till sin natur, vilket innebär att röda blodkroppar förstörs snabbare än vad kroppen kan producera dem. Orsaker till hemolytisk anemi är bland annat (30):

  • Sicklecellsjukdom, en grupp ärftliga sjukdomar i de röda blodkropparna.
  • Enzymopatier, t.ex. glukos-6-fosfatdehydrogenas (G6PD) och pyruvatkinas (PK).
  • Andra sällsynta tillstånd, däribland autoimmun hemolytisk anemi (AIHA), paroxysmal nattlig hemoglobinuri (PNH) och mikroangiopatisk hemolytisk anemi (MAHA).

Vad ska man göra om man tror att man har järnbrist?

Om du tror att du har järnbrist bör du överväga följande åtgärder.

Prata med din läkare.

Om du tror att du uppvisar tecken eller symtom på järnbrist bör du boka tid för att träffa en läkare.

Om din läkare bekräftar att du har järnbrist – vanligtvis genom ett blodprov – är det i allmänhet lätt att behandla. Din läkare kommer sannolikt att rekommendera att du ökar ditt intag av järn via kosten eller kosttillskott (2).

Huvudsyftet med behandlingen är att återställa hemoglobinnivåerna och fylla på kroppens järnlager.

Din läkare kommer att utarbeta en behandlingsplan som bäst uppfyller dina vårdbehov. Innan du ändrar din kost eller bestämmer dig för några kosttillskott är det bäst att rådgöra med din läkare.

Ät järnrika livsmedel

Om din läkare tror att din järnbrist beror på brist på järn i din kost kan du få rådet att äta mer järnrika livsmedel.

Det finns två huvudsakliga kostformer av järn – heme och nonheme (31).

Växter och järnberikade livsmedel innehåller endast icke-hemjärn, medan animaliska livsmedel innehåller båda formerna.

Även om kroppens absorption av järn generellt sett är låg, kan du absorbera upp till 15-35 % av hembärat järn men endast 2-20 % av icke-hemiskt järn. Det är ändå en bra idé att inkludera båda formerna av järn i din kost – förutsatt att du inte undviker animaliska produkter – för att säkerställa en varierad kost.

  • Järnrika livsmedel är bland annat:
  • Rött kött, som nötkött, griskött och fjäderfä.
  • Mörka bladgrönsaker, som spenat och grönkål.
  • Torkad frukt, som russin och aprikoser.
  • Ärtor, bönor och andra baljväxter.
  • Fisk och skaldjur
  • Järnberikade livsmedel, t.ex. frukostflingor.
  • frön och nötter
  • Organiska köttsorter

Ta järntillskott om din läkare rekommenderar det.

Du bör ta ett järntillskott endast om din läkare bekräftar att du har järnbrist – eller riskerar att få det – och att du inte kan tillgodose ditt behov enbart genom kosten.

Tänk på att järntillskott kan orsaka biverkningar, bland annat:

  • Magsmärta
  • Förstoppning eller diarré
  • Halsbränna
  • Illamående eller kräkningar
  • Svart avföring

Du kan dock minimera dessa biverkningar genom att ta specifika typer av järntillskott, till exempel järnbisglycinatkelat (32).

Prata med din läkare om du upplever biverkningar relaterade till järntillskott.

Hjälp till att öka ditt järnupptag

Om du vill få ut det mesta av ditt järntillskott ska du försöka undvika att ta det tillsammans med mediciner, kosttillskott eller livsmedel som innehåller kalcium, som t.ex. antacida eller mjölk. Kalcium kan begränsa järnabsorptionen (32).

Omvänt kan en kombination av järn och C-vitamin förbättra järnupptaget. Livsmedel som är rika på C-vitamin är bland annat (32, 33):

  • Paprika
  • Apelsiner
  • Grapefrukt
  • Kiwifrukter
  • Broccoli
  • Brysselkål
  • Jordgubbar
  • Grapefrukt

Du rekommenderas också att undvika eller begränsa fiberrika livsmedel eller polyfenolrika drycker, som kaffe och te, när du tar ditt tillskott. Dessa kan störa absorptionen (34).

