Näringsämnen, Vitaminer

Är vitt ris nyttigt eller onyttigt?

Posted on by Nutri
Vitt
✔ Bevisbaserat

Många hälsokretsar anser att vitt ris är ett ohälsosamt alternativ.

Det är mycket bearbetat och saknar skal (det hårda skyddande skiktet), kli (det yttre skiktet) och groddar (den näringsrika kärnan). För brunt ris har endast skalet avlägsnats.

Produkttips från Nutri.se >

Därför saknar vitt ris många vitaminer och mineraler som finns i brunt ris.

Det finns dock vissa fall där vitt ris är ett bättre alternativ än brunt ris.

Den här artikeln hjälper dig att avgöra om vitt ris är hälsosamt eller dåligt för dig.

Vitt ris utan fibrer och näringsämnen

Vitt och brunt ris är de mest populära risvarianterna och har liknande ursprung.

Brunt ris är helt enkelt hela hela riskornet. Det innehåller det fiberrika kliet, den näringsrika grodden och det kolhydratrika endospermet.

Vitt ris däremot är befriat från kli och groddar och lämnar bara endospermen kvar. Det bearbetas sedan för att förbättra smaken, förlänga hållbarheten och förbättra tillagningsegenskaperna (1).

Vitt ris betraktas som tomma kolhydrater eftersom det förlorar sina huvudsakliga källor till näringsämnen.

I USA och många andra länder är dock vitt ris vanligtvis berikat med tillsatta näringsämnen, inklusive järn och B-vitaminer som folsyra, niacin, tiamin med mera (2, 3).

Den här tabellen visar hur 3,5 ounces (100 gram) av de olika risarterna står sig näringsmässigt när de är kokta (4, 5, 6).

Näringsämnen Vitt ris, oberikat Vitt ris, berikat Brunt ris, oberikat
Kalorier 123 123 111
Protein 2.9 gram 2.9 gram 2.6 gram
Kolhydrater 30 gram 26 gram 23 gram
Fett 0.4 gram 0.4 gram 0.9 gram
Fiber 0.9 gram 0.9 gram 1.8 gram
Folat 1% av RDI 20% av RDI 1% av RDI
Mangan 18% av RDI 18% av RDI 45% av RDI
Tiamin 5% av RDI 14% av RDI 6% av RDI
Selen 13% av RDI 13% av RDI 14% av RDI
Niacin 12% av RDI 12% av RDI 8% av RDI
Järn 1% av RDI 10% av RDI 2% av RDI
Vitamin B6 8% av RDI 8% av RDI 7% av RDI
Fosfor 6% av RDI 6% av RDI 8% av RDI
Koppar 4% av RDI 4% av RDI 5% av RDI
Magnesium 2% avRDI 2% av RDI 11% av RDI
Zink 2% av RDI 2% av RDI 4% av RDI

En portion brunt ris på 100 gram innehåller färre kalorier och kolhydrater än vitt ris och dubbelt så mycket fibrer.

I allmänhet har brunt ris också högre halter av vitaminer och mineraler än vitt ris. Berikat vitt ris har dock ett högre innehåll av järn och folat.

Dessutom innehåller brunt ris mer antioxidanter och essentiella aminosyror.

Det är också värt att notera att både vitt och brunt ris är naturligt glutenfritt, vilket gör dem till ett utmärkt kolhydratalternativ för personer med celiaki eller icke-celiakisk glutenkänslighet.

SAMMANFATTNING
Brunt ris är mer näringsrikt än vitt ris, men det mesta av det vita riset i USA och andra länder är berikat för att öka dess näringsvärde.

Rice

Högre glykemiskt index kan vara kopplat till ökad risk för diabetes

Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur snabbt kroppen omvandlar kolhydrater till socker som kan absorberas i blodet.

Poängen sträcker sig från 0 till 100 med följande beteckningar:

  • Lågt GI: 55 eller mindre
  • Medelhögt GI: 56-69
  • Högt GI: 70 till 100

Livsmedel med ett lägre GI verkar vara bättre för personer med typ 2-diabetes, eftersom de orsakar en långsam men gradvis ökning av blodsockret. Livsmedel med högre GI kan orsaka snabba toppar (7, 8).

