Ditt immunförsvar består av en komplex samling celler, processer och kemikalier som ständigt försvarar din kropp mot invaderande patogener, inklusive virus, toxiner och bakterier (1, 2).

Att hålla immunförsvaret friskt året runt är nyckeln till att förebygga infektioner och sjukdomar.

Produkttips från Nutri.se >

Att göra hälsosamma livsstilsval genom att konsumera näringsriktiga livsmedel och få tillräckligt med sömn och motion är de viktigaste sätten att stärka ditt immunförsvar.

Dessutom har forskning visat att tillskott av vissa vitaminer, mineraler, örter och andra ämnen kan bidra till att förbättra immunförsvaret och eventuellt skydda mot sjukdomar.

Observera dock att vissa kosttillskott kan interagera med receptbelagda eller receptfria läkemedel som du tar. Vissa kanske inte är lämpliga för personer med vissa hälsotillstånd. Se till att prata med en sjukvårdspersonal innan du börjar med några kosttillskott.

Vitamin

Här är 15 kosttillskott som är kända för sin immunstärkande potential

1. D-vitamin

D-vitamin är ett fettlösligt näringsämne som är viktigt för immunförsvarets hälsa och funktion.

D-vitamin förstärker de patogenbekämpande effekterna hos monocyter och makrofager – vita blodkroppar som är viktiga delar av ditt immunförsvar – och minskar inflammation, vilket bidrar till att främja immunförsvaret (3).

Vitamin D

Många människor har brist på detta viktiga vitamin, vilket kan påverka immunfunktionen negativt. Faktum är att låga D-vitaminnivåer är förknippade med en ökad risk för infektioner i de övre luftvägarna, inklusive influensa och allergisk astma (4).

Vissa studier visar att tillskott av D-vitamin kan förbättra immunförsvaret. Faktum är att ny forskning tyder på att intag av detta vitamin kan skydda mot infektioner i luftvägarna.

I en genomgång från 2019 av randomiserade kontrollstudier med 11 321 personer minskade tillskott av D-vitamin signifikant risken för luftvägsinfektioner hos personer med brist på detta vitamin och minskade infektionsrisken hos dem med tillräckliga D-vitaminnivåer (5).

Detta tyder på en övergripande skyddande effekt.

I andra studier konstateras att D-vitamintillskott kan förbättra svaret på antivirala behandlingar hos personer med vissa infektioner, inklusive hepatit C och hiv (6, 7, 8).

Beroende på blodnivåerna räcker det för de flesta människor med mellan 1 000 och 4 000 IE D-vitamintillskott per dag, även om personer med allvarligare brister ofta behöver mycket högre doser (4).

D-vitamin har varit föremål för mycket forskning i samband med COVID-19 på grund av dess effekt på immunsystemet. Studier har visat att D-vitamin kan påskynda läkning och fördröja inflammation i andningsorganen (9).

I en nyligen genomförd snabböversiktsstudie drogs slutsatsen att det behövs mer forskning för att rekommendera tillskott av D-vitamin för förebyggande och behandling av COVID-19 (10).

Många yrkesverksamma inom hälso- och vetenskapsvärlden hävdar dock att tillskott av D-vitamin i allmänhet är säkert och eventuellt kan bidra till att skydda individer mot viruset (11).

SAMMANFATTNING

D-vitamin är viktigt för immunfunktionen. Friska nivåer av detta vitamin kan bidra till att minska risken för luftvägsinfektioner.

2. Zink

Zink är ett mineral som ofta läggs till i kosttillskott och andra hälsoprodukter som t.ex. sugtabletter som ska stärka ditt immunförsvar. Detta beror på att zink är viktigt för immunsystemets funktion.

Zink behövs för immuncellsutveckling och kommunikation och spelar en viktig roll i inflammatoriska reaktioner. Zink skyddar också specifikt vävnadsbarriärer i kroppen och bidrar till att förhindra att främmande patogener kommer in (12).

Zink

Brist på detta näringsämne påverkar avsevärt immunförsvarets förmåga att fungera korrekt, vilket resulterar i en ökad risk för infektioner och sjukdomar, inklusive lunginflammation (13, 14).

Enligt forskning har 16 % av alla djupa luftvägsinfektioner i världen visat sig bero på zinkbrist (15).

Zinkbrist drabbar cirka 2 miljarder människor i världen och är mycket vanligt hos äldre vuxna. Faktum är att upp till 30 % av äldre vuxna anses ha brist på detta näringsämne (16).

Zinkbrist är relativt sällsynt i Nordamerika och i utvecklade länder (17, 18).

Trots detta har många individer i USA marginell zinkbrist relaterad till intag eller absorption. Äldre personer löper generellt sett en ökad risk (18).