När behöver du träffa en läkare?

Prata med en läkare om du har symtom på järnbrist. Om det inte behandlas kan det utvecklas till anemi. Detta tillstånd kan så småningom leda till komplikationer, bland annat:

  • Hjärtproblem
  • Depression
  • Ökad risk för infektioner
  • Graviditetsproblem

Järnbrist är vanligare hos kvinnor än hos män (30).

Personer som är gravida eller har kraftiga menstruationer har den högsta risken och bör prata med en läkare om att testa sig för järnbrist.

Ta järntillskott endast om din läkare ordinerar det. För mycket järn kan skada hjärtat, levern och bukspottkörteln.

Slutsats krin järnbrist

Symtomen beror ofta på hur allvarlig järnbrist är, men vissa personer har tydliga symtom medan andra inte upplever några alls.

Vanliga symtom är trötthet, palenes, andfåddhet och torrt eller skadat hår och hud.

Om du tror att du har symtom på anemi ska du tala med en läkare. Självdiagnostik rekommenderas inte.

De flesta former av järnbrist kan behandlas ganska enkelt genom en järnrik kost eller järntillskott, om läkaren rekommenderar det.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Källa
  1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25946282/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK560876/
  3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28625177/
  4. https://go.skimresources.com/?id=41977X1601025
  5. https://www.nhlbi.nih.gov/health/anemia/iron-deficiency-anemia
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26408108/
  7. https://www.ijpediatrics.com/index.php/ijcp/article/view/38
  8. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/ejhf.467
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6801325/
  10. https://academic.oup.com/painmedicine/article/17/3/596/1889022
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4532968/
  12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29967232/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26194551/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28189173/
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4828511/
  16. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30547302/
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7471793/
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24388269
  19. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-319-40007-5_4-1
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5334282/
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7205016/
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK559311/
  23. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27701928/
  24. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29603506/
  25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29307706/
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK448065/
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7272047/
  28. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32020331/
  29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29094497/
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK499994/
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5793309/
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6416187/
  33. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminC-HealthProfessional/
  34. https://www.blood.gov.au/system/files/documents/managing-my-iron-factsheet.pdf

Järntillskott – Vem bör ta järntillskott?

Järntillskott

Järn är ett näringsämne som spelar många viktiga roller i kroppen, bland annat för att hålla dig frisk och full av energi.

Låga järnnivåer är vanliga och kan orsaka obehagliga symtom som trötthet, dålig koncentration och frekventa sjukdomsanfall. Järnbrist är dock inte alltid lätt att upptäcka, särskilt inte i ett tidigt skede.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Järntillskott är ett bra sätt att vända en brist, särskilt om enbart kostförändringar inte lyckas (1).

I den här artikeln diskuteras järntillskott, vem som kan ha nytta av dem samt de bästa sätten att få sina järnnivåer testade.

Järntillskott

Symtom på låga järnnivåer

Låga järnnivåer är vanligt förekommande, särskilt i vissa undergrupper av befolkningen. Om de inte behandlas kan de utvecklas till ett allvarligare tillstånd som kallas järnbristanemi (IDA) (1).

IDA är ett tillstånd där ditt blod inte innehåller tillräckligt många friska, syrebärande röda blodkroppar. Som ett resultat av detta kan du uppleva följande symtom (1, 2):

  • Trötthet
  • Brist på energi
  • Andfåddhet
  • Koncentrationssvårigheter
  • Oftare sjukdomsattacker
  • Svårigheter att reglera kroppstemperaturen eller att ofta frysa.
  • Blek hud
  • Hjärtklappning
  • Huvudvärk
  • Ringande, väsande eller surrande ljud i öronen.
  • Klåda
  • Öm tunga eller svårigheter att svälja.
  • Förändringar i hur maten smakar
  • Håravfall
  • Sug efter andra saker än mat, t.ex. is eller smuts – även kallat pica.
  • Smärtsamma öppna sår i munnen.
  • Skedformade naglar
  • Ett okontrollerbart behov av att röra på benen – även känt som restless leg syndrome.

