Matsmältningsenzymer: Typer och funktion

En nödvändig del av matsmältningen

Matsmältningsenzymer är ämnen som hjälper dig att smälta maten. De utsöndras (frigörs) av spottkörtlarna och cellerna i magen, bukspottkörteln och tunntarmen (1).

Matsmältningsenzymer gör detta genom att dela upp de stora, komplexa molekylerna som utgör proteiner, kolhydrater och fetter i mindre molekyler. På så sätt kan näringsämnena från dessa livsmedel lätt absorberas i blodet och transporteras genom kroppen.

Det finns flera matsmältningsenzymer, bland annat amylas, maltas, laktas, lipas, sukras och proteaser.

Vissa tillstånd kan leda till brist på matsmältningsenzymer, till exempel laktosintolerans eller exokrin bukspottkörtelinsufficiens. I sådana fall kan det vara nödvändigt att komplettera med livsmedel, receptfria kosttillskott eller receptbelagda kosttillskott med matsmältningsenzymer.

Fortsätt läsa för att lära dig mer om olika typer av matsmältningsenzymer och hur de fungerar.

Vad är matsmältningsenzymer?

Matsmältningsenzymer frigörs när vi:

• Förväntar oss att äta
• Luktar och smakar på mat
• Genomgår matsmältningsprocessen

Vissa livsmedel kräver vissa matsmältningsenzymer för att bryta ner de specifika näringsämnen som de innehåller.

En rad olika hälsotillstånd, särskilt de som påverkar bukspottkörteln, kan leda till brist på matsmältningsenzymer. Detta beror på att bukspottkörteln utsöndrar flera viktiga enzymer.

Ofta kan dessa brister åtgärdas genom att ändra din kost. Du kan undvika vissa livsmedel eller äta livsmedel som innehåller naturligt förekommande matsmältningsenzymer. Du kan också ta receptbelagda eller receptfria enzymtillskott.

Typer av matsmältningsenzymer

Var och en av de många olika matsmältningsenzymerna är inriktad på ett specifikt näringsämne och delar upp det till en form som slutligen kan absorberas.

De viktigaste matsmältningsenzymerna är följande:

• Amylas
• Maltas
• Laktas
• Lipas
• Proteaser
• Sucrase
• Amylas

Amylas är viktigt för att smälta kolhydrater. Det bryter ner stärkelse till socker.

Amylas utsöndras av både spottkörtlarna och bukspottkörteln. Mätning av amylasnivåerna i blodet används ibland som ett hjälpmedel vid diagnos av olika sjukdomar i bukspottkörteln eller andra sjukdomar i matsmältningskanalen.

Höga nivåer av amylas i blodet kan betyda att du har:

• En blockerad eller skadad kanal i bukspottkörteln.
• Cancer i bukspottkörteln
• Akut pankreatit, som är en plötslig inflammation i bukspottkörteln (2).

Låga nivåer av amylas kan betyda att du har kronisk pankreatit (pågående inflammation i bukspottkörteln) eller en leversjukdom.

Maltas

Tunntarmen frigör maltas som ansvarar för att bryta ner maltos (maltsocker) till glukos (enkelt socker). Kroppen använder glukos som energi.

Under matsmältningen omvandlas stärkelse delvis till maltos av amylaser. Maltasenzymet omvandlar sedan maltos till glukos. Detta socker används sedan antingen omedelbart av kroppen eller lagras i levern som glykogen för framtida användning.

Laktas

Laktas (även kallat laktas-phlorizinhydrolas) är ett enzym som bryter ner laktos, ett socker som finns i mejeriprodukter. Det omvandlar laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos.

Laktas produceras av celler som kallas enterocyter och som kantar tarmkanalen. Laktos som inte absorberas fermenteras av bakterier i tarmen. Detta kan leda till gasbildning och magbesvär.3

Lipas

Lipas ansvarar för nedbrytningen av fetter till fettsyror och glycerol (enkel sockeralkohol). Det produceras i små mängder av munnen och magen och i större mängder av bukspottkörteln.

Proteaser

Dessa matsmältningsenzymer, även kallade peptidaser, proteolytiska enzymer eller proteinaser, bryter ner proteiner till aminosyror. De spelar också en roll i många kroppsprocesser, bland annat:

• Celldelning.
• Blodkoagulering
• Immunfunktion (4)

Proteaser produceras i magsäcken och bukspottkörteln. De viktigaste är:

• Pepsin: Pepsin utsöndras av magsäcken för att bryta ner proteiner till peptider, eller mindre grupper av aminosyror. Dessa aminosyror absorberas sedan antingen eller bryts ner ytterligare i tunntarmen.
• Trypsin: Trypsin bildas när ett enzym som utsöndras av bukspottkörteln aktiveras av ett enzym i tunntarmen. Trypsin aktiverar sedan ytterligare enzymer från bukspottkörteln, t.ex. karboxypeptidas och chymotrypsin, för att hjälpa till att bryta ner peptider.
• Chymotrypsin: Detta enzym bryter ner peptider till fria aminosyror som kan absorberas av tarmväggen.
• Carboxypeptidas A: Det utsöndras av bukspottkörteln och delar upp peptider till enskilda aminosyror.
• Carboxypeptidas B: Det utsöndras av bukspottkörteln och bryter ner basiska aminosyror.