Ett flertal studier visar att zinktillskott kan skydda mot luftvägsinfektioner som förkylning (19, 20).

Dessutom kan tillskott av zink vara fördelaktigt för dem som redan är sjuka.

I en studie från 2019 på 64 sjukhusvårdade barn med akuta infektioner i de nedre luftvägarna (ALRI), minskade intag av 30 mg zink per dag den totala infektionstiden och sjukhusvistelsens längd med i genomsnitt 2 dagar, jämfört med en placebogrupp (21).

Tillägg av zink kan också bidra till att förkorta förkylningens varaktighet (22). Dessutom visar zink på antiviral aktivitet (23, 24).

Att ta zink på lång sikt är vanligtvis säkert för friska vuxna, så länge den dagliga dosen ligger under den fastställda övre gränsen på 40 mg elementärt zink (13).

För höga doser kan störa kopparabsorptionen, vilket kan öka din infektionsrisk.

SAMMANFATTNING

Tillskott av zink kan bidra till att skydda mot luftvägsinfektioner och minska varaktigheten av dessa infektioner.

3. C-vitamin

C-vitamin är kanske det mest populära tillskottet som tas för att skydda mot infektioner på grund av dess viktiga roll för immunförsvaret.

Detta vitamin stöder funktionen hos olika immunceller och ökar deras förmåga att skydda mot infektioner. Det är också nödvändigt för celldöd, vilket hjälper till att hålla immunförsvaret friskt genom att rensa ut gamla celler och ersätta dem med nya (25, 26).

C-vitamin fungerar också som en kraftfull antioxidant som skyddar mot skador som orsakas av oxidativ stress, som uppstår vid ackumulering av reaktiva molekyler som kallas fria radikaler.

C-vitamin

Oxidativ stress kan påverka immunförsvaret negativt och är kopplat till många sjukdomar (27).

Tillskott av C-vitamin har visat sig minska varaktigheten och svårighetsgraden av infektioner i de övre luftvägarna, inklusive förkylning (28).

En stor genomgång av 29 studier på 11 306 personer visade att regelbundet tillskott av C-vitamin i en genomsnittlig dos på 1-2 gram per dag minskade förkylningstiden med 8 % hos vuxna och 14 % hos barn (29).

Intressant nog visade granskningen också att regelbundet intag av C-vitamintillskott minskade förekomsten av förkylning hos personer som utsattes för hög fysisk stress, inklusive maratonlöpare och soldater, med upp till 50 % (29, 30).

Dessutom har högdosbehandling med intravenöst C-vitamin visat sig avsevärt förbättra symtomen hos personer med allvarliga infektioner, inklusive sepsis och akut andningsnödsyndrom (ARDS) till följd av virusinfektioner (31).

Andra studier har dock antytt att C-vitaminets roll i denna miljö fortfarande är under utredning (32, 33).

Sammantaget bekräftar dessa resultat att C-vitamintillskott kan påverka immunhälsan avsevärt, särskilt hos dem som inte får i sig tillräckligt med vitaminet genom kosten.

Den övre gränsen för vitamin C är 2 000 mg. Tilläggsdoser per dag ligger vanligtvis mellan 250 och 1 000 mg (34).

SAMMANFATTNING

C-vitamin är viktigt för immunförsvaret. Tillägg av detta näringsämne kan bidra till att minska varaktigheten och svårighetsgraden av infektioner i de övre luftvägarna, inklusive förkylning.

4. Fläder

Fläder (Sambucus nigra), som länge har använts för att behandla infektioner, undersöks för sina effekter på immunförsvaret.

I teströrsstudier visar fläderbärsextrakt en stark antibakteriell och antiviral potential mot bakteriella patogener som är ansvariga för övre luftvägsinfektioner och stammar av influensaviruset (35, 36).

Dessutom har det visat sig förbättra immunsystemets respons och kan bidra till att förkorta varaktigheten och svårighetsgraden av förkylningar samt minska symtom relaterade till virusinfektioner (37, 38).

En genomgång av 4 randomiserade kontrollstudier på 180 personer visade att tillskott av fläderbär signifikant minskade symtom från övre luftvägarna orsakade av virusinfektioner (39).

En äldre, 5-dagarsstudie från 2004 visade att personer med influensa som kompletterade med 1 matsked (15 mL) fläderbärssirap 4 gånger om dagen upplevde symtomlindring 4 dagar tidigare än de som inte tog sirapen och var mindre beroende av medicinering (40).

Den här studien är dock föråldrad och sponsrades av tillverkaren av fläderbärssirap, vilket kan ha snedvridit resultaten (40).

