Vad är kalium? Fördelar, biverkningar, dosering och interaktioner

Kalium är ett viktigt mineral som spelar en avgörande roll för många kroppsfunktioner. Det rekommenderade dagliga intaget för en genomsnittlig vuxen är 4 700 milligram (mg) per dag, även om doser på 1 600 till 2 000 mg kan vara tillräckliga för vissa vuxna.

Kroppen behöver kalium för att leverera nervsignaler, dra ihop musklerna, reglera hjärtslag och blodtryck. och för att flytta näringsämnen in i cellerna och avfallsprodukter ut ur cellerna.

Du kan vanligtvis få i dig tillräckligt med kalium genom kosten, men kan behöva ta tillskott om du lider av undernäring eller har förlorat för mycket kalium på grund av sjukdom eller vissa mediciner (t.ex. diuretika). Frukt, grönsaker, baljväxter och frön är rika källor till kalium. Kaliumbrist är sällsynt.

I den här artikeln beskrivs de vanligaste orsakerna till kaliumtillskott, den rekommenderade dosen beroende på ålder och biologiskt kön samt eventuella biverkningar. 

Produkttips från Nutri.se >

Fakta om kalium kosttillskott

Aktiv ingrediens(er): Kaliumklorid, citrat, fosfat, aspartat, bikarbonat eller glukonat.

Alternativa namn: Kaliumsalt, kaliumkloridsalt

Status: Tillgängligt receptfritt (OTC)

Föreslagen dos: 99 milligram (mg)

Säkerhetsöverväganden: Höga doser kan orsaka gastrointestinala biverkningar, njurskador och skador på tunntarmen och kan interagera med läkemedel, inklusive ACE-hämmare och kaliumsparande, loop- och tiaziddiuretika.

Användning av kalium

Användning av kosttillskott bör individualiseras och granskas av en sjukvårdspersonal, t.ex. en registrerad dietist, apotekare eller läkare. Inget tillskott är avsett att behandla, bota eller förebygga sjukdomar.

Vissa studier tyder på att ett högre intag av kalium kan minska risken för sjukdomar som högt blodtryck och stroke, osteoporos, njursten och diabetes. Vissa av dessa påståenden stöds bättre av forskning än andra.

Blodtryck och stroke

På grund av kaliums förhållande till natrium, som reglerar vätske- och plasmavolymen, har en del forskning fokuserat på dess förmåga att sänka blodtrycket och risken för stroke.

I en äldre men minnesvärd klinisk studie från 2006, Dietary Approaches to Reduce Hypertension (DASH), som publicerades i New England Journal of Medicine, utvärderade forskarna om en kost som var rik på frukt, grönsaker, fettsnåla mejeriprodukter och minskat mättat och totalt fett kunde sänka blodtrycket (1).

Många kom att kalla det för ”DASH-dieten”, ett matmönster som innehåller mer kalium och mindre natrium. Forskarna gav deltagarna en kontrollerad diet i tre veckor. Därefter randomiserade de deltagarna till en amerikansk standardkost (kontroll), en frukt- och grönsakskost eller en kombinationskost (DASH-kost) i åtta veckor.

De som fick DASH-dieten sänkte sitt systoliska blodtryck (trycket när blodet kastas ut i artärerna) med i genomsnitt 5,5 mmHg och det diastoliska blodtrycket (trycket i artärerna mellan slagen) med 3,0 mmHg.

Mer nyligen utvärderade en studie från 2017 som publicerades i International Journal of Cardiology effekten av kaliumtillskott på hypertoni (högt blodtryck) (2). Den systematiska genomgången och metaanalysen visade att kaliumtillskott minskade det systoliska blodtrycket med 4,48 mmHg och det diastoliska blodtrycket med 2,96 mmHg.

I en översikt från 2013 i British Medical Journal utvärderades dessutom om ett ökat kaliumintag kunde påverka riskfaktorer och sjukdomar i samband med hjärtsjukdomar, inklusive stroke (3). Forskarna tittade på 22 randomiserade kontrollerade studier och 11 kohortstudier. Förutom sänkt blodtryck fann forskarna att ett ökat kaliumintag var förknippat med en lägre risk för stroke, där ett högre intag minskade risken för stroke med 24 %.