Vitt ris har ett GI på 64, medan brunt ris har ett GI på 55. Därför omvandlas kolhydrater i vitt ris till blodsocker snabbare än kolhydrater i brunt ris (9).

Detta kan vara en anledning till att vitt ris har förknippats med en högre risk för typ 2-diabetes.

I en genomgång av studier på över 350 000 personer fann forskarna att de som åt mest vitt ris hade högre risk för typ 2-diabetes än de som åt minst (10).

Produkttips från Nutri.se >

Dessutom ökade varje portion ris som åt per dag risken för typ 2-diabetes med 11 procent.

På samma sätt visade en amerikansk studie att ett högre intag av vitt ris var kopplat till en högre risk för typ 2-diabetes, medan ett högre intag av brunt ris var kopplat till en betydligt lägre risk (9).

SAMMANFATTNING
Vitt ris har ett högre glykemiskt index, vilket innebär att dess kolhydrater omvandlas snabbare till blodsocker än brunt ris. Högre intag av vitt ris kan leda till en högre risk för typ 2-diabetes.

Brun
rice

Vitt ris kan öka risken för metaboliskt syndrom

Metaboliskt syndrom är namnet på en grupp riskfaktorer som kan öka risken för hälsoproblem, till exempel hjärtsjukdomar, typ 2-diabetes och stroke.

Dessa riskfaktorer omfattar bland annat följande:

  • Högt blodtryck
  • Högt fasteblodsocker
  • Höga triglyceridnivåer
  • Ett stort midjemått
  • Låga nivåer av det ”goda” HDL-kolesterolet.

Studier har visat att personer som regelbundet äter stora mängder vitt ris har en högre risk för metabolt syndrom, särskilt asiatiska vuxna (11, 12, 13).

Men medan studier har noterat ett samband mellan konsumtion av vitt ris och diabetes, är kopplingen mellan vitt ris och hjärtsjukdomar fortfarande oklar (13, 14).

Samtidigt har konsumtion av brunt ris förknippats med en lägre risk för hjärtsjukdomar.

Till exempel kan vuxna som konsumerar mest fullkorn ha en upp till 21 % lägre risk för hjärtsjukdomar än vuxna som konsumerar minst (15).

Brunt ris innehåller också lignaner, en växtförening som har visat sig bidra till att sänka blodtrycket, minska mängden fett i blodet och minska arteriella stelheter (16).

SAMMANFATTNING
Högre intag av vitt ris kan öka risken för metaboliskt syndrom. Dess koppling till hjärtsjukdomar är dock fortfarande oklar.

Vitt
Ris

Effekterna på viktminskning är motstridiga

Vitt ris klassificeras som ett raffinerat spannmål eftersom det är befriat från kli och groddar.

Medan många studier har kopplat kost med mycket raffinerat spannmål till fetma och viktökning, är forskningen inkonsekvent när det gäller vitt ris.

Vissa studier har till exempel förknippat kost som innehåller mycket raffinerat spannmål som vitt ris med viktökning, bukfetma och fetma, medan andra studier inte har funnit något samband (17, 18, 19, 20).

Dessutom har dieter som är centrerade kring vitt ris visat sig främja viktnedgång, särskilt i länder där det är ett vardagligt livsmedel (21, 22, 23).

Produkttips från Nutri.se >

Kort sagt verkar vitt ris varken vara skadligt eller gynnsamt för viktminskning.

Att äta kost med mycket fullkorn som brunt ris har dock mer konsekvent visat sig underlätta viktnedgång och bidra till att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt (24, 25, 26).

Brunt ris är alltså det gynnsamma valet för viktminskning, eftersom det är mer näringsrikt, innehåller mer fibrer och ger en hälsosam dos av sjukdomsbekämpande antioxidanter.

SAMMANFATTNING
Vitt ris verkar inte påverka viktnedgången särskilt mycket. Studier visar dock att brunt ris kan främja både viktnedgång och bibehållen vikt.