Även om det har föreslagits att fläderbär kan hjälpa till att lindra symtom på vissa infektioner och influensaviruset måste vi också vara medvetna om riskerna. Vissa rapporterar att fläderbär kan leda till produktion av överskott av cytokiner, vilket potentiellt kan skada friska celler (41).

Av den anledningen rekommenderar vissa forskare att tillskott av fläderbär endast används i det tidiga förloppet av COVID-19 (41).

Det bör noteras att inga publicerade forskningsstudier har utvärderat användningen av fläderbär vid COVID-19 (42). Dessa rekommendationer är baserade på tidigare forskning som gjorts på fläderbär.

I en systemisk genomgång av fläderbär (43) drogs slutsatsen:

I forskning på försöksdjur och människor hade fläderbär antivirala effekter och hämmade flera stammar av influensa A och B.

  • Råa fläderbär måste kokas för att undvika risk för illamående, kräkningar eller cyanidförgiftning.
  • Höstbär bör användas under ledning av en kvalificerad sjukvårdspersonal.
  • Tillskott av fläderbär säljs oftast i flytande form eller i kapselform.

SAMMANFATTNING

Att ta tillskott av fläderbär kan bidra till att minska symtom från övre luftvägarna orsakade av virusinfektioner och lindra influensasymtom. Men fläderbär har också risker. Det behövs mer forskning.

5. Medicinska svampar

Medicinska svampar har använts sedan urminnes tider för att förebygga och behandla infektioner och sjukdomar. Många typer av medicinska svampar har studerats för sin immunstärkande potential.

Över 270 erkända arter av medicinska svampar är kända för att ha immunstärkande egenskaper (44).

Cordyceps, lejonmanet, maitake, shitake, reishi och kalkonstjärt är alla typer som har visat sig gynna immunförsvaret (45).

Viss forskning visar att tillskott av specifika typer av medicinska svampar kan förbättra immunförsvaret på flera sätt samt minska symtomen på vissa tillstånd, inklusive astma och lunginfektioner.

En studie på möss med tuberkulos, en allvarlig bakteriesjukdom, visade till exempel att behandling med cordyceps avsevärt minskade bakteriebelastningen i lungorna, förbättrade immunförsvaret och minskade inflammationen, jämfört med en placebogrupp (46).

I en randomiserad 8-veckorsstudie på 79 vuxna ledde ett tillskott av 1,7 gram cordyceps myceliumkultur-extrakt till en signifikant ökning på 38 % av aktiviteten hos naturliga mördarceller (NK), en typ av vita blodkroppar som skyddar mot infektioner (47).

Kalkonstjärt är en annan medicinsk svamp som har kraftfulla effekter på immunförsvaret. Forskning på människor tyder på att kalkonstjärt kan förbättra immunförsvaret, särskilt hos personer med vissa typer av cancer (48, 49).

Många andra medicinska svampar har också studerats för sina positiva effekter på immunhälsan. Medicinska svampprodukter finns i form av tinkturer, te och kosttillskott (50, 51, 52, 53).

SAMMANFATTNING

Många typer av medicinska svampar, inklusive cordyceps och kalkonstjärt, kan erbjuda immunstärkande och antibakteriella effekter.

6-15. Andra kosttillskott med immunstärkande potential

Förutom de produkter som anges ovan kan många kosttillskott bidra till att förbättra immunförsvaret:

  • Astragalus. Astragalus är en ört som ofta används inom traditionell kinesisk medicin (TCM). Djurstudier tyder på att dess extrakt kan förbättra de immunrelaterade svaren avsevärt (54).
  • Selen. Selen är ett mineral som är viktigt för immunförsvaret. Djurforskning visar att selentillskott kan förbättra det antivirala försvaret mot influensastammar, inklusive H1N1 (55, 56, 57).
  • Vitlök. Vitlök har kraftfulla antiinflammatoriska och antivirala egenskaper. Det har visat sig förbättra immunhälsan genom att stimulera skyddande vita blodkroppar som NK-celler och makrofager. Forskningen på människor är dock begränsad (58, 59).
  • Andrographis. Denna ört innehåller andrographolid, en terpenoidförening som visat sig ha antivirala effekter mot luftvägssjukdomsframkallande virus, inklusive enterovirus D68 och influensa A (60, 61, 62).
  • Lakrits. Lakrits innehåller många ämnen, bland annat glycyrrhizin, som kan bidra till att skydda mot virusinfektioner. Enligt forskning i provrör uppvisar glycyrrhizin antiviral aktivitet mot svår akut respiratoriskt syndrom-relaterat coronavirus (SARS-CoV) (63).
  • Pelargonium sidoides. Viss forskning på människor stöder användningen av detta växtextrakt för att hjälpa till att lindra symtom på akuta virala luftvägsinfektioner, inklusive förkylning och bronkit. Resultaten är dock blandade och mer forskning behövs (64).
  • B-komplex vitaminer. B-vitaminer, inklusive B12 och B6, är viktiga för ett hälsosamt immunförsvar. Ändå har många vuxna brist på dem, vilket kan påverka immunhälsan negativt (65, 66).
  • Curcumin. Kurkumin är den huvudsakliga aktiva föreningen i gurkmeja. Den har kraftfulla antiinflammatoriska egenskaper och djurstudier visar att den kan bidra till att förbättra immunfunktionen (67).
  • Echinacea. Echinacea är ett växtsläkte i familjen prästkragar. Vissa arter har visat sig förbättra immunförsvaret och kan ha antivirala effekter mot flera luftvägsvirus, inklusive respiratoriskt syncytialvirus och rhinovirus (68).
  • Propolis. Propolis är ett hartsliknande material som honungsbin producerar för att användas som tätningsmedel i bikupor. Även om det har imponerande immunstärkande effekter och kan ha antivirala egenskaper också, behövs mer forskning på människor (69).

