Laktosintolerans – orsaker, symptom och behandling

Vad innebär att vara laktosintolerans? Om du någonsin har känt ett fördomsfullt mullrande i magen kort efter att du har ätit kan du ha undrat om du är laktosintolerant.

Produkttips från Nutri.se &gt

Laktos är en typ av socker som finns i mjölkprodukter. Vissa människor kan inte smälta den ordentligt, vilket leder till obehagliga matsmältningssymptom efter intag av mejeriprodukter.

I den här artikeln går vi igenom vad laktosintolerans är, samt hur det diagnostiseras och behandlas.

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans är en matsmältningsstörning som orsakas av oförmågan att smälta laktos, den huvudsakliga kolhydraten i mejeriprodukter. Det är mycket vanligt och drabbar minst omkring två tredjedelar av världens vuxna befolkning (1).

Tillståndet uppstår om din kropp inte tillverkar tillräckligt mycket av enzymet laktas, som du behöver för att smälta laktos (1).

Personer med laktosintolerans upplever matsmältningsproblem när de konsumerar mejeriprodukter, vilket kan påverka deras livskvalitet negativt.

Dessa symtom inkluderar uppblåsthet, diarré och bukkramper.

Kan man utveckla laktosintolerans med tiden?

Laktos finns i bröstmjölk och nästan alla föds med förmågan att smälta den. Man kan dock utveckla laktosintolerans i vilken ålder som helst, även långt upp i vuxen ålder (1).

Det finns flera typer av laktosintolerans och de kan orsakas av olika faktorer. All laktosintolerans kännetecknas dock av en brist på enzymet laktas.

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans är oförmågan att smälta laktos, den viktigaste kolhydraten i mejeriprodukter. Den orsakas av minskad produktion av enzymet laktas i tarmen.

Symtom på laktosintolerans

Om laktosintolerans inte hanteras på rätt sätt kan den orsaka allvarliga matsmältningsproblem. Dessa symtom kan uppträda så snabbt som 30-60 minuter efter att du ätit.

De vanligaste symtomen är (1):

• Uppblåsthet
• Kramper i buken
• Gas
• Diarré
• Illamående

Vissa människor upplever också ett akut behov av att gå på toaletten, kräkningar, smärta i nedre delen av magen och förstoppning.

Diarré uppstår på grund av osmält laktos i tunntarmen, vilket gör att vatten rör sig in i matsmältningskanalen (2).

När den når tjocktarmen fermenteras laktosen av bakterierna i tarmen och bildar kortkedjiga fettsyror (SCFA) och gas. Detta orsakar uppblåsthet, gaser och smärta (2).

Svårighetsgraden av symptomen varierar beroende på hur mycket laktos du tål och hur mycket du har ätit.

Lyckligtvis varar dessa symtom bara kortvarigt. Du påverkas vanligtvis inte heller om du inte konsumerar stora mängder laktos eller har ett annat tillstånd som förvärras av den irritation i matsmältningen som orsakas av laktosintolerans.

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans kan orsaka matsmältningsproblem, inklusive uppblåsthet, gas, bukkramper och diarré.

Orsaker och typer av laktosintolerans

Laktos består av de enkla sockerarterna glukos och galaktos.

Du behöver enzymet laktas för att bryta ner laktos till glukos och galaktos, som kroppen sedan tar upp i blodet som energi.

Utan tillräckligt med laktas rör sig laktos osmält genom tarmen och orsakar matsmältningssymptom. Det finns dock flera orsaker till laktasbrist (1).

Här är de olika typerna av laktosintolerans.

Primär laktosintolerans

Primär laktosintolerans – den vanligaste typen – orsakas av en minskad produktion av laktas med åldern. Som sådan förlorar du förmågan att absorbera laktos med tiden (1, 3).

Denna form av laktosintolerans kan vara delvis genetisk eftersom den är vanligare i vissa befolkningsgrupper än andra.

Studier uppskattar att detta tillstånd drabbar mindre än 10 % av nordeuropeiska människor, cirka 50 % av människor från Latinamerika och Mellanöstern och 80-99 % av afrikanska och asiatiska människor (1).

Sekundär laktosintolerans

Sekundär laktosintolerans utvecklas till följd av ett annat tillstånd som påverkar tunntarmen, där laktas produceras. Detta beror på att inflammation i tarmväggen kan leda till en tillfällig minskning av laktasproduktionen (1, 4).