Vitt ris

Vitt ris kan innehålla höga halter av arsenik

Ris som odlas i vissa delar av världen är förorenat med arsenik.

Risplantan ackumulerar mer arsenik än de flesta andra livsmedelsgrödor. Detta blir ett problem när jord- eller vattenkällor är förorenade med arsenik.

Ett högt intag av arsenik är förknippat med en ökad risk för cancer, hjärtsjukdomar och typ 2-diabetes. Dessutom är den giftig för nerver och kan påverka hjärnans funktion (27, 28, 29, 30).

Detta är ett särskilt bekymmer för dem som följer en risbaserad kost, särskilt barn. Yrkesverksamma råder föräldrar att undvika att ge små barn stora mängder ris eller risbaserade produkter.

Vissa typer av ris innehåller mindre mängder arsenik än andra. Dessa inkluderar jasmin- och basmatiris samt ris som odlas i Himalayaregionen.

Dessutom tenderar arsenik att ansamlas i kliet. Brunt ris innehåller därför högre mängder arsenik än vitt ris (31, 21).

Vitt ris är intetsägande, fiberfattigt och lättsmält, vilket gör det till ett bra alternativ för personer med matsmältningsproblem, illamående eller halsbränna.

SAMMANFATTNING
Ris kan vara förorenat med arsenik, vilket är kopplat till en ökad risk för cancer och hjärtsjukdomar. Basera därför inte din kost på ris och försök att välja sorter som är relativt arsenikfattiga.

Rice
Ris

Bör du äta vitt ris?

Vitt ris kritiseras ofta orättvist och kan i vissa situationer vara ett bättre alternativ än brunt ris.

Kvinnor som genomgår en graviditet kan till exempel dra nytta av det extra folat som finns i berikat vitt ris.

Dessutom kan personer med fiberfattig kost och vuxna som upplever illamående eller halsbränna upptäcka att vitt ris är lättare att smälta och inte utlöser obehagliga symtom.

Brunt ris är dock fortfarande det bättre alternativet för de flesta. Det innehåller ett större utbud av vitaminer, mineraler, essentiella aminosyror och växtbaserade föreningar.

Det har också ett lägre glykemiskt index, vilket innebär att dess kolhydrater omvandlas långsammare till blodsocker, vilket gör det mer idealiskt för personer med diabetes eller prediabetes.

Med det sagt är det helt okej att njuta av vitt ris med måtta utan att känna skuldkänslor.
Brunt ris är det hälsosammare alternativet för de flesta människor, men det går bra att njuta av vitt ris då och då.

Produkttips från Nutri.se >

Sammanfattning

Även om vitt ris är mer bearbetat är det inte nödvändigtvis dåligt.

Det mesta vita riset i USA är berikat med vitaminer som folat för att förbättra dess näringsvärde. Dessutom kan dess låga fiberinnehåll hjälpa till med matsmältningsproblem.

Brunt ris är dock i slutändan hälsosammare och mer näringsrikt. För att inte tala om att studier har visat att brunt ris är bättre för diabetes, hjärtsjukdomar och viktbevarande.

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21776212
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19782173
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK208880/
  4. http://nutritiondata.self.com/facts/cereal-grains-and-pasta/5714/2
  5. http://nutritiondata.self.com/facts/cereal-grains-and-pasta/5707/2
  6. https://nutritiondata.self.com/facts/cereal-grains-and-pasta/5815/2
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19178721
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28217501
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20548009
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22422870
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16685061
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23339671
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29467837
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25527760
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27301975
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20003621
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20881074/
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22732459/
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23690814
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24944054
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20420750
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11786600
  23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22374558
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28179223
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14594777
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26801989
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16574468
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19787300
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17307211
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24254803
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18448219
Näringsämnen, Vitaminer

Betakaroten – Fördelar med betakaroten och hur du får tag på det

Posted on by Nutri
rotfrukt
✔ Bevisbaserat

Betakaroten är ett växtpigment som ger röda, orange och gula grönsaker sin livliga färg.

Betakaroten anses vara en provitamin A-karotenoid, vilket innebär att kroppen kan omvandla den till A-vitamin (retinol).