Enligt resultat från vetenskaplig forskning kan de kosttillskott som anges ovan ha immunstärkande egenskaper.

Tänk dock på att många av dessa potentiella effekter som dessa kosttillskott har på immunhälsan inte har testats grundligt på människor, vilket understryker behovet av framtida studier.

SAMMANFATTNING

Astragalus, vitlök, curcumin och echinacea är bara några av de kosttillskott som kan erbjuda immunstärkande egenskaper. Ändå har de inte testats grundligt på människor. Det behövs mer forskning.

Slutsats

Många kosttillskott på marknaden kan bidra till att förbättra immunförsvaret.

Zink, fläder och vitamin C och D är bara några av de ämnen som har undersökts för sin immunstärkande potential.

Men även om dessa kosttillskott kan ge en liten fördel för immunhälsan bör och kan de inte användas som en ersättning för en hälsosam livsstil.

Att sträva efter att äta en näringsrik och balanserad kost, få tillräckligt med sömn, utöva regelbunden fysisk aktivitet och inte röka (eller överväga att sluta om du röker) är några av de viktigaste sätten att hjälpa till att hålla ditt immunförsvar friskt och minska dina risker för infektioner och sjukdomar.

Om du bestämmer dig för att du vill prova ett kosttillskott, tala först med en sjukvårdspersonal, eftersom vissa kosttillskott kan interagera med vissa mediciner eller är olämpliga för vissa personer.

Kom dessutom ihåg att det inte finns några vetenskapliga bevis för att något av dem kan skydda mot COVID-19 – även om vissa av dem kan ha antivirala egenskaper.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5091071/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6156898/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6164750/
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3738984/
  5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30675873/
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20649944/
  7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24716637/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4538921/
  9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32946517/
  10. https://www.nice.org.uk/guidance/ng187
  11. https://www.thelancet.com/journals/landia/article/PIIS2213-8587(21)00003-6/fulltext
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5748737/
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2820120/
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2854541/
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7365891/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5748737/
  17. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Zinc-Consumer/
  18. https://academic.oup.com/jn/article/130/5/1367S/4686375
  19. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19710611/
  20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27255474/
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6548996/
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5418896/
  23. https://biomedgrid.com/pdf/AJBSR.MS.ID.000566.pdf
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6628855/
  25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29099763/
  26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/9374039/
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5927356/
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5707683/
  29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23440782/
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6124957/
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7070236/
  32. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883944117310596?via%3Dihub
  33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30953543
  34. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminC-HealthProfessional/
  35. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3056848/
  36. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1756464619300313?via%3Dihub
  37. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3484152/
  38. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27023596/
  39. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30670267/
  40. https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/147323000403200205
  41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7252097/
  42. https://www.nccih.nih.gov/health/elderberry
  43. https://www.researchgate.net/publication/259696401_An_Evidence-Based_Systematic_Review_of_Elderberry_and_Elderflower_Sambucus_nigra_by_the_Natural_Standard_Research_Collaboration
  44. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2845472/
  45. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4788765/
  46. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5572845/
  47. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6441223/
  48. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28595034/
  49. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6044372/
  50. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5618583/
  51. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4684115/
  52. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5492111/
  53. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5937616/
  54. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6438022/
  55. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30593352/
  56. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4288282/
  57. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6165773/
  58. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4417560/
  59. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6465033/
  60. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27896563/
  61. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6186950/
  62. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4408759/
  63. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/12814717/
  64. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24146345/
  65. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5358464/
  66. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6212925/
  67. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6278270/
  68. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4058675/
  69. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6335834/

Lämna ett svar