FDA-godkänt påstående

FDA har godkänt följande hälsopåstående om kalium: ”Kost som innehåller livsmedel som är bra källor till kalium och har låg natriumhalt kan minska risken för högt blodtryck och stroke (4). ”

Bentäthet

Eftersom kalium är alkaliskt (vilket innebär att det neutraliserar syror) har vissa forskare utvärderat om konsumtion av kaliumrika livsmedel och kosttillskott skulle kunna minska nettosyrainnehållet i en persons kost och bevara kalcium i benen (5).

Forskningen om detta ämne är dock blandad. I en äldre studie från 2008 i American Journal of Clinical Nutrition mättes effekterna av tillskott av kaliumcitrat och ökad konsumtion av frukt och grönsaker hos 276 postmenopausala personer. Den visade att efter två års tillskott av kaliumcitrat inte benomsättningen minskade, och det fanns ingen ökning av benmineraltätheten (6).

I en nyare studie från 2018 som publicerades i Nutrients utvärderades däremot om kalium kunde minska benförlusten hos kvinnor med osteopeni (låg bentäthet). Den randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade parallellgruppsstudien omfattade 310 postmenopausala deltagare.

Den visade att tillskott av kaliumcitrat förbättrade de positiva effekterna av kalcium och D-vitamin hos osteopena kvinnor med kaliumbrist. Denna studie tyder på att kaliums förmåga att öka benmineraltätheten kan vara beroende av intaget av kalcium och D-vitamin, näringsämnen som är viktiga för benhälsan. Det behövs dock mer forskning för att bekräfta eller motbevisa detta förhållande (7).

Njursten

Onormalt högt kalcium i urinen (hyperkalciuri) ökar risken för att utveckla njursten. Dessutom kan kost som är proteinrik och kaliumfattig bidra till ökad stenbildning. I vissa studier har man därför undersökt om kalium kan minska risken för njursten.

I en studie från 2016 som publicerades i Clinical Journal of the American Society of Nephrology undersökte forskare sambandet mellan protein- och kaliumintag på njursten (8). De fann att högre kalium i kosten var förknippat med en statistiskt signifikant och betydande minskning av risken för njursten i alla grupper. De fann också att den typ av protein som konsumeras också kan påverka risken för njursten – specifikt minskade vegetabiliskt protein risken jämfört med animaliskt protein.

Dessutom utvärderade man i en Cochrane-översikt från 2015 citratsalts (t.ex. kaliumcitrat) roll för att förebygga och innehålla kalciuminnehållande njursten (9). I sju studier med 477 deltagare fann forskarna att citrat signifikant minskade stenstorleken jämfört med placebo eller ingen intervention. Dessutom var nybildning av sten betydligt lägre i citratgruppen än i kontrollgruppen.

Blodglukos och diabetes

Eftersom kalium behövs för insulinutsöndring från bukspottkörteln har en del forskning fokuserat på dess förhållande till glukosnivåer (blodsocker) och diabetes.

I en studie från 2015 utvärderades till exempel kaliumets inverkan på glukosnivåerna hos äldre vuxna (10). Forskarna fann ett signifikant samband mellan lägre kaliumintag via kosten, minskad insulinkänslighet och ökad insulinutsöndring.

På samma sätt utvärderade en klinisk studie från 2016 kaliumnivåer med glukos- och diabetesrisk under åtta år (11). Forskarna fann att jämfört med dem med högre kaliumnivåer (≥4,5 mmol/L) hade de med lägre nivåer (<4,0 mmol/L) signifikant högre fasteglukos.

Dessutom fann forskarna ett omvänt samband mellan kalium i serum och kalium i kosten och diabetesrisk.

Kaliumbrist

Vissa personer kan utveckla kaliumbrist när intaget över tid är lägre än de rekommenderade nivåerna, de har en specifik riskfaktor för lägre nivåer än normalt eller det finns en särskild anledning till att de inte kan smälta eller absorbera kalium.

Vad orsakar kaliumbrist?

Intag som är lägre än de rekommenderade mängderna kan leda till kaliumbrist. När intaget är lägre än vad kroppen behöver kan det leda till hälsokomplikationer, inklusive ökat blodtryck och risk för att utveckla njursten.