Dessutom har betakaroten kraftfulla antioxidativa egenskaper.

Produkttips från Nutri.se >

Namnet kommer från det latinska ordet för morot. Betakaroten upptäcktes av vetenskapsmannen Heinrich Wilhelm Ferdinand Wackenroder, som kristalliserade den från morötter 1831.

Den här artikeln handlar om:

  • Fördelarna med betakaroten
  • Vilka livsmedel som innehåller det.
  • Hur mycket din kropp behöver
  • Eventuella risker med betakarotentillskott

Vilka är fördelarna med Betakaroten?

Förutom att det fungerar som en kostkälla för provitamin A fungerar den som en antioxidant.

Antioxidanter är föreningar som neutraliserar instabila molekyler som kallas fria radikaler. När antalet fria radikaler blir för högt i kroppen, vilket orsakar en obalans, leder det till cell- och vävnadsskador, så kallad oxidativ stress.

Produkttips från Nutri.se >

Oxidativ stress är en känd bidragande(1) till utvecklingen av vissa kroniska sjukdomar. Antioxidanter som betakaroten bidrar till att minska eller förebygga oxidativ stress i kroppen.

Massor av forskning(2) visar att kost som är rik på antioxidanter kan öka hälsan.

Genom att minska oxidativ stress i kroppen kan antioxidanter bidra till att skydda mot sjukdomar som t.ex:

  • Vissa cancerformer
  • Hjärtsjukdomar
  • Kognitiva störningar som Alzheimers sjukdom

Forskning har kopplat samman ätande av livsmedel som är rika på betakaroten och intag av betakarotentillskott med följande hälsofördelar:

rotfrukt

Bättre kognitiv funktion

Betakaroten kan förbättra din kognitiva funktion, enligt vissa studier, på grund av dess antioxidativa effekter.

En Cochrane-granskning från 2018 som inkluderade åtta studier som fokuserade på antioxidanter, fann små fördelar i samband med betakarotentillskott på kognitiv funktion och minne.

Tänk på att de kognitiva fördelarna i samband med betakaroten endast var förknippade med långvarigt tillskott under i genomsnitt 18 år.

Med det sagt fann forskarna ingen signifikant effekt på kort sikt och drog slutsatsen att mer forskning behövs.

De potentiella fördelarna med betakarotentillskott på kognitiv hälsa behöver mer forskning.

Det finns dock goda bevis(3) för att äta frukt och grönsaker i allmänhet, inklusive de som är rika på betakaroten, kan minska risken för kognitiv försämring och tillstånd som demens.

God hudhälsa

Betakaroten kan också bidra till att förbättra hudens hälsa. Återigen beror detta sannolikt på dess antioxidativa effekter.

En granskning från 2012(4) rapporterar att om man får i sig gott om antioxidativa mikronäringsämnen, inklusive betakaroten, kan man öka hudens försvar mot UV-strålning och bidra till att bibehålla hudens hälsa och utseende.

Forskarna noterar dock att det solskydd som betakaroten från kosten ger är betydligt lägre än om man använder ett aktuellt solskydd.

Lunghälsa

Forskningen om betakarotens effekt på lungornas hälsa är blandad.

Produkttips från Nutri.se >

A-vitamin, som kroppen skapar från betakaroten, bidrar till att lungorna fungerar ordentligt.

Dessutom kan personer som äter mycket mat som innehåller betakaroten ha en lägre risk för vissa typer av cancer, inklusive lungcancer.

En studie från 2017 med mer än 2 500 personer tyder på att det hade en skyddande effekt mot lungcancer att äta frukt och grönsaker som är rika på karotenoider, som betakaroten.

Med det sagt har studier inte visat att kosttillskott har samma effekt som att äta färska grönsaker.

Faktum är att om man tar betakarotentillskott kan det faktiskt öka risken för att utveckla lungcancer för personer som röker.

Betakaroten och ögonhälsa

Kost som är rik på karotenoider som betakaroten kan bidra till att främja ögonhälsa och skydda mot sjukdomar som påverkar ögonen, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), en sjukdom som orsakar synförlust.