Om du upplever något av dessa symtom bör du överväga att diskutera diagnostiska testalternativ med din vårdgivare för att identifiera eller utesluta låga järnnivåer eller IDA.

Tänk på att dessa symtom vanligtvis är mest märkbara när låga järnnivåer utvecklas till IDA. Du kan alltså ha låga järnnivåer utan att uppleva något av dessa tecken, särskilt i de tidiga stadierna av järnbrist.

Att få dina järnnivåer testade regelbundet kan vara ett bra sätt att identifiera och behandla låga järnnivåer innan de eventuellt utvecklas till IDA.

SAMMANFATTNING

Låga järnnivåer är vanliga och kan, om de inte behandlas, utvecklas till järnbristanemi (IDA). Symtomen visar sig ofta först när IDA har utvecklats. Att få sina järnnivåer testade regelbundet kan hjälpa till att identifiera en brist innan den utvecklas till IDA.

När kan järntillskott vara till hjälp

Järntillskott kan hjälpa till att vända låga järnnivåer eller behandla järnbristanemi. De kan ge resultat snabbare än kostinterventioner och anses ofta vara den bästa behandlingsmetoden.

Dessa tillskott kan vara särskilt användbara bland personer som är benägna att ha låga järnnivåer, särskilt om de inte kan upprätthålla en god järnstatus enbart genom kosten, inklusive (1, 3, 4, 5, 6):

  • Gravida personer
  • Spädbarn och småbarn
  • Personer med kraftiga menstruationer.
  • Personer som ofta donerar blod.
  • Personer med cancer.
  • Personer med gastrointestinala sjukdomar, t.ex. celiaki, ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
  • Personer som har genomgått en magsäckskirurgi.
  • Personer med hjärtsvikt.
  • Personer som tar järnförbrukande mediciner, t.ex. sådana som används för att minska magsyran.
  • Personer som regelbundet tränar mycket.
  • Personer som följer en vegetarisk eller vegansk diet.
  • Personer med blodsjukdomar, t.ex. thalassemi eller sicklecellanemi.
  • Personer med alkoholism.

Det är viktigt att notera att det kan skada din hälsa att ta järntillskott när det är onödigt, delvis på grund av att de vanligtvis innehåller höga doser av järn, vilket kan orsaka matsmältningsproblem och minska absorptionen av andra näringsämnen i tarmen (1).

Att ta dessa tillskott i onödan kan också orsaka cellskador och i allvarliga fall leda till organsvikt, koma eller död. Negativa biverkningar kan uppstå hos vem som helst, men verkar särskilt dödliga hos barn (1).

Prata därför alltid med din sjukvårdspersonal om att få din eller ditt barns järnstatus testad innan du tar järntillskott, och följ alltid din sjukvårdsleverantörs doseringsrekommendationer.

SAMMANFATTNING

Järntillskott kan vända suboptimala järnnivåer. Se till att få dina järnnivåer kontrollerade i förväg, eftersom det kan skada din hälsa om du tar dem i onödan.

Att testa sig för lågt järninnehåll

Att få blodprov är ett av de bästa sätten att diagnostisera låga järnnivåer eller IDA, eftersom tillstånden kan vara svåra att diagnostisera enbart utifrån symtom.

Ett kompletterande tillvägagångssätt är att undersöka hur ditt intag av järn via kosten och tillskott jämförs med det rekommenderade järnintaget (1).

För att förstå vikten av att begära vissa blodprov framför andra kan det vara bra att förstå de tre huvudstadierna av järnbrist.

