Är Stevia ett bättre alternativ än socker? Fördelar och nackdelar

Socker

Stevia ökar i popularitet som ett växtbaserat, kalorifritt alternativ till socker.

Många föredrar det framför artificiella sötningsmedel som sukralos och aspartam, eftersom det utvinns från en växt snarare än tillverkas i ett laboratorium.

Det innehåller också lite eller inga kolhydrater och ger inte snabbt höga blodsockervärden, vilket gör det populärt bland dem som har diabetes eller dålig blodsockerkontroll. Det kan dock ha vissa nackdelar.

I den här artikeln granskas stevia, inklusive dess fördelar, nackdelar och potential som sockerersättning.

Ett urval av lågkalorimat & livsmedel från Nutri.se >

Stevia eller socker?

Vad är stevia?

Stevia är ett sockeralternativ som utvinns ur bladen på växten Stevia rebaudiana.

Dessa blad har njutits för sin sötma och använts som örtmedicin för att behandla högt blodsocker i hundratals år (1).

Deras söta smak kommer från steviolglykosidmolekyler, som är 250-300 gånger sötare än vanligt socker (2).

För att göra steviasötningsmedel måste glykosiderna extraheras från bladen. Processen börjar med torra blad som har dragits in i vatten och ser ut på följande sätt (2):

  • Bladpartiklar filtreras bort från vätskan.
  • Vätskan behandlas med aktivt kol för att avlägsna ytterligare organiskt material.
  • Vätskan genomgår en jonbytesbehandling för att avlägsna mineraler och metaller.
  • De glykosider som återstår koncentreras till ett harts.
  • Det som återstår är koncentrerat steviabladsextrakt, som spruttorkas och är redo att bearbetas till sötningsmedel (2).

Extraktet säljs vanligtvis som en högkoncentrerad vätska eller i portionsförpackningar, som båda endast behövs i mycket små mängder för att söta mat eller dryck.

Steviabaserade sockerekvivalenter finns också tillgängliga. Dessa produkter innehåller fyllmedel som maltodextrin men har samma volym och sötningskraft som socker, utan kalorier eller kolhydrater. De kan användas som en 1:1 ersättning vid bakning och matlagning (3).

Tänk på att många steviaprodukter innehåller ytterligare ingredienser, till exempel fyllmedel, sockeralkoholer, andra sötningsmedel och naturliga aromer.

Om du vill undvika dessa ingredienser bör du leta efter produkter som endast anger 100 % steviaextrakt på etiketten.

Näringsfakta om stevia

Stevia är i princip kalori- och kolhydratfri. Eftersom det är så mycket sötare än socker tillför de små mängder som används inga meningsfulla kalorier eller kolhydrater till din kost (4).

Även om steviabladen innehåller olika vitaminer och mineraler går de flesta av dem förlorade när växten bearbetas till ett sötningsmedel (2).

Eftersom vissa steviaprodukter dessutom innehåller ytterligare ingredienser kan näringsinnehållet variera.

SAMMANFATTNING

Steviablad kan bearbetas till flytande eller pulveriserat steviaextrakt, som är mycket sötare än socker. Extraktet är praktiskt taget kalori- och kolhydratfritt och innehåller endast spår av mineraler.

Fördelar och eventuella nackdelar

Steviablad har använts för medicinska ändamål i många århundraden, och extraktet har kopplats till minskade blodsocker- och blodfettnivåer i djurstudier. Sötningsmedlet kan också hjälpa till med viktminskning.

Icke desto mindre har extraktet också potentiella nackdelar.

Fördelar med stevia

Även om det är ett relativt nytt sötningsmedel har stevia kopplats till flera hälsofördelar.

Eftersom det är kalorifritt kan det hjälpa dig att gå ner i vikt när det används som ersättning för vanligt socker, som ger cirka 45 kalorier per matsked (12 gram). Stevia kan också hjälpa dig att hålla dig mätt på färre kalorier (5).

I en studie på 31 vuxna åt de som åt ett mellanmål med 290 kalorier gjort med stevia samma mängd mat vid nästa måltid som de som åt ett mellanmål med 500 kalorier gjort med socker (6).

De rapporterade också liknande mättnadsnivåer, vilket innebär att steviagruppen hade ett totalt sett lägre kaloriintag samtidigt som de kände samma tillfredsställelse (6).

I en musstudie orsakade dessutom exponering för steviolglykosiden rebaudiosid A en ökning av flera aptitdämpande hormoner (7).

Stevia
Female hands with sugar and pills on blue background. Choice of sweetener in tablets or regular sugar. Alternative to sugar for diabetics.

Sötningsmedlet kan också hjälpa dig att hantera ditt blodsocker.

I en studie på 12 vuxna hade de som åt en kokosdessert gjord med 50 % stevia och 50 % socker 16 % lägre blodsockernivåer efter maten än de som åt samma dessert gjord med 100 % socker (8).

I djurstudier har stevia visat sig förbättra känsligheten för insulin, det hormon som sänker blodsockret genom att släppa in det i cellerna för att användas som energi (9, 10).

Dessutom har vissa djurstudier kopplat steviakonsumtion till minskade triglycerider och ökade HDL-kolesterolnivåer (det goda kolesterolet), vilka båda är förknippade med minskad risk för hjärtsjukdomar (11, 12, 13).

Ett urval av lågkalorimat & livsmedel från Nutri.se >

Möjliga nackdelar med Stevia

Även om stevia kan erbjuda fördelar har den också en del nackdelar.

Även om det är växtbaserat och kan verka mer naturligt än andra kalorifria sötningsmedel är det fortfarande en mycket raffinerad produkt. Steviablandningar innehåller ofta tillsatta fyllmedel som maltodextrin, vilket har kopplats till dysreglering av friska tarmbakterier (14).

Stevia i sig kan också skada dina tarmbakterier. I en provrörsstudie hämmade rebaudiosid A, en av de vanligaste steviolglykosiderna i steviasötningsmedel, tillväxten av en nyttig stam av tarmbakterier med 83 % (2, 15).

Eftersom stevia är så mycket sötare än socker anses stevia dessutom vara ett intensivt sötningsmedel. Vissa forskare anser att intensiva sötningsmedel kan öka suget efter söta livsmedel (16, 17).

Dessutom har många observationsstudier inte funnit någon koppling mellan konsumtion av kalorifri sötningsmedel och förbättringar av kroppsvikt, kaloriintag eller risk för typ 2-diabetes (16, 18).

Dessutom kan stevia och andra kalorifri sötningsmedel fortfarande orsaka en insulinrespons, enbart på grund av deras söta smak, även om de inte ökar blodsockernivåerna (19, 20).

Tänk på att eftersom stevia-sötningsmedel först nyligen har blivit allmänt tillgängliga är forskningen om deras långsiktiga hälsoeffekter begränsad.

SAMMANFATTNING

Stevia kan hjälpa till att hantera din vikt och blodsockernivåer, och djurstudier visar att det kan förbättra riskfaktorer för hjärtsjukdomar. Det är dock ett intensivt sötningsmedel som kan påverka din hälsa negativt.

Är det stevia hälsosammare än socker?

Stevia har färre kalorier än socker och kan spela en roll i viktkontrollen genom att hjälpa dig att äta färre kalorier.

Eftersom det är fritt från kalorier och kolhydrater är det ett utmärkt sockeralternativ för personer som följer en diet med låg kalorihalt eller låg kolhydrathalt.

Att ersätta socker med stevia sänker också livsmedlens glykemiska index (GI), vilket innebär att de påverkar blodsockernivåerna i mindre utsträckning (8, 21).

Medan bordssocker har ett GI på 65 – där 100 är det högsta GI och orsakar den snabbaste ökningen av blodsockret – innehåller stevia ingenting som ökar blodsockret och har därför ett GI på 0 (22).

Socker och dess många former, inklusive sackaros (bordssocker) och majssirap med hög fruktos (HFCS), har kopplats till inflammation, fetma och utveckling av kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes och hjärtsjukdomar (23, 24, 25).

Därför rekommenderas det generellt att begränsa ditt intag av tillsatt socker. I Dietary Guidelines for Americans anges faktiskt att tillsatt socker inte bör utgöra mer än 10 % av de dagliga kalorierna (26).

För optimal hälsa och blodsockerkontroll bör denna mängd begränsas ännu mer (27).

Eftersom socker har kopplats till många negativa hälsoeffekter kan det vara tillrådligt att ersätta socker med stevia. Ändå är de långsiktiga effekterna av att ofta konsumera stevia okända.

Även om användning av små mängder av detta kalorifri sötningsmedel kan vara ett hälsosamt sätt att minska sockerintaget är det bäst att använda mindre socker och färre sockerersättningar överlag och helt enkelt välja naturliga källor till sötma, som frukt, när det är möjligt.

SAMMANFATTNING

Stevia har ett lägre GI än bordssocker, och att använda det kan vara ett hälsosamt sätt att minska ditt intag av kalorier och tillsatt socker. Tillsatt socker bör begränsas till mindre än 10 % av dina dagliga kalorier.

Stevia
Small coffee cup on plate with stevia extract packet

Är stevia en bra ersättning för socker?

Stevia används numera i stor utsträckning som sockerersättning i hemlagad mat och vid livsmedelstillverkning.

Ett av de största problemen med stevia är dock dess bittra eftersmak. Livsmedelsforskare arbetar med att utveckla nya metoder för utvinning och bearbetning av stevia för att råda bot på detta (28, 29).

Dessutom genomgår socker en unik process som kallas Maillardreaktionen vid tillagning, vilket gör att livsmedel som innehåller socker karamelliseras och blir gyllenbruna. Socker tillför också struktur och bulk till bakverk (30, 31).

När socker helt ersätts med stevia kan det hända att bakverk inte har samma utseende eller känsla som en sockerinnehållande version.

Trots dessa problem fungerar stevia bra i de flesta livsmedel och drycker som ersättning för socker, även om en blandning av socker och stevia vanligtvis är den mest peferabla smakmässigt (8, 21, 32, 33).

När man bakar med stevia är det bäst att använda en 1:1 steviabaserad sockerersättning. Om du använder mer koncentrerade former, till exempel flytande extrakt, måste du ändra mängderna av andra ingredienser för att ta hänsyn till förluster i bulk.