Research(5) har visat att höga blodnivåer av karotenoider – inklusive betakaroten – kan minska risken för att utveckla avancerad åldersrelaterad makuladegeneration med så mycket som 35 procent.

Dessutom har studier(6) visat att en kost som innehåller mycket frukt och grönsaker som är rika på betakaroten kan vara särskilt effektiv för att minska risken för AMD hos personer som röker.

Kan minska risken för vissa cancerformer

Research(7) föreslår att kost som är rik på livsmedel som innehåller mycket antioxidanter som betakaroten kan bidra till att skydda mot utvecklingen av vissa cancerformer.

Detta inkluderar:

  • Bröstcancer före klimakteriet(8)
  • lungcancer(9)
  • bukspottkörtelcancer(9)

I allmänhet brukar hälsoexperter rekommendera att äta en kost som är rik på frukt och grönsaker, som är fulla av vitaminer, mineraler och växtföreningar som arbetar tillsammans för att stödja hälsan, framför att ta betakarotentillskott.

SAMMANFATTNING
Betakaroten är en potent antioxidant som kan gynna din hjärn-, hud-, lung- och ögonhälsa. Livsmedelskällor är sannolikt ett säkrare och hälsosammare val än betakarotentillskott.

betakaroten

Livsmedel som är rika på betakaroten

Betakaroten är koncentrerad i frukt och grönsaker med en röd, orange eller gul färg.

Skäm inte bort mörka bladgrönsaker eller andra gröna grönsaker, eftersom de också innehåller en god mängd av denna antioxidant.

Viss forskning har visat att kokta morötter ger mer karotenoider än råa morötter. Att tillsätta olivolja kan också öka biotillgängligheten av karotenoider.

Betakaroten är en fettlöslig förening, vilket är anledningen till att om du äter detta näringsämne med ett fett förbättras dess absorption.

De livsmedel som innehåller mest betakaroten är bland annat:

  • Mörkgröna bladgrönsaker, som grönkål och spenat.
  • Sötpotatis
  • Morötter
  • Broccoli
  • Butternut squash
  • Cantaloup
  • Röd och gul paprika
  • Aprikoser
  • Broccoli
  • Ärtor
  • Romansallat

Betakaroten finns också i örter och kryddor som t.ex:

  • Paprika
  • Cayennepeppar
  • Chili
  • Persilja
  • Koriander
  • Mejram
  • Salvia
  • Koriander

Som referens kan nämnas att livsmedelsdatabasen från Förenta staternas jordbruksdepartement (USDA) ger följande information om innehållet av betakaroten:

  • 100 gram kokta morötter ger 8 279 mikrogram (mcg).
  • 100 gram kokt spenat utan tillsats av fett ger cirka 6 103 mcg(10).
  • 100 gram kokt sötpotatis innehåller 9 406 mcg(11).

Om du kombinerar dessa livsmedel, örter och kryddor med ett hälsosamt fett, till exempel olivolja, avokado eller nötter och frön, kan det hjälpa kroppen att absorbera dem bättre.

 

SAMMANFATTNING
Morötter, sötpotatis och mörka bladgrönsaker är bland de bästa källorna till betakaroten. Tillsätt lite olja för att hjälpa kroppen att ta upp näringsämnet.

Hur mycket betakaroten ska du ta?

De flesta människor kan få i sig tillräckligt med betakaroten genom maten utan att behöva använda kosttillskott, så länge de äter en rad olika grönsaker.

Det finns inget fastställt rekommenderat dagligt intag (RDA) för betakaroten. RDA för betakaroten ingår som en del av RDA för vitamin A.

Eftersom både förbildat A-vitamin och provitamin A-karotenoider finns i maten anges de dagliga rekommendationerna för A-vitamin som Retinol Activity Equivalents (RAE).

Detta tar hänsyn till skillnaderna mellan preformat A-vitamin (som finns i animaliska livsmedel och kosttillskott) och provitamin A-karotenoider som betakaroten.