Järntillskott

Stadier av järnbrist

Låga järnnivåer utvecklas vanligtvis till IDA genom dessa stadier (1):

  • Lätt järnbrist. Detta tillstånd består av låga järndepåer med ferritinnivåer mellan 10-30 mcg/L, samt ett normalt antal röda blodkroppar (RBC) med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
  • Lätt funktionell järnbrist. Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L men ett normalt antal röda blodkroppar med hemoglobin över 12 g/dL och hematokrit över 36 % för kvinnor och 41 % för män.
  • Järnbristanemi (IDA). Detta tillstånd består av uttömda järndepåer med ferritinnivåer lägre än 10 mcg/L, plus ett RBC-antal som faller under det normala intervallet med hemoglobin lägre än 12 g/dL och hematokrit lägre än 36 % för kvinnor och 41 % för män.

De bästa testerna för att diagnostisera din järnstatus

Hemoglobin- och hematokritprover används vanligen för att screena för järnbrist. De anses dock inte vara känsliga eller specifika och tenderar att endast identifiera IDA – inte de tidiga stadierna av järnbrist (1).

Det är fördelaktigt att identifiera de tidigare stadierna av järnbrist, eftersom du på så sätt kan ta itu med problemet omedelbart – vare sig det är genom kostförändringar eller kosttillskott – i stället för att låta det utvecklas till IDA innan du vidtar åtgärder.

Serumferritin anses för närvarande vara det mest kostnadseffektiva och effektiva testet för att diagnostisera järnbrist, särskilt i tidiga skeden.

Det är dock få läkare som rutinmässigt testar ferritinnivåer, så du kan behöva begära detta test specifikt, utöver hemoglobin- och hematokritprover, när du besöker din läkarmottagning.

Hur ofta bör du testa dig?

De som inte har någon historia av låga järnnivåer kan välja att få sina nivåer testade en gång per år som ett sätt att upptäcka en eventuell järnbrist i ett tidigt skede.

Om du tar järntillskott kan förbättringar i hemoglobin vara märkbara inom 4 veckor. Det tar dock i allmänhet minst 3 månader att helt återställa hemoglobinnivåerna och ibland ännu längre tid att återställa ferritinnivåerna (7).

Därför bör personer som för närvarande tar kosttillskott för att behandla järnbrist vänta minst tre månader efter att de börjat behandlingen, om inte något längre, innan de får sina hemoglobin- och ferritinnivåer testade på nytt.

Med detta sagt är det en liten andel människor som antingen inte reagerar på orala järntillskott eller som upplever biverkningar. Som sådana kan de behöva andra behandlingar.

Om du har IDA och inte märker någon förbättring av symtomen inom de första 4-8 veckorna efter att ha tagit ett tillskott bör du därför överväga att få dina hemoglobinnivåer testade igen för att kontrollera om du svarar på behandlingen (7).

SAMMANFATTNING

Att få dina hemoglobin-, hematokrit- och ferritinnivåer testade är det bästa sättet att identifiera en järnbrist innan den eventuellt utvecklas till IDA. Hur ofta du bör få dina järnnivåer testade beror på din nuvarande järnstatus.

Järntillskott

Slutsats

Järntillskott kan hjälpa till att vända en järnbrist när enbart kostförändringar inte lyckas.

Vissa personer, inklusive gravida kvinnor, spädbarn, små barn, personer som tränar mycket och personer med vissa medicinska tillstånd, är mer benägna att ha låga järnnivåer och bör få sina järnnivåer testade regelbundet.

Om du överväger att få dina järnnivåer testade, se till att begära ett hemoglobin- och hematokritprov tillsammans med ett ferritintest. Denna kombination är mest effektiv när det gäller att identifiera järnbrist, även i ett tidigt skede.

Ett urval av mineraler från Nutri.se >

Källa
  1. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/
  2. https://www.nhs.uk/conditions/iron-deficiency-anaemia/
  3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30141278/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4408516/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6367879/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3999603/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4836595/