SAMMANFATTNING

Stevia har ibland en bitter eftersmak och har inte alla fysiska egenskaper som socker vid matlagning. Trots detta är det en godtagbar sockerersättning och smakar bäst när den används i kombination med socker.

Slutsats

Stevia är ett växtbaserat sötningsmedel utan kalorier.

Det kan minska kaloriintaget när det används som ersättning för socker och gynnar blodsockerkontroll och hjärthälsa. Ändå är dessa fördelar inte helt bevisade, och forskning om dess långsiktiga effekter saknas.

För optimal hälsa bör du hålla både socker och stevia till ett minimum.

Ett urval av lågkalorimat & livsmedel från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19961353
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27471327
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27925212
  4. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170679/nutrients
  5. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/169655/nutrients
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20303371
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27798332
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30019656
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15729617
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16278783
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30053819
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28058384
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28058384
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25738413
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6033410/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26430511
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26176574
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28886707
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17510492
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28899680
  21. https://www.scirp.org/journal/PaperInformation.aspx?PaperID=42783
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18835944
  23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29757229
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29225114
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28752053
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27007552
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5378500/
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26213089
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27816105
  30. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0924224418302267
  31. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2214799317301017
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26345024
  33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25561127

7 Viktiga Kosttillskott för veganer

Kosttillskott för veganer

Kosttillskott för veganer.

Ett vanligt bekymmer när det gäller vegankost är om den ger din kropp alla vitaminer och mineraler den behöver.

Många hävdar att en helfoderbaserad, växtbaserad kost lätt uppfyller alla dagliga behov av näringsämnen.

Produkttips från Nutri.se

Vissa uppmuntrar till och med veganer att undvika alla kosttillskott.

Trots att de är välmenande kan den här typen av råd göra mer skada än nytta.

Här är 7 kosttillskott för veganer som du kan behöva komplettera med när du följer en vegansk kost.

Kosttillskott för veganer
Wooden cubes with a Hashtag and the word vegan, social media concept background close-up

1. Vitamin B12

Livsmedel som ofta framhålls som rika på vitamin B12 är bland annat otvättade ekologiska produkter, svamp som odlats i B12-rika jordar, nori, spirulina, chlorella och näringsjäst.

Vissa anser att veganer som äter tillräckligt med rätt växtnäring inte behöver oroa sig för B12-vitaminbrist.

Det finns dock ingen vetenskaplig grund för denna uppfattning.

Flera studier visar att även om vem som helst kan ha låga B12-vitaminnivåer har vegetarianer och veganer en högre risk för brist. Detta verkar särskilt sant för veganer som inte tar några kosttillskott (1, 2, 3).

Vitamin B12 är viktigt för många kroppsliga processer, bland annat för proteinmetabolismen och bildandet av syretransporterande röda blodkroppar. Det spelar också en avgörande roll för nervsystemets hälsa (4).

För lite B12-vitamin kan leda till anemi och skador på nervsystemet, liksom infertilitet och ben- och hjärtsjukdomar (4, 5, 6).

Det dagliga rekommenderade intaget är 2,4 mcg per dag för vuxna, 2,6 mcg per dag under graviditet och 2,8 mcg per dag under amning.

Det enda vetenskapligt bevisade sättet för veganer att nå dessa nivåer är att konsumera B12-berikade livsmedel eller ta ett vitamin B12-tillskott. B12-berikade livsmedel inkluderar vanligtvis växtmjölk, sojaprodukter, frukostflingor och näringsjäst.

Vissa vegetabiliska livsmedel verkar innehålla en form av B12-vitamin naturligt, men det råder fortfarande debatt om huruvida denna form är aktiv hos människor (7, 8, 9, 10, 11, 12, 13).

Dessutom finns det inga vetenskapliga bevis som stöder att man kan förlita sig på otvättade ekologiska produkter som en tillförlitlig källa till vitamin B12.

Näringsjäst innehåller endast vitamin B12 när den är berikad. B12-vitamin är dock ljuskänsligt och kan försämras om det köps från eller lagras i genomskinliga plastpåsar (14).

Det är viktigt att komma ihåg att vitamin B12 absorberas bäst i små doser. Ju mer sällan du intar vitamin B12, desto mer behöver du alltså ta.

Därför bör veganer som inte kan nå det rekommenderade dagliga intaget med hjälp av berikade livsmedel välja ett dagligt tillskott som ger 25-100 mcg cyanokobalamin eller en veckodos på 2 000 mcg.

De som är tveksamma till att ta tillskott kan finna det lugnande att få sina blodnivåer av vitamin B12 kontrollerade innan de tar något.

Slutligen minskar din förmåga att absorbera vitamin B12 med åldern. Därför rekommenderar Institute of Medicine att alla över 51 år – veganer eller inte – överväger berikade livsmedel eller ett B12-vitamintillskott (16).

SAMMANFATTNING

Det är oerhört viktigt att alla veganer får i sig tillräckligt med vitamin B12. Det enda tillförlitliga sättet att uppnå detta är att äta berikade livsmedel eller ta ett vitamin B12-tillskott.

2. D-vitamin

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin som bidrar till att förbättra absorptionen av kalcium och fosfor från tarmen (17).

Detta vitamin påverkar också många andra kroppsliga processer, inklusive immunfunktion, humör, minne och muskelåterhämtning (18, 19, 20, 21).

Det rekommenderade dagliga intaget (RDA) av D-vitamin för barn och vuxna är 600 IE (15 mcg) per dag. Äldre personer samt gravida och ammande kvinnor bör sträva efter 800 IE (20 mcg) per dag (22).

Med detta sagt finns det vissa bevis som tyder på att ditt dagliga behov är mycket större än det nuvarande RDA (23).

Tyvärr är det mycket få livsmedel som naturligt innehåller D-vitamin, och livsmedel berikade med D-vitamin anses ofta vara otillräckliga för att täcka det dagliga behovet.

Detta kan delvis förklara de världsomspännande rapporterna om D-vitaminbrist bland både veganer och allätare (19, 24).

Förutom den lilla mängd som du får genom kosten kan D-vitamin tillverkas genom solexponering. De flesta människor bildar sannolikt tillräckligt med D-vitamin genom att tillbringa 15 minuter i middagssolen när solen är stark – så länge de inte använder någon solkräm och exponerar större delen av sin hud.

Äldre personer, personer med mörkare hud, personer som bor på nordliga breddgrader eller i kallare klimat och personer som tillbringar lite tid utomhus kan dock inte producera tillräckligt mycket (25, 26, 27).

På grund av de kända negativa effekterna av överdriven UV-strålning varnar många dermatologer dessutom för att använda solexponering för att öka D-vitaminnivåerna (28).

Kosttillskott för veganer

Det bästa sättet för veganer att försäkra sig om att de får i sig tillräckligt med D-vitamin är att låta testa sina blodnivåer. De som inte kan få tillräckligt via berikade livsmedel och solsken bör överväga att ta ett dagligt tillskott av D2-vitamin eller veganskt D3-vitamin.

Även om D2-vitamin förmodligen är tillräckligt för de flesta människor, tyder vissa studier på att D3-vitamin är mer effektivt för att höja blodnivåerna av D-vitamin (29, 30).

SAMMANFATTNING

D-vitaminbrist är ett problem bland både veganer och allätare. Veganer som inte kan upprätthålla normala blodnivåer genom berikade livsmedel och solexponering bör överväga att ta ett tillskott.

3. Långkedjiga omega-3-fettsyror

Omega-3-fettsyror kan delas upp i två kategorier:

Essentiella omega-3-fettsyror: Alfa-linolensyra (ALA) är den enda essentiella omega-3-fettsyran, vilket innebär att du endast kan få den genom kosten.

Långkedjiga omega-3-fettsyror: Till denna kategori hör eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). De anses inte vara essentiella, eftersom din kropp kan tillverka dem från ALA.

Långkedjiga omega-3-fettsyror spelar en strukturell roll i din hjärna och dina ögon. Tillräckliga nivåer i kosten verkar också vara viktiga för hjärnans utveckling och för att minska risken för inflammation, depression, bröstcancer och ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) (31, 32, 33, 34, 35, 36).

Växter med högt ALA-innehåll är bland annat linfrön, chiafrön, valnötter, hampafrön och sojabönor. EPA och DHA finns främst i animaliska produkter som fet fisk och fiskolja.

Om man får i sig tillräckligt med ALA bör man teoretiskt sett kunna upprätthålla tillräckliga EPA- och DHA-nivåer. Studier uppskattar dock att omvandlingen av ALA till EPA kan vara så låg som 5-10 %, medan omvandlingen till DHA kan vara nära 2-5 % (37, 38).

Dessutom visar forskning konsekvent att vegetarianer och veganer har upp till 50 % lägre koncentrationer av EPA och DHA i blod och vävnad än allätare (39).

De flesta hälsovårdare är överens om att 200-300 mg per dag bör vara tillräckligt (39).

Veganer kan nå detta rekommenderade intag genom att komplettera med algolja.

Att dessutom minimera intaget av omega-6-fettsyror från oljor, inklusive majs-, safflor-, solros- och sesamoljor, samt att se till att äta tillräckligt med ALA-rika livsmedel kan ytterligare bidra till att maximera EPA- och DHA-nivåerna (40).

SAMMANFATTNING

Veganer tenderar att ha lägre blod- och vävnadsnivåer av långkedjiga omega-3-fettsyror. Därför kan de ha nytta av att komplettera med EPA och DHA.

4. Järn

Järn är ett näringsämne som används för att skapa nytt DNA och röda blodkroppar samt för att transportera syre i blodet. Det behövs också för energiomsättningen (45).

För lite järn kan leda till anemi och symtom som trötthet och nedsatt immunförsvar.

RDA är 8 mg för vuxna män och kvinnor efter klimakteriet. Det ökar till 18 mg per dag för vuxna kvinnor, och gravida kvinnor bör sträva efter 27 mg per dag (46).

Järn finns i två former: heme och icke-heme. Hemskt järn finns endast i animaliska produkter, medan icke-hemiskt järn finns i växter (45).

Eftersom hembärat järn lättare tas upp från kosten än icke-hemjärn rekommenderas veganer ofta att sträva efter 1,8 gånger det normala RDA-värdet. Det behövs dock fler studier för att fastställa om så höga intag är nödvändiga (47).