Möjliga orsaker till sekundär laktosintolerans är Crohns sjukdom, celiaki, kemoterapi, ulcerös kolit och åldrande (1).

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans förekommer hos nyfödda barn. Det är en sällsynt, ärftlig typ av detta tillstånd, och båda föräldrarna måste ha den särskilda genmutationen för medfödd laktosintolerans för att spädbarnet ska födas med den (1, 5).

Dessa spädbarn kan inte amma på grund av laktosinnehållet i bröstmjölken, och tillståndet kan till och med vara dödligt om det inte upptäcks snabbt. Biverkningar kan vara svår diarré och höga kalciumnivåer (1, 2).

Detta tillstånd är också livslångt (1, 2).

Utveckling av laktosintolerans

Utvecklingsmässig laktosintolerans förekommer även hos spädbarn. Det ses vanligtvis bara hos för tidigt födda barn, som föds innan deras matsmältningssystem är fullt utvecklat, och det orsakar symtom som matsmältningsbesvär (2, 5).

Detta tillstånd försvinner vanligtvis av sig självt när barnet växer, men under tiden kan ditt spädbarn behöva laktosfri modersmjölksersättning i stället för bröstmjölk (5).

Riskfaktorer

Vissa personer kan ha en ökad risk för laktosintolerans. Riskfaktorer att se upp för är bland annat att ha följande (1):

• Asiatiskt eller afrikanskt ursprung.
• En medicinsk historia av matsmältningsproblem eller sjukdom.
• släktingar som är laktosintoleranta

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans kategoriseras vanligtvis som primär, vilket orsakas av sjunkande laktasnivåer när du åldras, eller sekundär, vilket orsakas av ett annat tillstånd som påverkar din tunntarm. I sällsynta fall kan detta tillstånd även drabba spädbarn.

Test för laktosintolerans

Här är de sätt på vilka din läkare kan testa dig för laktosintolerans (1):

• Vätgasutandningsprov. Detta test mäter väte i din utandningsluft efter laktosintag. Höga mängder väte tyder på matsmältningsproblem som kan vara relaterade till laktosintolerans men också orsakade av andra problem.
• Laktostoleranstest. Detta test mäter ditt blodsocker efter intag av laktos. Om du har laktosintolerans påverkas inte dina blodsockernivåer eftersom kroppen inte kan bryta ner laktos.
• Genetiskt test. Detta test kontrollerar genetiska orsaker till laktosintolerans, men personer med sekundär laktosintolerans kan få ett falskt negativt resultat.
• Laktasaktivitet vid jejunalborstkanten. Denna invasiva och dyra metod kräver en biopsi av den jejunala borstkanten, som är en del av tunntarmen, men är ett definitivt sätt att bedöma laktasaktivitet.
• Test av avföringens surhetsgrad. Detta test används ofta för spädbarn och barn och mäter avföringens syrahalt, som har ett lägre pH vid laktosintolerans (6).

Du kan också göra ett elimineringstest själv om du tror att du har laktosintolerans. För att göra det ska du eliminera laktos från din kost i minst två veckor och sedan återinföra mejeriprodukter för att se om du får några matsmältningssymptom.

Ett elimineringstest kan hjälpa dig att förstå om du har problem med att smälta laktos, men att söka en officiell diagnos från en sjukvårdspersonal kan hjälpa dig att undvika att i onödan eliminera mejeriprodukter från din kost om dina symtom orsakas av ett annat tillstånd.

SAMMANFATTNING

Din läkare kan välja bland flera tester för att kontrollera om du har laktosintolerans. Annars kan du prova ett elimineringstest själv.

Hur du får i dig mejeriets näringsämnen utan att konsumera mejeriprodukter

Mejeriprodukter, som inkluderar mjölk och alla produkter som tillverkas av mjölk, är mycket näringsrika.

Faktum är att intag av mejeriprodukter är kopplat till högre benmineraltäthet, vilket kan bidra till att minska risken för benbrott när du blir äldre (7, 8).

Personer med laktosintolerans kan dock behöva minska eller eliminera sitt mejeriintag, vilket kan beröva dem viktiga näringsämnen som kalcium.

Mejeriprodukter är utmärkta källor till kalcium, men att äta mejeriprodukter är inte avgörande för din hälsa. Du kan följa en mycket hälsosam kost utan mejeriprodukter – så länge du äter andra livsmedel som innehåller mycket kalcium.