Vad är proteolytiska enzymer?

Sucrase

Sucrase utsöndras av tunntarmen, där det bryter ner sackaros (sockret i bordssocker) till fruktos och glukos. Dessa är enklare sockerarter som kroppen kan ta upp.

Sucrase finns längs med tarmvillarna. Dessa är små hårliknande strukturer som kantar tarmen och absorberar näringsämnen till blodomloppet.

Brist på matsmältningsenzymer

Det finns en rad olika hälsotillstånd som kan störa utsöndringen av tillräckligt många matsmältningsenzymer för att maten ska kunna smälta helt och hållet. Vissa är ärftliga genetiska tillstånd medan andra utvecklas med tiden.

Laktosintolerans

Laktosintolerans uppstår när du inte kan smälta laktos på grund av otillräcklig produktion av laktas i tunntarmen. När du konsumerar mejeriprodukter kan du uppleva:

• Uppblåsthet
• Diarré
• Buksmärta.
• Gas3

Det finns flera former av laktosintolerans.

Medfödd laktasbrist

Medfödd laktasbrist (även kallad kongenital alaktasi) är en sällsynt ärftlig form av laktosintolerans. Den uppstår när nyfödda barn inte kan bryta ner laktos i bröstmjölk eller modersmjölksersättning. De får svår diarré om de inte får ett laktosfritt alternativ.

Medfödd laktasbrist orsakas av mutationer i LCT-genen som ger instruktioner för tillverkning av laktasenzym.5

Laktas som inte finns kvar

Laktase non-persistens är en vanlig typ av laktosintolerans som vissa personer utvecklar som vuxna. Den drabbar cirka 65 % av alla människor och orsakas av minskat uttryck (aktivitet) av LCT-genen. Symtomen börjar vanligtvis 30 minuter till två timmar efter att man ätit eller druckit mejeriprodukter (3).

De flesta personer med laktasnonsistens behåller en viss nivå av laktasaktivitet och kan fortsätta att inkludera en liten mängd laktos i sin kost. Detta kan vara i form av ost eller yoghurt eftersom båda tenderar att tolereras bättre än färsk mjölk.

Sekundär laktosintolerans

Sekundär laktosintolerans utvecklas när laktasproduktionen är nedsatt på grund av sjukdomar som kan skada tunntarmen. Dessa sjukdomar inkluderar celiaki eller Crohns sjukdom samt andra sjukdomar eller skador som påverkar tarmväggen.

Exokrin bukspottkörtelinsufficiens

Bukspottkörteln producerar de viktiga matsmältningsenzymerna amylas, proteas och lipas. Personer med exokrin pankreasinsufficiens (EPI) har brist på dessa enzymer. Därför kan de inte smälta maten ordentligt, särskilt inte fetter.

De hälsotillstånd som påverkar bukspottkörteln och som är förknippade med EPI är följande:

• Kronisk pankreatit: En inflammation i bukspottkörteln som med tiden kan skada organet permanent.
• Cystisk fibros: Ett ärftligt genetiskt tillstånd som orsakar allvarliga skador på lungorna och matsmältningssystemet, inklusive bukspottkörteln (6).
• Cancer i bukspottkörteln

Livsmedel med högt innehåll av matsmältningsenzymer

Ananas	Proteases (bromelain)	Hjälper till att smälta proteiner och har dessutom antiinflammatoriska effekter.
Papaya	Proteases (papain)	Hjälper till att smälta proteiner och är en populär köttmjukgörare.
Kiwi	Proteases (actinidain)	Förutom matsmältningsenzymerna har frukten ett högt innehåll av fibrer som stödjer matsmältningskanalen.
Mango	Amylaser	Hjälper till att bryta ner kolhydrater från stärkelse till enkla sockerarter och ökar när frukten mognar.
Banan	Amylaser, glukosidaser	Liksom amylaser bryter glukosidaser ner komplexa kolhydrater.
Rå honung	Amylaser, diastaser, invertaser, proteaser	Amylaser och diastaser hjälper till att bryta ner stärkelse, invertaser bryter ner socker och proteaser bryter ner protein.
Avokado	Lipaser	Hjälper till att smälta och metabolisera fett.
Kefir	Lipaser, laktas, proteaser	Laktaset i kefir hjälper till att smälta den fermenterade mjölken och kan tolereras av vissa personer med laktosintolerans.
Surkål, kimchi	Lipaser, proteaser	Fermenterade livsmedel utvecklar enzymer under jäsningsprocessen samt probiotika, dvs. nyttiga bakterier, för att ytterligare stödja matsmältningshälsan.
Miso	Laktaser, lipaser, proteaser, amylaser	Denna fermenterade sojapasta innehåller en kraftfull kombination av enzymer som hjälper till att bryta ner laktos i mejeriprodukter, fett, proteiner och kolhydrater.
Ingefära	Proteas (zingibain)	Förutom enzymer som kan hjälpa till att bryta ner proteiner kan ingefära också hjälpa till att lindra illamående.