Veganer med lågt järnintag bör sträva efter att äta mer järnrika livsmedel, till exempel korsblommiga grönsaker, bönor, ärtor, torkad frukt, nötter och frön. Järnberikade livsmedel, som spannmål, berikat bröd och vissa växtmjölkar, kan ytterligare hjälpa till (24, 48).

Att använda gjutjärnsgrytor och stekpannor vid matlagning, undvika te eller kaffe till måltiderna och kombinera järnrika livsmedel med en källa till C-vitamin kan också bidra till att öka upptaget av järn.

Det bästa sättet att avgöra om kosttillskott är nödvändiga är att få dina hemoglobin- och ferritinnivåer kontrollerade av din hälsovårdare.

Onödigt intag av kosttillskott som järn kan göra mer skada än nytta genom att skada celler eller blockera upptaget av andra mineraler (49).

Extremt höga nivåer kan till och med orsaka kramper, leda till organsvikt eller koma och i vissa fall vara dödliga. Därför är det bäst att inte komplettera om det inte är verkligt nödvändigt (50).

SAMMANFATTNING

Veganer som inte får i sig tillräckligt med järn genom kosten bör överväga berikade livsmedel eller kosttillskott för veganer. Alltför höga nivåer kan dock vara skadliga och järntillskott rekommenderas inte för alla.

5. Kalcium

Kalcium är ett mineral som är nödvändigt för en god hälsa hos ben och tänder. Det spelar också en roll för muskelfunktion, nervsignalering och hjärthälsa.

RDA för kalcium är satt till 1 000 mg per dag för de flesta vuxna och ökar till 1 200 mg per dag för vuxna över 50 år (51).

Växtkällor av kalcium är bland annat bok choy, grönkål, senapsgrönsaker, rovgrönsaker, vattenkrasse, broccoli, kikärter, tofu med kalcium och berikad växtmjölk eller -juice.

Studier tenderar dock att vara överens om att de flesta veganer inte får i sig tillräckligt med kalcium (52, 53).

En ofta hörd anmärkning bland veganer är att veganer har lägre kalciumbehov än allätare eftersom de inte använder detta mineral för att neutralisera den syra som produceras av en köttrik kost.

Det behövs mer forskning för att utvärdera hur köttfri kost påverkar det dagliga kalciumbehovet. Det finns dock belägg för att veganer som konsumerar mindre än 525 mg kalcium tenderar att ha en ökad risk för benbrott (53).

vitaminer

Därför uppmuntras alla veganer att sträva efter RDA och se till att de får i sig minst 525 mg kalcium per dag. Kosttillskott för veganer bör användas om detta inte kan uppnås enbart genom kosten eller berikade livsmedel.

SAMMANFATTNING

Veganer som konsumerar för lite kalcium via kosten bör överväga att ta ett dagligt tillskott. Detta är särskilt viktigt för dem som får mindre än 525 mg per dag.

6. Zink

Zink är ett mineral som är avgörande för ämnesomsättningen, immunfunktionen och reparationen av kroppsceller.

Ett otillräckligt intag av zink kan leda till utvecklingsproblem, håravfall, diarré och försenad sårläkning.

RDA för zink är för närvarande fastställt till 8-11 mg per dag för vuxna. Det ökar till 11-12 mg för gravida kvinnor och 12-13 mg för ammande kvinnor (54).

Få vegetabiliska livsmedel innehåller stora mängder zink. Dessutom är zinkupptaget från vissa vegetabiliska livsmedel begränsat på grund av deras fytatinnehåll. Därför uppmuntras vegetarianer att sträva efter 1,5 gånger RDA (54).

Även om inte alla veganer har låga zinknivåer i blodet, visade en nyligen genomförd genomgång av 26 studier att vegetarianer – och särskilt veganer – har lägre zinkintag och något lägre zinknivåer i blodet än allätare (55).

För att maximera ditt intag bör du äta en mängd olika zinkrika livsmedel under hela dagen. Dessa inkluderar fullkorn, vetegroddar, tofu, grodda bröd, baljväxter, nötter och frön.

Att blötlägga nötter, frön och baljväxter över natten, äta tillräckligt med protein och konsumera fermenterade livsmedel, som tempeh och miso, verkar också öka upptaget (56).

Veganer som är oroliga för sitt zinkintag eller de som har symtom på brist kan överväga att ta ett dagligt tillskott av zinkglukonat eller zinkcitrat som ger 50-100 % av RDA.

SAMMANFATTNING

Veganer som inte kan nå upp till RDA för zink bör först fokusera på att lägga till zinkrika livsmedel i sin kost. De som har låga zinknivåer i blodet bör överväga att ta ett dagligt tillskott.

7. Jod

Att få i sig tillräckligt med jod är avgörande för en sund sköldkörtelfunktion, som styr din ämnesomsättning.

Jodbrist under graviditet och tidig spädbarnstid kan leda till irreversibel intellektuell funktionsnedsättning (41).

Hos vuxna kan otillräckligt jodintag leda till hypotyreos.

Detta kan orsaka olika symtom, till exempel låg energinivå, torr hud, stickningar i händer och fötter, glömska, depression och viktökning (41).

Veganer anses löpa risk för jodbrist och studier rapporterar att veganer har upp till 50 % lägre jodnivåer i blodet än vegetarianer (42, 43).

RDA för vuxna är 150 mcg jod per dag. Gravida kvinnor bör sträva efter 220 mcg per dag, medan de som ammar rekommenderas att ytterligare öka sitt dagliga intag till 290 mcg per dag (44).

Jodhalten i vegetabiliska livsmedel beror på jodhalten i den jord där de odlats. Till exempel tenderar livsmedel som odlas nära havet att ha ett högre jodinnehåll.

De enda livsmedel som anses ha konstant höga jodhalter är jodat salt, skaldjur, alger och mejeriprodukter, som tar upp jod från lösningar som används för att rengöra kor och jordbruksutrustning.

En halv tesked (2,5 ml) jodat salt räcker för att täcka det dagliga behovet.

Veganer som inte vill konsumera jodsalt eller äta alger flera gånger i veckan bör överväga att ta ett jodtillskott.

SAMMANFATTNING

Jod spelar en viktig roll för din sköldkörtelfunktion och metabolism. Veganer som inte får i sig tillräckligt med jod från tång eller jodat salt bör överväga att ta ett jodtillskott.

Slutsats om kosttillskott för veganer

Välplanerad vegansk kost kan uppfylla dina näringsbehov.

Med det sagt kan vissa näringsbehov vara svåra att uppnå enbart genom kost och berikade livsmedel.

Detta gäller särskilt vitamin B12, vitamin D och långkedjiga omega-3-fettsyror.

Alla veganer som inte kan uppfylla sina kostrekommendationer enbart genom kosten bör överväga att ta kosttillskott för veganer. Det är ändå bäst att prata med din vårdgivare innan du börjar med en ny kosttillskottsregim.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23356638
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20648045
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24667752
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17052662
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17959839
  6. https://www.bmj.com/content/349/bmj.g5226
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4042564/
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2000824
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10552882
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/474472
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12656203
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8926531
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7562085
  14. https://portlandpress.com/clinsci/article-abstract/66/2/113/94230/Cobalamin-Metabolism-and-Its-Clinical-Aspects?redirectedFrom=PDF
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK114310/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK114310/
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7015957
  18. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1533210110392952
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18400738
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24632894
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3497950/
  22. https://nap.nationalacademies.org/read/13050/chapter/7#362
  23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4210929/
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19562864
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3953329
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/6119494
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21118827
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3498088/
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18089691
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22552031
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20478353
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24505395
  33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2621042/
  34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20439549
  35. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23814120
  36. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21961774
  37. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12936959
  38. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19500961
  39. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25369925
  40. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24456663
  41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3074887/
  42. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21613354/
  43. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10211051/
  44. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3999603/
  45. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3999603/
  46. https://nap.nationalacademies.org/read/10026/chapter/11
  47. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25369923
  48. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19279075
  49. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3615063/
  50. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16255338
  51. https://nap.nationalacademies.org/read/13050/chapter/7#348
  52. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3967195/
  53. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17299475
  54. https://nap.nationalacademies.org/read/10026/chapter/14
  55. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23595983
  56. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11424545

9 hälsosamma bönor och baljväxter som du bör prova

hälsosamma bönor

Bönor och baljväxter är frukter eller frön från en växtfamilj som kallas Fabaceae. De är vanliga i hela världen och är rika källor till fibrer och viktiga vitaminer och mineraler.

De är också bra källor till vegetariskt protein. Jag älskar att blanda bönor i soppor, tacos, sallader och andra recept.

Produkttips från Nutri.se >

Bönor och baljväxter har ett antal hälsofördelar. Att äta mer av dem kan bidra till att minska kolesterol, sänka blodsockernivåerna och öka antalet friska tarmbakterier (1, 2, 3).

Här är nio av de hälsosammaste bönor och baljväxter

1. Kikärter

Hälsosamma bönor

Kikärter, även kända som garbanzobönor, är en fantastisk källa till fibrer och protein.

En kopp (164 gram) kokta kikärter innehåller (4):

  • Kalorier: 269
  • Protein: 14,5 gram
  • Fett: 4,25 gram
  • Kolhydrater: 45 gram
  • Fibrer: 12,5 gram
  • Folat (vitamin B9): 71 % av det dagliga värdet (DV)
  • Koppar: 64 % av DV
  • Mangan: 73 % av DV
  • Järn: 26 % av DV

Många vetenskapliga studier visar att bönor och baljväxter, som kikärter och hummus – som främst görs av kikärter – kan ge en mängd hälsofördelar (5).

Kikärter är särskilt fördelaktiga när det gäller att minska blodsockret efter måltiden och öka insulinkänsligheten jämfört med andra livsmedel med hög kolhydrathalt (6).

En liten studie visade att om man åt ett sockerfattigt mellanmål med hummus minskade blodsockernivån på eftermiddagen med 5 % jämfört med om man åt granola bars med högre sockerhalt (7).

Att äta hummus var också kopplat till minskad aptit och minskat snackande på efterrätter senare på dagen (7).

Eftersom kikärter och andra baljväxter har ett högt innehåll av fibrer och nyttiga växtföreningar kan det också bidra till att förbättra sammansättningen av tarmbakterier genom att äta dem.

Forskning på möss visade att om man åt en kost med kikärter som kompletterades med kikärter förändrades strukturen hos tarmens mikrobiota på ett sätt som gynnade deras hälsofrämjande egenskaper och bidrog till att stärka tarmbarriären (8).