Förutom ett lågt kostintag kan vissa andra saker bidra till kaliumbrist, bland annat (5):

• Diarré
• Kräkningar
• Användning av diuretika
• Överanvändning av laxermedel
• Pica (att äta ämnen som inte ger näring, t.ex. lera).
• Kraftig svettning
• Dialys (ett medicinskt förfarande för att cirkulera blod när njurarna inte kan göra det).
• Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)

Vissa personer löper större risk att utveckla kaliumbrist, bland annat:5

• Personer med i
• Personer som tar diuretika eller laxermedel
• Personer med pica

Hur vet jag om jag har kaliumbrist?

Du kanske inte ens vet om du har en lindrig kaliumbrist. En allvarligare brist kan dock leda till hypokalemi, när blodserumnivåerna sjunker under 3,6 mmol/L. Mild hypokalemi kan ge symtom som (12):

• Förstoppning
• Trötthet
• Muskelsvaghet
• Malaise (allmän känsla av ohälsa)

Allvarligare hypokalemi kan ge följande symtom (12):

• Polyuri (överdriven urinering)
• Encefalopati (sjukdom som påverkar hjärnans funktion) hos personer med njursjukdom.
• Glukosintolerans
• Muskelförlamning
• Dålig andning
• Hjärtarytmier (oregelbundna hjärtslag)

Svår hypokalemi är livshotande på grund av dess effekt på hjärtat och andningen. Lyckligtvis förekommer allvarliga fall sällan enbart på grund av otillräckligt kaliumintag. Men om du märker något av dessa symtom är det bäst att få dem utvärderade.

1:50

En översikt över hyperkalemi

Vilka är biverkningarna av kalium?

Din vårdgivare kan rekommendera att du tar kalium vid brist eller för att minska risken för vissa hälsoproblem, till exempel njursten. Att konsumera ett tillskott som kalium kan dock ha potentiella biverkningar. Dessa biverkningar kan vara vanliga eller allvarliga.

Om du ökar ditt intag av frukt och grönsaker ökar du ditt intag av kalium och fibrer. När du ökar fibern är det viktigt att du gör det långsamt och gradvis för att förhindra gas och uppblåsthet. Se dessutom till att dricka tillräckliga mängder vätska. Om man försummar att vätska på lämpligt sätt kan det leda till förstoppning (13).

Vanliga biverkningar

Vanliga biverkningar av kaliumtillskott är bland annat (14):

• Diarré
• Illamående
• Magsmärta eller obehag eller lätt gasbildning
• Kräkningar

Svåra biverkningar

Kaliumtillskott kan mer sällan leda till allvarliga biverkningar. Dessa inträffar oftast hos personer som har höga intag och nedsatt njurfunktion eller som tar vissa mediciner som ACE-hämmare och kaliumsparande diuretika (12).

Svåra biverkningar är bland annat:14

• Förvirring
• Kall, blek eller grå hud
• Magsmärta eller utbuktning
• Svart avföring
• Domningar eller stickningar i händer, fötter eller läppar
• Oförklarlig ångest
• Ovanlig trötthet eller svaghet
• Svaghet eller tyngd i benen

Ring din vårdgivare så snart som möjligt om du upplever allvarliga biverkningar.

Försiktighetsåtgärder

Personer med vissa hälsotillstånd eller som tar vissa mediciner löper större risk för allvarliga biverkningar och läkemedelsinteraktioner av kalium. Detta inkluderar personer med onormal njurfunktion och de som tar kaliumsparande läkemedel eller ACE-hämmare, som vanligtvis används för att behandla högt blodtryck. En fullständig lista över läkemedelsinteraktioner finns nedan.

Dosering: Hur mycket kalium ska jag ta?

Tala alltid med en vårdgivare innan du tar ett tillskott för att säkerställa att ingredienserna och dosen är lämpliga för dina individuella behov.

National Academies of Sciences, Engineering and Medicine (NASEM) rekommenderar följande adekvata intag (AIs) för kalium (12):

• 400 mg (spädbarn till och med 6 månader)
• 860 mg/dag (spädbarn 7-12 månader)
• 2 000 mg/dag (1-3 år)
• 2 300 mg/dag (4-8 år)
• 2 500 mg/dag (män 9-13 år)
• 2 300 mg/dag (kvinnor 9-13 år)
• 3 000 mg/dag (män 14-18 år)
• 2 300 mg/dag (kvinnor 14-18 år)
• 3 400 mg/dag (män 19+ år)
• 2 600 mg/dag (kvinnor 19+ år)
• 2 600 (under 18 år) eller 2 900 (över 18 år) under graviditet.
• 2 500 (under 18 år) eller 2 800 (över 18 år) under amning.