Några bra kalciumkällor utan mjölkprodukter är bland annat:

• Kalciumberikade livsmedel. Kalciumberikade livsmedel inkluderar juicer, bröd och mjölkfri mjölk som mandel-, soja- och havremjölk. Bara 1 kopp (240 ml) kalciumberikad apelsinjuice ger 27 % av det dagliga värdet (DV) för detta mineral (9).
• Fisk utan ben. Konserverad fisk med ben, till exempel sardiner, lax eller vitling, innehåller mycket kalcium. Endast 85 gram lax på burk med ben ger 14 % av det dagliga intaget (9).
• Vegetabiliska livsmedel med hög kalciumhalt. Många vegetabiliska livsmedel, som grönkål och broccoli, innehåller rimliga mängder kalcium. Bara 1/2 kopp (113 gram) kokt spenat ger 9 % av det dagliga intaget av kalcium (9).

När det gäller kalciumberikade juicer och mjölkfria produkter ska du se till att skaka kartongen innan du använder den, eftersom kalciumet kan fastna i botten.

Tänk dessutom på att kalcium från vegetabiliska livsmedel ofta absorberas dåligt på grund av förekomsten av antinutrienter som fytat och oxalat (9).

SAMMANFATTNING

Det finns många sätt att få i sig tillräckligt med kalcium utan att konsumera mejeriprodukter. Kalciumberikade livsmedel, fisk på burk med ben och mörka bladgrönsaker ger alla kalcium.

Vilka livsmedel innehåller laktos?

Laktos finns i nästan alla mejeriprodukter samt i livsmedel som innehåller mejeriprodukter.

Mjölkprodukter

Följande mejeriprodukter innehåller laktos (10):

• Komjölk (alla typer)
• Getmjölk
• Ost (inklusive hård- och mjukost).
• Glass.
• Yoghurt
• Grädde
• Smör

Vissa av ovanstående livsmedel innehåller mer laktos än andra. Till exempel varierar laktosinnehållet i ost avsevärt beroende på typ. Mjuka ostar som brie tenderar att ha ett högt laktosinnehåll, medan hårda ostar som parmesan endast innehåller små mängder (11).

Livsmedel som ibland innehåller laktos

Livsmedel som innehåller någon form av mejeri som ingrediens kan också innehålla laktos, bland annat:

• Rätter med krämig sås, till exempel pasta alfredo.
• Kakor och kakor.
• Choklad och förpackade godsaker som kokta sötsaker och godis.
• Bröd och bakverk.
• Kakor
• Frukostflingor
• Snabbsoppor och såser
• Bearbetat kött, t.ex. skivad skinka och korv.
• Färdiga måltider.
• Pastasåser och gravyrer.
• Chips, nötter och smaksatta tortillas.
• Desserter och vaniljsåsar.

Det är därför bäst att noggrant kontrollera ingrediensförteckningen på alla förpackade livsmedel om du har laktosintolerans.

Andra namn för tillsatt mejeri

Du kan kontrollera om en produkt innehåller mejeriprodukter genom att läsa ingrediensförteckningen. Tillsatt mjölk eller mejeriprodukter kan märkas som:

• Mjölk
• Mjölksubstans
• Mjölkpulver
• Vassle
• Vassleprotein
• Mjölkkasein
• Ostmassa
• Mjölksocker
• Kärnmjölk
• Ost
• Maltmjölk
• Torra mjölktorkämnen
• Gräddfil
• Vassleproteinkoncentrat
• Biprodukter från mjölk.

Laktosfria alternativ

Det finns laktosfria alternativ för de flesta livsmedel som innehåller laktos.

Vissa mejeriprodukter kan göras laktosfria genom att ta bort laktosen, som vanligtvis bryts ner under tillverkningen till glukos och galaktos (11, 12).

Dessa enkla sockerarter är i sig själva naturligt sötare än laktos, vilket ger laktosfri mjölk en något sötare smak än konventionella versioner (12).

De flesta laktosfria mejeriprodukter är tydligt märkta med ”laktosfri”. Lactaid är bara ett välrenommerat varumärke.

Växtbaserade mejeriprodukter – som mandelmjölk, kokosyoghurt, sojaglass och cashewost – är också naturligt laktosfria.

SAMMANFATTNING

Alla konventionella mejeriprodukter innehåller en viss mängd laktos. Om du är laktosintolerant är det också viktigt att kontrollera etiketten på tillverkade livsmedel.

Behandlingsalternativ för laktosintolerans

Om du inte vill ge upp mejeriprodukter kan några naturliga behandlingar lindra laktosintolerans.