Dessa resultat tyder på att kikärter kan bidra till att skydda mot tarmrelaterade sjukdomar. Forskningen är dock begränsad och vi behöver studier på människor innan vi kan vara säkra på hur kikärter kan påverka vår tarmhälsa.

SAMMANFATTNING

Kikärter är en bra källa till fibrer och de är dessutom kalorisnåla. Att äta dem kan bidra till att sänka blodsockret och förbättra tarmhälsan.

2. Linser

Hälsosamma bönor

Linser är en bra källa till vegetariskt protein och kan vara ett bra komplement till soppor och grytor.

En kopp (198 gram) kokta linser innehåller (9):

  • Kalorier: 230
  • Protein: 17,9 gram
  • Fett: 0,752 gram
  • Kolhydrater: 39,8 gram
  • Fibrer: 15,6 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 30 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 90 % av DV
  • Koppar: 55 % av DV
  • Järn: 37 % av DV
  • Zink: 23 % av DV

Linser är en av de mest järnrika baljväxterna. Järn är ett spårmineral som kroppen behöver för att göra hemoglobin, ett protein i blodet som överför syre (10).

Att lägga till linser till måltiderna för att öka järnintaget kan vara särskilt bra för veganer och vegetarianer, eftersom de kan ha en ökad risk för järnbristanemi (11).

På samma sätt som kikärter kan linser också bidra till att sänka blodsockret.

I en studie som omfattade 48 friska vuxna ledde det till betydande minskningar av blodsockret efter måltiden om man ersatte hälften av kolhydraterna från ris eller potatis med kolhydrater från kokta linser vid en måltid, jämfört med om man enbart åt ris eller potatis (12).

En annan studie på mer än 3 000 personer visade att de med högst intag av linser och andra baljväxter hade lägst diabetesfrekvens (13).

Slutligen kan linsgroddar också bidra till hjärthälsan genom att minska lipoprotein med låg densitet (LDL eller ”dåligt”) kolesterol och öka lipoprotein med hög densitet (HDL eller ”bra”) kolesterol (14).

SAMMANFATTNING

Linser är en utmärkt källa till vegetariskt protein och järn. Att äta dem kan sänka blodsockernivåerna jämfört med vissa andra livsmedel som innehåller mycket kolhydrater.

3. Ärtor

Hälsosamma bönor

Ärtor är också en typ av baljväxter. En kopp (160 gram) kokta gröna ärtor innehåller (15):

  • Kalorier: 134
  • Protein: 8,58 gram
  • Fett: 0,35 gram
  • Kolhydrater: 25 gram
  • Fiber: 8,8 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 35 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 25 % av DV
  • Mangan: 37 % av DV
  • K-vitamin: 35 % av DV

Det högkvalitativa proteinet, fibrerna, mikronäringsämnena och antioxidantföreningarna i ärter bidrar till hälsofördelar som att ge näring åt goda tarmbakterier och upprätthålla hälsosamma blodsockernivåer (16).

Ärtor är en särskilt bra källa till vitamin K, ett fettlösligt vitamin som är nödvändigt för att blodet ska koagulera ordentligt och för benhälsan (17).

De har också ett ganska högt proteininnehåll. En hel del forskning har visat att ärtprotein, som ofta tillsätts i livsmedel eller används som tillskott, kan ha fördelar.

En studie med 120 män som ägnade sig åt styrketräning i 12 veckor visade att intag av 50 gram ärtprotein per dag ledde till ökad muskeltjocklek jämfört med placebo (18).

Muskeltillväxten i samband med ärtprotein var jämförbar med den från vassleprotein (18).

Hos djur har ärtprotein visat sig sänka blodtrycket (19).

Tänk dock på att det inte är nödvändigt att äta ärtproteintillskott för att få dessa fördelar. Ärtor på egen hand ger gott om viktiga näringsämnen.

SAMMANFATTNING

Ärtor innehåller protein, fibrer och mikronäringsämnen som ger fördelar som att främja en sund tarm och ett hälsosamt blodtryck. Isolerat ärtprotein kan bidra till muskeluppbyggnad.

4. Kidneybönor

Red bean

Kidneybönor är en av de mest konsumerade bönorna och äts ofta tillsammans med ris. De har ett antal hälsofördelar.

En kopp (177 gram) kokta kidneybönor innehåller (20):

  • Kalorier: 225
  • Protein: 15,3 gram
  • Fett: 0,885 gram
  • Kolhydrater: 40,4 gram
  • Fibrer: 13,1 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 24 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 58 % av DV
  • Koppar: 48 % av DV
  • Mangan: 37 % av DV
  • Järn: 29 % av DV

Livsmedel som innehåller mycket fibrer, till exempel kidneybönor, kan bidra till att bromsa upptaget av socker i blodet och därmed sänka blodsockernivåerna (2).

Att äta kidneybönor kan också bidra till att minska riskfaktorer för hjärtsjukdomar, till exempel högt blodtryck.

En studie på friska vuxna visade att om man åt 3/4 kopp (133 gram) röda kidneybönor ledde det till ett betydligt lägre blodtryck 2 timmar efter konsumtionen jämfört med samma mängd ris (21).

Slutligen är kidneybönor en utmärkt källa till folat. Att äta folatrika livsmedel är särskilt viktigt för gravida, eftersom detta vattenlösliga vitamin är viktigt för fostrets neurologiska utveckling (22).

SAMMANFATTNING

Kidneybönor innehåller stora mängder fibrer och kan bidra till att minska den ökning av blodsockret som sker efter en måltid. De har också ett högt innehåll av folat, vilket är ett särskilt viktigt näringsämne under graviditeten.

5. Svarta bönor

Svarta bönor

Liksom många andra bönor är svarta bönor en bra källa till fibrer, protein och folat. De är ett baslivsmedel i Central- och Sydamerika.

En kopp (172 gram) kokta svarta bönor innehåller (23):

  • Kalorier: 227
  • Protein: 15,2 gram
  • Fett: 0,929 gram
  • Kolhydrater: 40,8 gram
  • Fibrer: 15 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 35 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 64 % av DV
  • Järn: 20 % av DV
  • Magnesium: 29 % av DV
  • Mangan: 33 % av DV

Förutom att svarta bönor är fulla av näringsämnen har det visat sig att de påverkar tarmbakterierna positivt.

En studie på råttor visade att om man åt svarta bönor ökade ett kluster av bakterier i tarmen som kan leda till förbättrad insulinkänslighet. Vi behöver dock mer forskning på människor om huruvida dessa effekter är desamma för oss (24).

Svarta bönor kan också hjälpa till med blodsockerstyrning på grund av deras lägre glykemiska index jämfört med många andra kolhydratrika livsmedel. Det innebär att de orsakar en mindre ökning av blodsockret efter en måltid.

Forskning tyder på att om människor äter svarta bönor tillsammans med ris kan bönorna minska denna ökning av blodsockret jämfört med enbart ris (25).

SAMMANFATTNING

Svarta bönor kan hjälpa till med blodsockerhantering genom att förändra tarmbakterier. De kan också bidra till att minska ökningen av blodsockret efter en måltid jämfört med andra kolhydratrika livsmedel, som ris.

6. Sojabönor

Soyabönor

Sojabönor är vanligt förekommande i Asien i ett antal olika former, inklusive tofu. De har många olika hälsofördelar.

En kopp (172 gram) kokta sojabönor innehåller (26):

  • Kalorier: 296
  • Protein: 31,3 gram
  • Fett: 15,4 gram
  • Kolhydrater: 14,4 gram
  • Fibrer: 10,3 gram
  • Riboflavin (vitamin B2): 38 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 23 % av DV
  • K-vitamin: 28 % av DV
  • Järn: 49 % av DV
  • Mangan: 62 % av DV
  • Fosfor: Mangel: 34 % av DV

Förutom dessa näringsämnen innehåller sojabönor höga halter av antioxidanter, så kallade isoflavoner, som är ansvariga för många av deras hälsofördelar.

Det finns en hel del bevis som tycks tyda på att konsumtion av sojabönor och deras isoflavoner är förknippad med en minskad risk för cancer.

Många av dessa studier är dock observationsstudier, vilket innebär att deltagarnas kost inte kontrollerades, så det kan finnas andra faktorer som påverkar cancerrisken.

En stor studie som kombinerade resultaten från 21 andra studier visade att om man äter stora mängder sojabönor var det förknippat med en 15 % lägre risk för magsäck och annan gastrointestinal cancer. Sojabönornas effekt verkar särskilt betydande hos kvinnor (27).

Många av dessa fördelar kan bero på att sojaisoflavoner är fytoöstrogener. Det innebär att de kan efterlikna effekten av hormonet östrogen i kroppen, som tenderar att minska under klimakteriet.

Forskning tyder på att om man tar isoflavontillskott under klimakteriet kan det bidra till att minska värmevallningar och förhindra förlust av benmineraltäthet (28).

Intag av isoflavoner från soja i kosten kan också bidra till att minska risken för hjärtsjukdomar hos kvinnor (29).

SAMMANFATTNING

Sojabönor och de antioxidanter de innehåller kan bidra till att minska risken för vissa cancerformer, minska riskfaktorer för hjärtsjukdomar och minska menopausal förlust av bentäthet.

7. Pinto bönor

Pinto bönor

Pintobönor är vanliga i Mexiko. De äts ofta som hela bönor eller mosade och stekta.

En kopp (171 gram) kokta pintobönor innehåller (30):

  • Kalorier: 245
  • Protein: 15,4 gram
  • Fett: 1,11 gram
  • Kolhydrater: 44,8 gram
  • Fibrer: 15,4 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 28 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 74 % av DV
  • Koppar: 42 % av DV
  • Mangan: 34 % av DV

Pinto bönor är ett fiberrikt livsmedel och kan främja en sund tarm.

En studie på möss visade att om man kompletterade deras kost med pintobönor ökade mängden tarmbakterier som producerar kortkedjiga fettsyror – som är bra för hälsan – och molekyler som skyddar mot insulinresistens (31).

Vissa av föreningarna i pintobönor kan också bidra till att sänka kolesterolhalten i blodet.

En studie på hamstrar visade att pintobönor hjälpte till att sänka kolesterolnivåerna genom att minska absorptionen i tarmen och leverproduktionen av kolesterol (32).