Vad händer om jag tar för mycket kalium?

För att undvika förgiftning ska du vara medveten om lämplig dosering (ovan). NASEM har inte fastställt någon övre gräns för kalium. Personer med nedsatt kaliumutsöndring i urinen på grund av hälsotillstånd som njursjukdom eller vissa mediciner bör dock vara medvetna om kaliumtillskottets potentiella toxicitet.

Om du faller in i dessa kategorier och konsumerar mer kalium än vad din vårdgivare rekommenderar kan du behöva söka läkarvård. Om du dessutom märker någon av de allvarliga biverkningarna (ovan) ska du söka akut sjukvård.

Interaktioner

Vissa mediciner kan interagera med kaliumtillskott. Dessa inkluderar (12):

• ACE-hämmare
• Angiotensinreceptorblockerare (ARB)
• Kaliumsparande diuretika, såsom Midamor (amilorid) och Aldactone (spironolakton).
• Loop-diuretika, t.ex. Lasix (furosemid) och Bumex (bumetanid).
• Thiaziddiuretika, t.ex. Diuril (klortiazid) och Zaroxolyn (metolazon).

Dessa mediciner kan påverka kalium på farliga sätt. Därför rekommenderar experter att man övervakar kaliumnivåerna hos personer som tar dessa läkemedel.

Det är viktigt att noggrant läsa ingrediensförteckningen och näringsfaktapanelen på ett kosttillskott för att veta vilka ingredienser som ingår och i vilka mängder. Läs dessutom igenom tilläggsetiketten tillsammans med din vårdgivare för att diskutera eventuella interaktioner med livsmedel, andra kosttillskott och mediciner.

Hur man förvarar kalium

Förvara färska frukter och grönsaker enligt bästa praxis för att maximera deras färskhet. Riktlinjerna för förvaring skiljer sig åt beroende på frukt eller grönsak. Vissa bör till exempel kylas medan andra, till exempel tomater, bör lämnas i rumstemperatur.

Förvara kaliumtillskott på en sval och torr plats. Förvara kalium borta från direkt solljus. Kassera efter ett år eller enligt vad som anges på förpackningen.

Vanliga frågor

Hur mycket kalium bör jag få i mig per dag?

Ålder, kön och graviditetsstatus avgör hur mycket kalium du bör få per dag. Till exempel bör män från 19 år och äldre få 3 400 milligram kalium dagligen, från alla källor (kost plus eventuella kosttillskott), medan kvinnor från 19 år och äldre bör få 2 600 milligram (5).

Vilka frukter är rika på kalium?

Frukter som innehåller mycket kalium är bland annat bananer, apelsiner, avokado, cantaloup och kiwi. Och glöm inte bort torkad frukt. En kopp torkade aprikoser, till exempel, innehåller cirka 1 500 milligram kalium.

När behöver jag komplettera med kalium?

Om du behöver mer kalium rekommenderar experter att du ökar ditt intag av kaliumrika livsmedel, som frukt och grönsaker, i stället för att ta ett tillskott. Ett kaliumtillskott kan dock vara nödvändigt för dem som löper ökad risk att utveckla hypokalemi (låga kaliumnivåer i blodet).

Källor till kalium

Det optimala sättet att tillgodose ditt kaliumbehov är att äta en mängd olika hela livsmedel, inklusive frukt som avokado, apelsiner och bananer, grönsaker (som sötpotatis, squash och torkade bönor), fettsnål mjölk och vissa proteinkällor som lax och kyckling. Det beror på att livsmedel tillgodoser andra näringsbehov och vanligtvis absorberas lättare av kroppen.

När du inte kan tillgodose ett tillräckligt intag av livsmedel är kosttillskott också ett alternativ.