Enligt ODS(12) bör vuxna kvinnor få 700 mcg RAE per dag, medan vuxna män behöver 900 mcg RAE per dag.

betakaroten

Gravida och ammande kvinnor behöver 770 mcg RAE respektive 1 300 mcg RAE.

Även om det finns ett fastställt tolerabelt övre intag (UL) för preformerat A-vitamin finns det inget UL för provitamin A-karotenoider som betakaroten.

Detta beror på att betakaroten och andra karotenoider sannolikt inte orsakar hälsoproblem även om de konsumeras i höga doser.

UL för preformerat A-vitamin är satt till 3 000 mcg för både män och kvinnor, inklusive kvinnor som är gravida eller ammar.

Om du överväger att ta kosttillskott ska du prata med en läkare om dina individuella behov och eventuella risker. Diskutera vissa mediciner eller livsstilsfaktorer som kan påverka dosering och behov.

SAMMANFATTNING

Vuxna bör i allmänhet få i sig mellan 700 och 900 mcg RAE A-vitamin per dag. RDA omfattar både förbildat A-vitamin och provitamin A-karotenoider som betakaroten.

Finns det risker med att få för mycket?

Enligt National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH)(13) är betakarotentillskott inte kopplade till några större negativa effekter, inte ens med stora tilläggsdoser på 20–30 mg per dag.

Att äta mycket karotenoidrik mat under långa perioder är inte förknippat med toxicitet.

Med tiden kan intag av extremt stora mängder betakaroten resultera i ett ofarligt tillstånd som kallas karotenodermi, där huden får en gul-orange färg.

Det föreslås dock att personer som röker undviker betakarotentillskott.

Personer som röker, och eventuellt de som tidigare rökt, bör undvika betakarotentillskott och multivitaminer som ger mer än 100 procent av det dagliga värdet för A-vitamin, antingen genom förbildad retinol eller betakaroten.

Rootfrukt

Detta beror på att studier har kopplat(14) höga tilläggsdoser av dessa näringsämnen till en ökad risk för lungcancer hos personer som röker.

Det är också viktigt att komma ihåg att höga doser av alla antioxidanter i tilläggsform kan störa upptaget av andra viktiga näringsämnen och kan påverka kroppens naturliga försvarssystem negativt.

Hälsoexperter brukar rekommendera att äta en kost som är rik på frukt och grönsaker, som är fulla av antioxidanter samt andra viktiga näringsämnen, framför att ta betakarotentillskott.

SAMMANFATTNING
Betakarotentillskott är generellt sett säkra, men de kan innebära risker för personer som röker eller har rökt. Kostkällor rekommenderas i allmänhet framför tillskott.

Vanliga frågor & svar om betakaroten

1. Vad är betakaroten?

Betakaroten är en fettlöslig, orange färgad pigmentmolekyl som finns naturligt i växter, inklusive morötter, aprikoser och mango. Det är en provitamin, vilket betyder att kroppen kan omvandla betakaroten till vitamin A, som är viktigt för många kroppsfunktioner.

2. Vad är betakaroten bra för?

Betakaroten har många hälsofördelar. Det hjälper till att förebygga näthinnan skador, stöder immunförsvaret, hjälper till att förbättra hudens hälsa och kan även ha anti-inflammatoriska egenskaper. Betakaroten kan också spela en roll i att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

3. Hur mycket betakaroten behöver jag?

Den rekommenderade dagliga dosen (RDI) för betakaroten är 7-15 mg per dag för vuxna. Detta motsvarar ungefär 2-4 morötter per dag. Det är viktigt att notera att betakaroten är fettlöslig, så det är bäst att äta det tillsammans med fett för att optimera absorptionen.

4. Kan jag överdosera betakaroten?

Det finns en risk för att överdosera betakaroten om man tar tillskott av det eller äter mycket betakarotenrika livsmedel. Överdosering av betakaroten kan orsaka en förhöjning av vitamin A i kroppen, vilket kan leda till hudförändringar och leverskador. Det är därför viktigt att följa rekommenderade doseringar och att inte äta för mycket betakarotenrika livsmedel.