Tänk på att många av studierna om pintobönor har gjorts på djur. Det behövs mer forskning på människor innan man drar slutsatser om de eventuella hälsofördelarna med dessa baljväxter.

Slutligen innehåller pintobönor massor av koppar. Detta mineral spelar en roll för att skapa energi, upprätthålla ett hälsosamt immunförsvar och producera hudpigment (33).

SAMMANFATTNING

Pintobönor kan bidra till att sänka kolesterolhalten i blodet och blodsockret samtidigt som de stöder tarmhälsan. De kan ätas antingen hela eller mosade.

8. Marinbönor

Marinbönor

Marinbönor, även kända som haricotbönor, är en bra källa till fibrer, B-vitaminer och andra mineraler.

En kopp (182 gram) kokta marinbönor innehåller (34):

  • Kalorier: 255
  • Protein: 15 gram
  • Fett: 1,13 gram
  • Kolhydrater: 47,3 gram
  • Fibrer: 19,1 gram
  • Folat (vitamin B9): 64 % av DV
  • Tiamin (vitamin B1): 36 % av DV
  • Järn: 24 % av DV
  • Magnesium: 23 % av DV
  • Mangan: 42 % av DV

Marinbönor verkar bidra till att minska symtomen på metaboliskt syndrom, troligen på grund av deras höga fiberinnehåll.

En intressant studie av 38 barn som hade onormalt kolesterol i blodet visade att de som åt en muffins eller smoothie som innehöll 17,5 gram navybeanpulver varje dag i fyra veckor hade högre nivåer av hälsosamt HDL-kolesterol jämfört med en kontrollgrupp (35).

Liknande effekter har hittats hos vuxna.

En liten studie på 14 vuxna med övervikt eller fetma visade att om man åt 5 koppar (910 gram) navybönor per vecka i fyra veckor minskade midjeomfånget och total- och LDL-kolesterolnivåerna hos männen jämfört med utgångsläget (36).

Eftersom dessa studier är små behöver vi mer forskning i bredare populationer innan vi kan dra starka slutsatser.

SAMMANFATTNING

Marinbönor innehåller mycket fibrer och kan bidra till att minska riskfaktorerna för metabolt syndrom. De innehåller också flera viktiga näringsämnen.

9. Jordnötter

Jordnötter

Intressant nog är jordnötter baljväxter, vilket skiljer dem från de flesta andra typer av nötter.

Jordnötter är en bra källa till enkelomättade fetter, fleromättade fetter, protein och B-vitaminer.

En halv kopp (73 gram) råa jordnötter innehåller (37):

  • Kalorier: 414
  • Protein: 18,9 gram
  • Fett: 35,9 gram
  • Kolhydrater: 11,75 gram
  • Fibrer: 6,2 gram
  • Tiamin (vitamin B1): 39 % av DV
  • Niacin (vitamin B3): 55 % av DV
  • Folat (vitamin B9): 44 % av DV
  • E-vitamin: 41 % av DV
  • Järn: 19 % av DV
  • Magnesium: 29 % av DV
  • Mangan: 61 % av DV

På grund av sitt höga innehåll av enkelomättade fetter kan jordnötter ha ett antal hälsofördelar, särskilt om de ersätter vissa andra komponenter i kosten.

Några stora observationsstudier har visat att det finns ett samband mellan att äta jordnötter och en lägre risk att dö av många olika orsaker, bland annat hjärtsjukdomar, stroke, cancer och diabetes (38).

Intressant nog verkar jordnötssmör inte ha samma positiva effekter (39).

Dessa studier är dock endast observationsstudier, så de kan inte bevisa att det faktiskt är att äta jordnötter som orsakar minskningen av dessa risker.

Andra studier har specifikt undersökt effekten av att äta jordnötter på blodfettnivåer och hjärthälsa.

En liten studie bland 15 män med övervikt eller fetma visade att konsumtion av en måltid med 3 ounces (85 gram) jordnötter ledde till en mindre ökning av triglyceridnivåerna i blodet 2 och 4 timmar efter maten jämfört med en kontrollmåltid (40).

Studien visade dock att jordnötsmåltiden inte hade någon inverkan på andra lipidnivåer, inklusive total- och LDL-kolesterol, jämfört med kontrollmåltiden.

SAMMANFATTNING

Jordnötter är faktiskt en baljväxt. De innehåller massor av hälsosamma enkelomättade fetter och kan vara bra för hjärthälsan.

Slutsats

Bönor och baljväxter är utmärkta källor till kostfiber, protein, B-vitaminer och många andra viktiga vitaminer och mineraler.

Det finns vissa bevis för att de kan bidra till att sänka blodsockret, främja hjärthälsan och upprätthålla en sund tarm.

Tillsätt dem i soppor, grytor och sallader, eller ät dem bara för sig själva för att få en näringsrik vegetarisk måltid.

Produkttips från Nutri.se

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6855964/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7400945/
  3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34114016/
  4. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173757/nutrients
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5188421/
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26818604/
  7. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32488233/
  8. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1756464617300749
  9. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/172421/nutrients
  10. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6367879/
  12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29659967/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28392166/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26634200/
  15. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170420/nutrients
  16. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminK-HealthProfessional/
  17. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1002/leg3.82
  18. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25628520/
  19. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27037677/
  20. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/175194/nutrients
  21. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32917495/
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7770110/
  23. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173735/nutrients
  24. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32340138/
  25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28976933/
  26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28642459/
  27. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/174271/nutrients
  28. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32200662/
  29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32200662/
  30. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/175200/nutrients
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6574449/
  32. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31006805/
  33. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Copper-HealthProfessional/
  34. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173746/nutrients
  35. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28345013/
  36. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26067245/
  37. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/172430/nutrients
  38. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27916000/
  39. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26066329/
  40. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28356431/

Vad är glutenintolerans?

glutenintolerans

Gluten är ett protein i spannmål som vete, korn och råg. En person med glutenintolerans eller -känslighet kan uppleva smärta och uppblåsthet efter att ha ätit livsmedel som innehåller gluten.

Produkttips från Nutri.se >

Forskning visar att cirka 1 % av människorna i USA har celiaki, 1 % har en veteallergi och 6 % eller mer har glutenintolerans – även känd som icke-celiakisk glutenkänslighet.

glutenintolerans

Vad är glutenintolerans?

En person med glutenintolerans kan uppleva uppblåsthet, buksmärtor och illamående.

Glutenintolerans kan ge liknande symtom som celiaki, men det är ett annat problem med andra långtidseffekter.

Symtomen vid glutenintolerans kan också likna symtomen vid en veteallergi eller tarmsjukdomar som irritabel tarm (IBS). Experter uppskattar att 10-15 procent av de vuxna i USA har IBS-symptom.

Personer med celiaki måste undvika gluten, eftersom det kan orsaka tarmskador och hindra kroppen från att ta upp viktiga näringsämnen.

De som har en veteallergi måste undvika alla veteprodukter, eftersom konsumtion av någon kan vara omedelbart livshotande.

Glutenintolerans kan leda till obehag, men det är osannolikt att den orsakar allvarliga symtom som kräver akutvård.

Forskare har funnit bevis för att miljöfaktorer kan spela en roll vid celiaki.

Experter är dock osäkra på exakt vad som orsakar glutenintolerans och hur det förhåller till liknande sjukdomar. Vissa forskare har föreslagit att andra ingredienser i vete, inte gluten, kan orsaka vissa av dessa reaktioner.

Symtom på glutenintolerans

En person med glutenintolerans utvecklar symtom efter att ha ätit livsmedel som innehåller vete, korn eller råg.

Symtomen kan bland annat vara följande:

  • Trötthet
  • Uppblåsthet
  • Buksmärta
  • Diarré
  • Illamående
  • Förstoppning
  • En allmän känsla av att inte må bra.

Följande kan också förekomma:

  • Ångest
  • Huvudvärk
  • Hjärndimma
  • Förvirring
  • Domningar
  • Led- eller muskelsmärta
  • Hudutslag

Kontakta en läkare om något av ovanstående symtom. En korrekt diagnos är viktig – många sjukdomar som påverkar tarmen har liknande symtom.

Svår buksmärta kan vara ett symptom på ett allvarligt medicinskt problem, och alla som drabbas av det bör omedelbart få medicinsk hjälp.

Glutenintolerans vs. veteallergi

När en person har en veteallergi reagerar kroppen på ett protein i vete, och detta protein är inte nödvändigtvis gluten.

En veteallergi kan orsaka livshotande symtom. Den som har denna allergi och som får i sig vete behöver omedelbar läkarvård.

En person med veteallergi kan utveckla:

  • Nässelfeber
  • Svullnad
  • Andningssvårigheter, inklusive väsande andning

I allvarliga fall kan anafylaxi uppstå. Denna allvarliga reaktion gör att kroppens blodtryck sjunker, och personen kan förlora medvetandet och sluta andas.

Medan en allergisk reaktion kräver akut vård är en intolerans inte omedelbart farlig. Den kan dock orsaka obehag och kan påverka en persons allmänna hälsa.

Den som tror att han eller hon kan ha antingen en intolerans eller en allergi bör kontakta en läkare.

Livsmedel att undvika

Glutener är proteiner som gör att vete och andra spannmålsprodukter kan absorbera vatten, hålla ihop och förbli trögflytande och elastiska. De bidrar till att ge bröddegen dess konsistens och gör det till exempel möjligt för degen att jäsa.

Vete, korn och råg innehåller gluten, som kan finnas i:

  • Bröd
  • Kakor och kex
  • Pasta
  • Produkter baserade på semulina
  • Couscous
  • Vissa öl

Gluten kan också finnas i produkter som inte är uppenbart spannmålsbaserade, t.ex:

  • Kryddor
  • Såser
  • Soppor
  • Konserverade livsmedel.
  • kryddor
glutenintolerans

Vilka livsmedel kan jag äta som glutenintolerans?

Livsmedel som inte innehåller gluten är bland annat:

  • Frukt och grönsaker.
  • Kött-, fjäderfä- och fiskprodukter i vanlig ordning.
  • Baljväxter, t.ex. bönor och linser.
  • Ris
  • Quinoa
  • Potatis
  • Vissa havreprodukter.

En person som vill undvika gluten bör se till att kontrollera livsmedelsetiketter noggrant. Det kan också vara en bra idé att göra soppor, såser och salladsdressingar hemma.