Livsmedel som innehåller kalium

Enligt USDA:s näringsdatabas är följande livsmedel höga halter av kalium (15):

• Akornpumpa (1 kopp kokad utan salt): 896 milligram
• Äpple (1 medelstort äpple med skal): 195 milligram
• Kronärtskockor (1 kopp hjärtan kokta): 480 milligram
• Avokado (1/4 av hela): 172 milligram
• Banan (1 medelstor): 430 milligram
• Betor (1 kopp råa): 442 milligram
• Broccoli (1 kopp hackad och kokt): 457 milligram
• Baby brysselkål (13 bitar): 315 milligram
• Bönor (1/2 kopp torkade – mängden varierar beroende på sort): 1 813 milligram
• Cantaloupe (1 kopp tärningar): 427 milligram
• Morötter (1 kopp hackade): 410 milligram
• Körsbär (1 kopp utan kärnor): 342 milligram
• Mjölk (1 kopp med låg fetthalt): 350-380 milligram
• Svamp (1 kopp hel): 305 milligram
• Apelsin (1 liten): 238 milligram
• Ärtor (1 kopp råa): 354 milligram
• Paprika (1 kopp hackad): 314 milligram
• Persilja (1 kopp hackad): 332 milligram
• Potatis (1 medelstor bakad med skal): 930 milligram
• Quinoa (1 kopp kokt): 318 milligram
• Lax (6 uns): 730 milligram
• Spenat (1 kopp kokt): 839 milligram
• Sötpotatis (1 kopp bakad): 664 milligram
• Tomater (1 kopp hackad): 430 milligram
• Vattenmelon (1 kopp tärnad): 170 milligram
• Yoghurt (1 kopp): 625 milligram

Om du har haft svårt att lägga till färska produkter i din kost kan du överväga att lägga till frysta frukter och grönsaker. Livsmedlen fryses när de är som färskast, vilket ökar deras näringsvärde. Undvik att laga frukt och grönsaker på hög värme eller koka dem för att bevara vitamininnehållet. Om du vill kan du äta vissa frukter och grönsaker råa. Annars kan du sautera dem på medelvärme med en liten mängd fett, till exempel olivolja eller kokosolja.

Vissa bearbetade och förpackade livsmedel innehåller också tillsatta kaliumsalter eller naturligt förekommande kalium (t.ex. torkade bönor och fullkorn). Dessa livsmedel inkluderar:

• Spannmål
• Snacks
• Frysta livsmedel
• Bearbetat kött
• Soppor
• Såser
• Måltidsstänger

Om du måste övervaka ditt kaliumintag bör du vara uppmärksam på etiketterna. På de flesta ingrediensförteckningar anges ”kaliumklorid” som en tillsats.

Komplettering med kalium

Kaliumtillskott finns i form av kapslar, tabletter, vätska och pulver. Vanliga kaliumtillskott är (12):

• Kaliumklorid
• Kaliumcitrat
• Kaliumfosfat
• Kaliumaspartat
• Kaliumbikarbonat
• Kaliumglukonat

Forskning har visat att ingen av dessa former är bättre än någon annan (12). Du kan också hitta tillsatt kalium i produkter som Emergen C (en dryck i pulverform).

De flesta receptfria kaliumtillskott och multivitamin-mineraltillskott ger inte mer än cirka 99 mg kalium per portion (vilket är en liten andel av det rekommenderade intaget). Tidigare har FDA beslutat att vissa orala läkemedelsprodukter som innehåller kaliumklorid och ger mer än 99 mg kalium inte är säkra eftersom de har förknippats med skador i tunntarmen. Därför kräver FDA en varningsetikett om risken för dessa skador på vissa kaliumsalter som överstiger 99 mg (12).

Se till att läsa etiketterna på kaliumprodukter noggrant, särskilt om du löper risk att drabbas av hyperkalemi. Om du är vegan eller har allergier ska du också läsa etiketterna noga för veganska eller allergifria produkter.

Sammanfattning

Kalium är ett mineral som stöder många kroppsfunktioner, bland annat hjärta och blodkärl, nerver och muskler. Det finns bevis för att kalium kan minska risken för högt blodtryck, stroke, diabetes och njursten.

Personer med njursjukdom löper risk att drabbas av kaliumförgiftning eftersom deras njurar kanske inte filtrerar ut kalium tillräckligt. Därför bör de inte ta kaliumtillskott om inte en vårdgivare har gett dem anvisningar om detta. Dessutom kan vissa mediciner, inklusive ACE-hämmare, diuretika och vissa andra, också utgöra en risk. Det är därför viktigt att tala med en vårdgivare innan man tar något tillskott, inklusive kalium, är viktigt.

Produkttips från Nutri.se >