En mängd olika livsmedel, särskilt tropiska frukter och fermenterade grönsaker, har en naturligt hög halt av matsmältningsenzymer som kan påskynda matsmältningen av vissa näringsämnen.

Det är bäst att äta dem råa eftersom värme kan minska eller förstöra dessa växtenzymer.

Matsmältningsjuicer kräver vätskebalans, så se till att du dricker vatten under hela dagen.

Kosttillskott med matsmältningsenzymer

Personer som inte har tillräckliga mängder matsmältningsenzymer eller som vill stödja en sund matsmältning bör överväga att komplettera sin kost med matsmältningsenzymer.

Detta kan de göra genom att äta hälsosamma livsmedel som innehåller naturligt förekommande matsmältningsenzymer. Men de kan också ta näringstillskott under en vårdgivares vägledning.

Kosttillskott med matsmältningsenzymer kan komma i:

• Piller
• Pulver
• Vätskor från djur, växter eller mikrober.

Det finns receptbelagda kosttillskott som regleras av FDA samt receptfria kosttillskott.

Receptbelagda kosttillskott

Enzympreparat på recept rekommenderas vid tillstånd som påverkar bukspottkörtelns funktion, t.ex. kronisk pankreatit eller bukspottkörtelcancer.

Följande märken av receptbelagda enzympreparat för bukspottkörteln (pancrelipas) finns (7):

• Creon
• Pancreaze
• Zenpep
• Ultresa
• Viokace
• Pertzye

Kosttillskott på recept

Enzympreparat som säljs utan recept regleras inte av FDA. Det har inte gjorts tillräckligt många högkvalitativa studier om dem, så det är svårt att veta hur effektiva de är.

Nedan följer några av de tilläggsenzymer som inte kräver recept:

• Laktastillskott kan hjälpa personer som är laktosintoleranta att smälta mejeriprodukter och finns som tabletter eller droppar (8).
• Bromelain är ett kraftfullt proteas från frukten eller stjälken av ananas som finns i kapsel-, tablett- eller pulverform och kan hjälpa till med matsmältningen av protein (9).
• Papain från papaya kan hjälpa till med att smälta proteiner och pulverformen kan användas som köttmjukgörare.

Som med alla tillskott bör du kontrollera med din vårdgivare innan du tar ett receptfritt matsmältningsenzym för att vara säker på att det är säkert för dig.

Sammanfattning

Matsmältningsenzymer är ämnen som hjälper dig att smälta din mat. De utsöndras av spottkörtlarna och cellerna som kantar magen, bukspottkörteln och tunntarmen.

Ibland har människor brist på matsmältningsenzymer. Dessa brister är kopplade till olika hälsotillstånd. Många av dessa hälsotillstånd är relaterade till bukspottkörteln.

Du kan behandla en brist på matsmältningsenzymer genom att ändra din kost och/eller ta ett receptbelagt eller receptfritt enzymtillskott. Innan du bestämmer dig för att ta ett enzymtillskott ska du be din vårdgivare om råd. De kan hjälpa dig att avgöra om det är säkert för dig.

Vanliga frågor

Vem bör ta kosttillskott med matsmältningsenzymer?

Om du har pankreatit, bukspottkörtelcancer, cystisk fibros eller en annan sjukdom i bukspottkörteln kan du behöva ta receptbelagda matsmältningsenzymer. De som är laktosintoleranta kan ta receptfria kosttillskott.

Forskare undersöker om matsmältningsenzymer även kan hjälpa personer med celiaki(10).

När ska jag ta matsmältningsenzymer?

Det beror på varför du tar dem.

Till exempel måste receptbelagda kosttillskott för cystisk fibros tas vid varje måltid och mellanmål, men doseringen och tidpunkten kan variera beroende på vad du äter eller din ålder(11).

Följ din vårdgivares recept eller instruktionerna på receptfria läkemedel.