Produkter med ”glutenfri” på etiketten innehåller inte tillräckligt mycket gluten för att utlösa symtom på celiaki eller glutenintolerans. Tillverkare kan ta bort gluten från vetemjöl eller använda ett ersättningsmaterial, till exempel havre- eller kikärtsmjöl.

Många snabbmatsprodukter innehåller gluten, men vissa stora kedjor erbjuder nu glutenfria alternativ. Lär dig mer om glutenfri snabbmat här.

Diagnos

Om en person tror att konsumtion av gluten orsakar hälsoproblem bör hen uppsöka en läkare.

Efter att ha frågat om symtom och genomfört en fysisk undersökning kommer läkaren sannolikt att utföra laboratorietester för att utesluta celiaki och andra gastrointestinala tillstånd. De kan sedan rekommendera en plan som gör att de kan övervaka personens kost eventuella biverkningar.

Forskare har ännu inte hittat någon specifik biomarkör för glutenintolerans. För närvarande måste läkaren utesluta andra alternativ innan han eller hon ställer diagnosen glutenintolerans.

Tester

Det kan vara svårt att skilja mellan celiaki och glutenintolerans, men tester för antikroppar kan hjälpa till.

För att utesluta eller diagnostisera celiaki kan läkaren be om:

  • Blodprover: Om resultaten visar att vissa antikroppar finns kan personen ha celiaki.
  • En biopsi: Detta innebär att man tar ett vävnadsprov från tarmslemhinnan. Om resultaten visar att slemhinnan är skadad kan personen ha celiaki.

Om läkaren utesluter celiaki kan han/hon i nästa steg leta efter tecken på IBS eller vete- eller glutenintolerans.

Övervakning av kosten

En grupp forskare har föreslagit följande plan, som en person följer hemma men under läkarkontroll:

  • Individen anger 1-3 symtom som ska övervakas.
  • De konsumerar en diet som innehåller gluten under 1 vecka.
  • De undviker gluten helt och hållet under nästa vecka.
  • De återinför lite gluten i tillagad mat under ytterligare en vecka.
  • De övervakar eventuella symtom och rapporterar till sin läkare.

Forskarna som föreslog denna plan tror att den kan bidra till en definitiv diagnos.

Om en person är orolig för gluten i sin kost bör han/hon träffa en läkare innan han/hon gör några kostförändringar. Om man gör det kommer det att hjälpa läkaren att ställa en korrekt diagnos.

Experter betonar behovet av tester som kan identifiera glutenintolerans och skilja den från celiaki, IBS och andra tarmsjukdomar. Sådana tester skulle göra det möjligt för läkare att ge effektivare behandling för varje problem.

Att leva med glutenintolerans

En person med glutenintolerans bör eliminera gluten från sin kost. Det är dock osannolikt att konsumtion av gluten då och då orsakar allvarliga hälsoproblem, såvida personen inte har celiaki.

Att föra en förteckning över måltider och symtom kan hjälpa en person att identifiera potentiellt problematiska livsmedel, och det kan också hjälpa honom eller henne att hantera en intolerans.

Att ta med dig

Vissa människor upplever negativa reaktioner på vete och andra spannmålsprodukter. De kan ha en intolerans mot gluten eller en annan komponent.

Vissa experter har uttryckt oro för att personer som undviker gluten går miste om viktiga näringsämnen i fullkorn. Spannmål kan också vara en viktig energikälla.

Den som överväger att bli glutenfri bör rådgöra med en läkare eller dietist om nödvändigheten och strategier för att göra det på ett hälsosamt sätt.

Fråga:

Om jag har glutenintolerans betyder det då att jag löper större risk att få symptom om jag äter mycket gluten? Med andra ord, om jag äter lite, borde jag vara okej om jag äter lite?

Svar:

Personer med glutenintolerans har ofta en toleranströskel – det finns vanligtvis en mängd intag som man kan konsumera innan man får symtom.

Utmaningen är att denna tröskel varierar från person till person. En person kanske kan tolerera en portion per dag (motsvarande en brödskiva), medan en annan person kanske inte kan tolerera mer än en halv portion.

Typiskt sett ja: Om du har en glutenintolerans är risken för symtom större ju mer gluten du äter.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.cambridge.org/core/journals/proceedings-of-the-nutrition-society/article/rise-and-fall-of-gluten/B0582A3E664CF8A086E34664F0629CFC
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6182669/
  3. https://www.karger.com/Article/Pdf/440990
  4. https://www.mdpi.com/2072-6643/7/6/4966
  5. https://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/digestive-diseases/celiac-disease/Pages/overview.aspx
  6. https://www.coeliac.org.uk/information-and-support/coeliac-disease/about-coeliac-disease/gluten-sensitivity/
  7. https://gi.org/topics/irritable-bowel-syndrome/
  8. https://insights.ovid.com/crossref?an=00000434-201405000-00019
  9. https://www.bmj.com/content/351/bmj.h4347
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6630947/
  11. https://bmcmedicine.biomedcentral.com/articles/10.1186/1741-7015-10-13
  12. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nbu.12186
  13. http://acaai.org/allergies/types/food-allergies/types-food-allergy/wheat-gluten-allergy

Vad är näring och varför är det viktigt?

Näringsämnen

Näringslära är studiet av näringsämnen i livsmedel, hur kroppen använder dem och förhållandet mellan kost, hälsa och sjukdom.

Nutritionister använder idéer från molekylärbiologi, biokemi och genetik för att förstå hur näringsämnen påverkar människokroppen.

Ett urval av Vitaminer & Mineraler från Nutri.se >

Näringslära fokuserar också på hur människor kan använda kostval för att minska risken för sjukdomar, vad som händer om en person får i sig för mycket eller för lite av ett näringsämne och hur allergier fungerar.

Näringsämnen

Näringsämnen ger näring. Proteiner, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler, fibrer och vatten är alla näringsämnen. Om människor inte har rätt balans av näringsämnen i sin kost ökar risken för att utveckla vissa hälsotillstånd.

I den här artikeln förklaras vilka olika näringsämnen en person behöver och varför. Den kommer också att titta på dietistens och nutritionistens roll.

Makronäringsämnen

Att konsumera rätt balans av näringsämnen kan bidra till att upprätthålla en hälsosam livsstil.

Makronäringsämnen är näringsämnen som människor behöver i relativt stora mängder.

Kolhydrater

Socker, stärkelse och fibrer är typer av kolhydrater.

Socker är enkla kolhydrater. Kroppen bryter snabbt ner och absorberar sockerarter och bearbetad stärkelse. De kan ge snabb energi, men de ger ingen mättnadskänsla. De kan också orsaka en topp i blodsockernivån. Frekventa sockertoppar ökar risken för typ 2-diabetes och dess komplikationer.

Fiber är också en kolhydrat. Kroppen bryter ner vissa typer av fibrer och använder dem för energi, andra metaboliseras av tarmbakterier, medan andra typer passerar genom kroppen.

Fiber och obearbetad stärkelse är komplexa kolhydrater. Det tar en viss tid för kroppen att bryta ner och absorbera komplexa kolhydrater. Efter att ha ätit fiber kommer en person att känna sig mätt längre. Fiber kan också minska risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och kolorektalcancer. Komplexa kolhydrater är ett hälsosammare val än socker och raffinerade kolhydrater.

Proteiner

Proteiner består av aminosyror, som är organiska föreningar som förekommer naturligt.

Det finns 20 aminosyror. Vissa av dessa är essentiella, vilket innebär att människor måste få dem från maten. Kroppen kan tillverka de andra.

Vissa livsmedel ger fullständigt protein, vilket innebär att de innehåller alla essentiella aminosyror som kroppen behöver. Andra livsmedel innehåller olika kombinationer av aminosyror.

De flesta växtbaserade livsmedel innehåller inte fullständigt protein, så en person som följer en vegansk kost behöver äta ett utbud av livsmedel under dagen som ger de essentiella aminosyrorna.

Fetter

Fetter är viktiga för:

  • Smörja lederna
  • Hjälpa organen att producera hormoner
  • Göra det möjligt för kroppen att ta upp vissa vitaminer
  • Minska inflammation
  • Bevara hjärnans hälsa

För mycket fett kan leda till fetma, högt kolesterol, leversjukdomar och andra hälsoproblem.

Vilken typ av fett en person äter gör dock skillnad. Omättade fetter, t.ex. olivolja, är nyttigare än mättade fetter, som oftast kommer från djur.

Vatten

Den vuxna människokroppen består till 60 % av vatten, och den behöver vatten för många processer. Vatten innehåller inga kalorier och ger ingen energi.

Många rekommenderar att man konsumerar 2 liter, eller 8 glas, vatten per dag, men det kan också komma från kostkällor, till exempel frukt och grönsaker. Tillräcklig vätsketillförsel resulterar i ljusgul urin.

Behovet beror också på individens kroppsstorlek och ålder, miljöfaktorer, aktivitetsnivå, hälsotillstånd och så vidare.

Mikronäringsämnen

Mikronäringsämnen är viktiga i små mängder. De inkluderar vitaminer och mineraler. Tillverkare lägger ibland till dessa i livsmedel. Exempel på detta är berikade spannmål och ris.

Mineraler

Kroppen behöver kol, väte, syre och kväve.

Den behöver också kostmineraler, som järn, kalium och så vidare.

I de flesta fall ger en varierad och balanserad kost de mineraler en person behöver. Om det uppstår brist kan läkaren rekommendera kosttillskott.

Här är några av de mineraler som kroppen behöver för att fungera väl.

Kalium

Kalium är en elektrolyt. Den gör det möjligt för njurarna, hjärtat, musklerna och nerverna att fungera ordentligt. Dietary Guidelines for Americans 2015-2020 rekommenderar att vuxna konsumerar 4 700 milligram (mg) kalium varje dag.

För lite kan leda till högt blodtryck, stroke och njursten.

För mycket kan vara skadligt för personer med njursjukdom.

Avokado, kokosvatten, bananer, torkad frukt, squash, bönor och linser är bra källor.

Natrium

Natrium är en elektrolyt som hjälper till:

  • Upprätthålla nerv- och muskelfunktionen
  • Reglera vätskehalten i kroppen

För lite kan leda till hyponatremi. Symtomen är bland annat slöhet, förvirring och trötthet. Läs mer här.

För mycket kan leda till högt blodtryck, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.