Enzymbaserade kosttillskott

Enzympreparat kan hjälpa din kropp att smälta laktos.

Effektiviteten hos dessa produkter kan dock variera kraftigt, från ingen märkbar effekt till minskade laktosintoleranssymptom med mer gynnsamma resultat av väteutandningstest (2, 10).

Andra kan uppleva minskade symtom utan att deras resultat av väteandningstestet förändras, vilket tyder på en placeboeffekt (2, 10).

Som sådan kan det vara bäst att rådgöra med en läkare innan man provar dessa kosttillskott.

Exponering för laktos

Om du är laktosintolerant kan regelbunden konsumtion av laktos hjälpa din kropp att anpassa sig till den (13).

Än så länge är studierna om denna strategi begränsade, men de första resultaten visar positiva tecken.

Genom regelbunden laktosexponering kan din tarmmikrobiota kanske producera tillräckligt med laktas på egen hand för att lindra symptomen på laktosintolerans – trots att din kropp i sig själv har en laktasbrist (14).

Konsekvens är nyckeln med den här metoden, och mjölk med hög fetthalt som helmjölk kan vara det bästa valet eftersom din kropp smälter den långsammare, vilket potentiellt ger dina tarmbakterier mer tid att smälta laktosen (2, 14).

Probiotika och prebiotika

Probiotika är mikroorganismer som ger hälsofördelar, medan prebiotika är typer av fibrer som fungerar som föda för dessa mikroorganismer och ger näring åt de nyttiga bakterierna i din tarm.

Både probiotika och prebiotika har visat sig minska symptomen på laktosintolerans, även om de flesta studierna är små (2, 15).

Vissa typer av probiotika och prebiotika kan vara mer effektiva än andra. De mest fördelaktiga probiotikerna anses vara Bifidobacteria- och Lactobacillus-stammar, som ofta finns i probiotiska yoghurtar och kosttillskott (2).

SAMMANFATTNING

Du kan prova flera taktiker för att lindra laktosintolerans, inklusive enzymtillskott, laktosexponering och probiotiska kosttillskott. Det behövs dock mer forskning om var och en av dessa strategier.

Kan man fortfarande äta mejeriprodukter med laktosintolerans?

Alla mejeriprodukter innehåller laktos, men det betyder inte att de är helt förbjudna om du har laktosintolerans.

De flesta personer med detta tillstånd kan tolerera små mängder laktos. Vissa personer kan till exempel tåla en skvätt mjölk i te, men inte den mängd som du får i en skål flingor.

Man tror att personer med laktosintolerans kan tolerera upp till 18 gram laktos under dagen. Faktum är att forskning visar att många människor kan tolerera upp till 12 gram i ett enda tillfälle, vilket är ungefär samma mängd som i 1 kopp (240 ml) mjölk (2, 16).

Vissa mejeriprodukter är också naturligt låga i laktos när de äts i sina vanliga portioner. Smör innehåller till exempel bara spår av laktos (11).

Vissa ostar som parmesan, cheddar och schweizisk ost innehåller också mindre än 1 gram laktos per portion på 28 gram. I allmänhet har fasta ostar lägre laktoshalt än mjuka ostar (11, 17, 18, 19).

Intressant nog tenderar yoghurt att orsaka färre symtom än andra typer av mejeriprodukter hos personer med laktosintolerans. Detta kan bero på att probiotikerna – eller de nyttiga bakterierna – i yoghurt besitter enzymet laktas, vilket hjälper kroppen att bryta ner laktos (20, 21).

SAMMANFATTNING

De flesta personer med laktosintolerans kan tolerera små mängder laktos. Din kropp kan smälta mejeriprodukter som smör, yoghurt och hårdost lättare än mjölk.

Slutsats

Laktosintolerans är en uppsättning symtom som orsakas av en brist på laktas – det enzym som bryter ner mjölksockret laktos. Om du har detta tillstånd uppstår symtomen efter att du äter laktos, som finns i mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost.

Dessa symtom, som kan uppstå kort efter att man ätit, inkluderar buksmärta och diarré.

Många människor är laktosintoleranta och det finns många sätt att enkelt anpassa kosten för att undvika eller begränsa laktos. Dessa strategier omfattar bland annat att köpa laktosfria livsmedel. Om du är orolig för att du inte kan tolerera mejeriprodukter kan du vara säker på att det finns många livsmedel och drycker som du kan ha, tillsammans

Produkttips från Nutri.se >