5. Kan betakaroten hjälpa till att förebygga cancer?

Det finns viss forskning som tyder på att betakaroten kan ha cancerpreventiva egenskaper. Det har visat sig att betakaroten kan bidra till att förebygga cancer i luftvägarna och magen hos rökare. Däremot finns det också studier som visar att tillskott av betakaroten kan öka risken för lungcancer hos rökare och personer med exponering för asbest. Mer forskning behövs för att kunna sätta betakaroten i sammanhang med cancerprevention. Det är viktigt att notera att betakaroten inte är en ersättning för andra cancerpreventivmaåtgärder, såsom att sluta röka, undvika solbränna och äta en hälsosam kost rik på frukt och grönsaker.

6. Kan betakaroten hjälpa till att förbättra hudens hälsa?

Betakaroten kan bidra till att förbättra hudens hälsa på flera sätt. Det kan hjälpa till att skydda huden mot solskador och kan även ha anti-inflammatoriska egenskaper. Betakaroten kan också hjälpa till att förbättra hudtonen och ge huden en vacker, frisk glöd.

7. Kan betakaroten hjälpa till att förebygga hjärt-kärlsjukdomar?

Viss forskning tyder på att betakaroten kan ha en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar, såsom hjärtinfarkt och stroke. Det finns också indikationer på att betakaroten kan hjälpa till att sänka kolesterolet och förbättra hjärt-kärlhälsan på andra sätt. Mer forskning behövs dock för att fastställa hur betakaroten påverkar hjärt-kärlhälsan.

8. Kan betakaroten hjälpa mot solbränna?

Betakaroten kan hjälpa till att skydda huden mot solskador och kan därför bidra till att förebygga solbränna. Det är viktigt att notera att betakaroten inte ersätter solskyddskräm och att det är viktigt att använda solskydd när man vistas i solen för att skydda huden mot solskador.

9. Kan betakaroten hjälpa mot rökrelaterade skador?

Viss forskning tyder på att betakaroten kan ha en skyddande effekt mot rökrelaterade skador i luftvägarna. Det finns också indikationer på att betakaroten kan hjälpa till att förebygga lungcancer hos rökare. Däremot finns det också studier som visar att tillskott av betakaroten kan öka risken för lungcancer hos rökare och personer med exponering för asbest. Detta tyder på att det finns en risk för att tillskott av betakaroten kan ha motsatt effekt på rökrelaterade skador beroende på individuella faktorer. Mer forskning behövs för att förstå hur betakaroten påverkar rökrelaterade skador.

10. Kan betakaroten hjälpa mot inflammation?

Viss forskning tyder på att betakaroten kan ha anti-inflammatoriska egenskaper och kan därför bidra till att lindra inflammation i kroppen. Det finns också indikationer på att betakaroten kan hjälpa till att lindra symtom på artrit och andra inflammationer. Mer forskning behövs dock för att förstå hur betakaroten påverkar inflammation i kroppen.

Slutsats

Betakaroten är ett viktigt kostämne och en viktig källa till vitamin A. Forskning har kopplat intag av det till olika hälsofördelar.

Att äta en kost som är rik på frukt och grönsaker är det bästa sättet att öka intaget av betakaroten och förebygga sjukdomar.

Prata med din läkare eller registrerade dietist om specifika sätt att öka ditt intag av betakaroten.

Rådgör alltid med din vårdgivare innan du tar ett tillskott för att säkerställa att det är ett lämpligt och säkert val för din hälsa.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6204759/
  2. https://www.nccih.nih.gov/health/antioxidants-in-depth
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5293796/
  4. https://academic.oup.com/ajcn/article/96/5/1179S/4577133
  5. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminA-Consumer/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5119484/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5715512/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5456284/
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3564658/
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4663591/
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5150257/
  12. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/787530/nutrients
  13. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/787375/nutrients
  14. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/787654/nutrients
  15. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminA-Consumer/
  16. https://www.nccih.nih.gov/health/providers/digest/dietary-supplements-for-eye-conditions-science
  17. https://www.nccih.nih.gov/health/vitamins-and-minerals