Bordssalt, som består av natrium och klorid, är ett populärt kryddor. De flesta människor konsumerar dock för mycket natrium, eftersom det redan finns naturligt i de flesta livsmedel.

Näringsämnen

Experter uppmanar människor att inte tillsätta bordssalt i sin kost. Nuvarande riktlinjer rekommenderar att man inte konsumerar mer än 2 300 mg natrium per dag, eller ungefär en tesked.

Denna rekommendation omfattar både naturligt förekommande källor och salt som en person tillsätter till sin mat. Personer med högt blodtryck eller njursjukdom bör äta mindre.

Kalcium

Kroppen behöver kalcium för att bilda ben och tänder. Det stöder också nervsystemet, hjärt- och kärlhälsan och andra funktioner.

För lite kan leda till att ben och tänder försvagas. Symtom på allvarlig brist är bland annat stickningar i fingrarna och förändringar i hjärtrytmen, vilket kan vara livshotande.

För mycket kan leda till förstoppning, njursten och minskat upptag av andra mineraler.

Nuvarande riktlinjer för vuxna rekommenderar att man konsumerar 1 000 mg per dag, och 1 200 mg för kvinnor som är 51 år och äldre.

Goda källor är mejeriprodukter, tofu, baljväxter och gröna bladgrönsaker.

Fosfor

Fosfor finns i alla kroppens celler och bidrar till benens och tändernas hälsa.

För lite fosfor kan leda till skelettsjukdomar, påverka aptiten, muskelstyrkan och koordinationen. Det kan också leda till anemi, ökad risk för infektioner, brännande eller stickande känslor i huden och förvirring.

För mycket i kosten är osannolikt att orsaka hälsoproblem även om toxicitet är möjlig från kosttillskott, mediciner och problem med fosformetabolismen.

Vuxna bör sträva efter att konsumera cirka 700 mg of phosphorus varje dag. Goda källor är bland annat mejeriprodukter, lax, linser och cashewnötter.

Ett urval av Vitaminer & Mineraler från Nutri.se >

Magnesium

Magnesium bidrar till muskel- och nervfunktion. Det hjälper till att reglera blodtrycket och blodsockernivåerna och gör det möjligt för kroppen att producera proteiner, ben och DNA.

För lite magnesium kan så småningom leda till svaghet, illamående, trötthet, rastlösa ben, sömnstörningar och andra symtom.

För mycket kan leda till matsmältningsproblem och så småningom till hjärtproblem.

Nötter, spenat och bönor är bra källor till magnesium. Vuxna kvinnor behöver 320 mg magnesium varje dag och vuxna män 420 mg.

Zink

Zink spelar en roll för kroppscellernas hälsa, immunförsvaret, sårläkning och skapandet av proteiner.

För lite kan leda till håravfall, sår i huden, förändringar i smak eller lukt och diarré, men detta är sällsynt.

Vuxna kvinnor behöver 8 mg zink per dag och vuxna män behöver 11 mg. Kostkällor är bland annat ostron, nötkött, berikade frukostflingor och bakade bönor. För mer om kostkällor av zink, klicka här.

Järn

Järn är avgörande för bildandet av röda blodkroppar, som transporterar syre till alla delar av kroppen. Det spelar också en roll för att bilda bindväv och skapa hormoner.

För lite kan leda till anemi, inklusive matsmältningsproblem, svaghet och svårigheter att tänka.

För mycket kan leda till matsmältningsproblem och mycket höga nivåer kan vara dödliga.

Goda källor är bland annat berikade spannmålsprodukter, oxlever, linser, spenat och tofu. Vuxna behöver 8 mg järn per dag, men kvinnor behöver 18 mg under sina reproduktiva år.

Mangan

Kroppen använder mangan för att producera energi, det spelar en roll i blodkoagulationen och stöder immunförsvaret.

För lite kan leda till svaga ben hos barn, hudutslag hos män och humörförändringar hos kvinnor.

För mycket kan leda till skakningar, muskelspasmer och andra symtom, men endast vid mycket höga mängder.

Musslor, hasselnötter, brunt ris, kikärter och spenat innehåller mangan. Vuxna män behöver 2,3 mg mangan varje dag och kvinnor 1,8 mg.

Koppar

Koppar hjälper kroppen att göra energi och producera bindväv och blodkärl.

För lite koppar kan leda till trötthet, ljusa hudfläckar, högt kolesterol och bindvävssjukdomar. Detta är sällsynt.

För mycket koppar kan leda till leverskador, buksmärtor, illamående och diarré. För mycket koppar minskar också upptaget av zink.

Goda källor är bland annat oxlever, ostron, potatis, svamp, sesamfrön och solrosfrön. Vuxna behöver 900 mikrogram (mcg) koppar varje dag.

Selen

Selen består av över 24 selenoproteiner och spelar en avgörande roll för reproduktiva och sköldkörtelhälsa. Som antioxidant kan det också förebygga cellskador.

För mycket selen kan orsaka vitlökslukt, diarré, irritabilitet, hudutslag, sprött hår eller sköra naglar och andra symtom.

För lite kan leda till hjärtsjukdomar, infertilitet hos män och artrit.

Vuxna behöver 55 mcg av selen per dag.

Paranötter är en utmärkt källa till selen. Andra växtkällor är bland annat spenat, havregrynsgröt och bakade bönor. Tonfisk, skinka och berikade makaroner är alla utmärkta källor.

Näringsämnen

Vitaminer

Genom att äta en mängd olika hälsosamma livsmedel kan kroppen få olika vitaminer.

Människor behöver små mängder av olika vitaminer. Vissa av dessa, till exempel vitamin C, är också antioxidanter. Det innebär att de hjälper till att skydda cellerna från skador genom att avlägsna giftiga molekyler, så kallade fria radikaler, från kroppen.

Vitaminer kan vara:

  • Vattenlösliga: De åtta B-vitaminerna och C-vitamin.
  • Fettlösliga: Vitaminerna A, D, E och K.

Vattenlösliga vitaminer

Människor måste konsumera vattenlösliga vitaminer regelbundet eftersom kroppen tar bort dem snabbare och inte kan lagra dem lätt.

>

Vitamin Effekten av för lite Effekten av för mycket Källa
B-1 Beriberi
Wernicke-Korsakoffs syndrom
Oklart, eftersom kroppen utsöndrar det i urinen. Berikad spannmål och ris, fläskkött, öring, svarta bönor.
B-2 Hormonella problem, hudproblem, svullnad i munnen och halsen. Oklart, eftersom kroppen utsöndrar det i urinen. Nötlever, frukostflingor, havregryn, yoghurt, svamp, mandel
B-3 Pellagra, inklusive hudförändringar, röd tunga, matsmältningssymptom och neurologiska symtom. Rödhet i ansiktet, sveda, klåda, huvudvärk, utslag och yrsel. Nötlever, kycklingbröst, brunt ris, berikade spannmål, jordnötter.
B-5 Domningar och sveda i händer och fötter, trötthet, magsmärta Matsmältningsproblem vid höga doser. Frukostflingor, nötlever, shiitake-svamp, solrosfrön
B-6 Anemi, kliande utslag, hudförändringar, svullen tunga Nervskador, förlust av muskelkontroll Kikärter, oxlever, tonfisk, kycklingbröst, berikade spannmål, potatis.
B-7 Håravfall, utslag runt ögonen och andra kroppsöppningar, konjunktivit. Oklart Nötlever, ägg, lax, solrosfrön, sötpotatis
B-9 Svaghet, trötthet, svårigheter att fokusera, hjärtklappning, andnöd Kan öka risken för cancer Nötköttlever, spenat, svartögda ärtor, berikade spannmål, sparris
B-12 Anemi, trötthet, förstoppning, viktminskning, neurologiska förändringar Inga biverkningar har rapporterats Musslor, oxlever, berikad jäst, växtmjölk och frukostflingor, viss fet fisk.
Vitamin C Skörbjugg, inklusive trötthet, hudutslag, tandköttsinflammation, dålig sårläkning. Illamående, diarré, magkramper Citrusfrukter, bär, röd och grön paprika, kiwi, broccoli, bakad potatis, berikad juice.

Fettlösliga vitaminer

Kroppen absorberar fettlösliga vitaminer via tarmarna med hjälp av fetter (lipider). Kroppen kan lagra dem och tar inte bort dem snabbt. Personer som följer en fettsnål kost kan kanske inte ta upp tillräckligt med dessa vitaminer. Om för många ansamlas kan problem uppstå.

Vitamin Effekten av för lite Effekten av för mycket Källa
Vitamin A Nattblindhet Tryck på hjärnan, illamående, yrsel, hudirritation, led- och bensmärta, orange pigmenterad hudfärg. Sötpotatis, oxlever, spenat och andra mörka bladgrönsaker, morötter, vintersquash.
Vitamin D Dålig benbildning och svaga ben Anorexi, viktminskning, förändringar i hjärtrytmen, skador på hjärt- och kärlsystemet och njurarna. Exponering för solljus plus kostkällor: torskleverolja, fet fisk, mejeriprodukter, berikade juicer.
Vitamin E Perifer neuropati, retinopati, nedsatt immunförsvar Kan minska blodets förmåga att koagulera Vetekärnor, nötter, frön, solros- och safflorolja, spenat.
Vitamin K Blödning och blödning i allvarliga fall. Inga biverkningar men det kan interagera med blodförtunnande medel och andra läkemedel. Gröna bladgrönsaker, sojabönor, edamame, okra, natto

Multivitaminer finns att köpa i butiker eller på nätet, men människor bör tala med sin läkare innan de tar några kosttillskott, för att kontrollera att de är lämpliga för dem att använda.

Antioxidanter

Vissa näringsämnen fungerar också som antioxidanter. Dessa kan vara vitaminer, mineraler, proteiner eller andra typer av molekyler. De hjälper kroppen att avlägsna giftiga ämnen som kallas fria radikaler, eller reaktiva syrearter. Om för många av dessa ämnen finns kvar i kroppen kan cellskador och sjukdomar uppstå.

Dietist vs. nutritionist

En registrerad dietist-nutritionist (RD eller RDN) studerar mat, näring och dietetik. För att bli registrerad dietist måste en person gå på ett ackrediterat universitet, följa en godkänd läroplan, genomföra en rigorös praktik, avlägga ett licensieringsprov och genomföra 75 eller fler fortbildningstimmar vart femte år. Dietister arbetar inom privat och offentlig hälso- och sjukvård, utbildning, företagshälsovård, forskning och livsmedelsindustrin.

En nutritionist lär sig om kost genom självstudier eller formell utbildning, men de uppfyller inte kraven för att använda titlarna RD eller RDN. Nutritionister arbetar ofta inom livsmedelsindustrin och inom livsmedelsvetenskap och -teknik.

Sammanfattning

Nutrition är studiet av mat och hur den påverkar kroppen. Människor behöver äta en varierad kost för att få i sig ett brett utbud av näringsämnen.

Vissa människor väljer att följa en specifik diet där de fokuserar på vissa livsmedel och undviker andra. Personer som gör detta kan behöva planera noggrant för att se till att de får i sig alla nödvändiga vitaminer för att upprätthålla sin hälsa.

En kost som är rik på växtbaserade livsmedel och som begränsar tillsatta animaliska fetter, bearbetade livsmedel samt tillsatt socker och salt är mest troligt att den gynnar en persons hälsa.

Ett urval av Vitaminer & Mineraler från Nutri.se >

Källa
  1. https://health.gov/dietaryguidelines/2015/guidelines/appendix-7/
  2. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Biotin-HealthProfessional/
  3. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Calcium-HealthProfessional/
  4. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Copper-HealthProfessional/
  5. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Folate-HealthProfessional/
  6. https://www.diabetes.org/nutrition/understanding-carbs/get-to-know-carbs
  7. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Iron-HealthProfessional/
  8. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Manganese-HealthProfessional/
  9. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Magnesium-HealthProfessional/
  10. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Niacin-HealthProfessional/
  11. https://ods.od.nih.gov/factsheets/PantothenicAcid-HealthProfessional/
  12. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Phosphorus-HealthProfessional/
  13. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Potassium-HealthProfessional/
  14. https://www.nutrition.org.uk/nutritionscience/nutrients-food-and-ingredients/protein.html?start=1&cf_chl_jschl_tk=e848e22815e9f8890ffe145f853ac0c1d8a5778a-1574949815-0-AW0aJNPO2Q0hGhAvDUgMuHY1p8yAokEo8sDCCXlgZUadd9Z7Xa9ilhap7D1SQZsuSM-JMysjKsJFaRjL9pMoOx0a8UN_z_AmtbnQhgfT-y4Ut2Dyve67eThHBHN-ZzTBFgPfsa6F2yzehqFb-CCNiGptCEQUmMB-7lpiqirWttdOYUkPPwwBetT6Cw3UuE8APUdkEJW8J0fZGThjXaCEkjnV6w0cmGyGSzRUhO7vC27XNo3EcQewYvWuEA06vYsOA2IoSOghO-gAV-8-R96u0tLCGHuzObuhjw6oXWIrKF2cqS7fJ4TS8LJTaSgOVqvRijgE8c4QoApnATt1lQh9xYqFo9nVXU5EWXgu9sECzet7v4b6hpUBH9O_afSS5nwZvotU7FyzyRhxmx-PA2k58JtyhyCpDt0MRRYNCcT_CMj5
  15. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Riboflavin-HealthProfessional/
  16. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Selenium-HealthProfessional/
  17. https://medlineplus.gov/sodium.html
  18. https://www.usgs.gov/special-topic/water-science-school/science/water-you-water-and-human-body?qt-science_center_objects=0#qt-science_center_objects
  19. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Thiamin-HealthProfessional/
  20. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminA-HealthProfessional/
  21. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminB6-HealthProfessional/
  22. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminB12-HealthProfessional/
  23. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminC-Consumer/
  24. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminD-HealthProfessional/
  25. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminE-HealthProfessional/
  26. https://ods.od.nih.gov/factsheets/vitaminK-HealthProfessional/
  27. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Zinc-HealthProfessional/

Veganskt protein – En översikt över veganska proteinkällor

Veganskt protein

Veganskt protein

När jag först övergick till en växtbaserad kost var jag inte säker på hur jag bäst skulle ersätta animaliska produkter med veganska.

Produkttips från Nutri.se

Lyckligtvis visade det sig vara lätt att få i sig tillräckligt med protein utan kött, fisk, mejeriprodukter eller ägg. Ännu bättre är att jag snabbt upptäckte att veganska proteinkällor är utsökta och otroligt enkla att tillaga.

En genomsnittlig person behöver ungefär 0,45-0,73 gram protein per 1,0-1,6 gram per kg kroppsvikt dagligen, beroende på din fysiska aktivitetsnivå. Det motsvarar ungefär 70-113 gram för en person på 70 kg (1).

Eftersom det finns så många proteinrika vegetabiliska livsmedel kan du lätt få i dig tillräckligt med protein med en vegansk kost. Dessutom är experterna överens om att en välplanerad växtbaserad kost ger dig alla näringsämnen du behöver, inklusive protein (2, 3, 4).

Här är några av de bästa veganska källorna till protein, plus ett användbart diagram.

Veganskt protein
  • Nötter och frön
  • Nötter och frön är naturligt rika på protein.

Du kan njuta av dem i sig själva, blandade i nöttersmör, blandade i yoghurt, havregrynsgröt eller trail mix, eller tillsatta i smoothies, sallader, spannmålsrätter och hemgjorda vegetariska hamburgerbiffar.

Här är mängden protein som finns i en portion på 28-30 gram av olika nötter och frön (5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12):

  • Valnötter: 4,5 gram
  • Mandlar: 5,5 gram: 6 gram
  • Cashewnötter: 4,5 gram
  • Chiafrön: 6 gram
  • Linfrön: 6 gram: 6 gram
  • Hampafrön: Fetknölar: 6 gram: 6 gram
  • Solrosfrön: 5,5 gram
  • Pumpafrön: 8,5 gram

SAMMANFATTNING

En liten portion på 28-30 gram av olika nötter och frön ger ungefär 4-9 gram protein. Du kan äta dem råa eller lägga till dem i olika livsmedel, till exempel i en smoothie, havregrynsgröt eller sallad.

Mjölk utan mjölkprodukter

Det finns idag ett växande antal mjölkfria mjölksorter, men alla är inte bra proteinkällor.

Om du hoppas kunna använda mjölkfri mjölk som proteinkälla, se till att köpa någon av sorterna nedan. Dessa kan användas precis som mejerimjölk i kaffe, soppa och smet till bakverk samt smoothies, flingor och gräddsåser.

Här är proteinet som finns i 1 kopp (240 ml) av de mjölkfria mjölksorter som har högst proteinhalt (13, 14):

  • Sojamjölk: 6 gram
  • Ärtmjölk: 8 gram

SAMMANFATTNING

Soja- och ärtmjölk är bland de mest naturligt proteinrika mjölkprodukterna, med 6-8 gram per kopp (240 ml).

Baljväxter

Baljväxter, som inkluderar bönor, ärtor och linser, är utmärkta proteinkällor för personer som följer en växtbaserad kost.

Dessutom kan du äta kokta baljväxter för sig själv, som en del av en marinerad spannmålssallad (eller andra sallader) och i burritos, quesadillas, soppor och nachos.

Listan nedan beskriver proteininnehållet i 1/2 kopp (80-93 gram) av en mängd olika baljväxter på burk (15, 16, 17, 18, 19, 20):

  • Svarta bönor: 8 gram
  • Pintobönor: 7 gram
  • Kikärter: 7,5 gram
  • Kidneybönor: 8 gram
  • Linser: 8 gram
  • Ärter: Linser: 8 gram

SAMMANFATTNING

Baljväxter som bönor, ärtor och linser är fulla av protein. Ät dem som tillbehör eller i burritos, soppor och sallader.

Sojaprodukter och veganska köttalternativ

Veganskt kött går längre än förpackade växtbaserade hamburgare och varmkorvar.

Sojaprodukter som tofu och tempeh fungerar bra i frukoströra, rostade i ugnen och i röror, burritos och smörgåsar. Seitan, ett smakrikt protein tillverkat av vitalt vetegluten, är utmärkt i soppor, sallader, spannmålsrätter, tacos och smörgåsar.

Liknande portionsstorlekar av olika veganska köttsorter ger följande mängder protein (21, 22, 23, 24, 25):

  • Tofu (3 ounces eller 85 gram): 4 gram
  • Tempeh (3/4 kopp eller 100 gram): 13 gram.
  • Seitan (3 uns eller 100 gram): 19 gram
  • Beyond Meat köttbullar (5 totalt, 100 gram): 20 gram.
  • Impossible Burger (1 köttbit, 113 gram): 19 gram.

SAMMANFATTNING

Sojamat, seitan och olika färdigförpackade veganska köttprodukter innehåller 4-20 gram protein per portion.

Korn med högt proteininnehåll

Spannmål är en mindre känd källa till växtprotein men erbjuder ett utmärkt sätt att komplettera ditt proteinintag.

Du kan använda kokta korn som bas i en måltid, införliva dem i hemgjorda vegetariska hamburgare och müslibarer, toppa sallader och soppor med dem, stoppa paprika med dem och äta dem i frukostskålar och burritos.

Här är proteininnehållet i en 1/2 kopp (100-126 gram) av flera populära sädesslag när de är kokta (26, 27, 28, 29, 30, 31, 32):

  • Quinoa: 4,5 gram: Quinoa: 4,5 gram
  • Brunt ris: 3 gram
  • Amarant: 3 gram: 4,7 gram
  • Hirs: 3,5 gram
  • Havre: 3 gram
  • Spält: 6 gram
  • Teff: 4,9 gram

SAMMANFATTNING

Fullkorn är ett utmärkt val för att komplettera ditt proteinintag. Spelt, teff, amarant och quinoa är alla särskilt proteinrika.

Frukt och grönsaker med högt proteininnehåll

Alla frukter och grönsaker innehåller små mängder protein, men vissa mer än andra.

Frukt och grönsaker njuts oftast råa, tillagade eller blandade i smoothies och såser. Du kan njuta av dem vid alla måltider och mellanmål.

Liknande portionsstorlekar av proteinrika frukter och grönsaker innehåller följande mängder protein (33, 34, 35, 36, 37, 38, 39):

  • Broccoli (1 rå kopp eller 90 gram): 2,5 gram
  • Sötpotatis (1 medelstor, kokt potatis på 150 gram): 2 gram.
  • Kronärtskocka (1 liten grönsak, 90 gram): 3 gram.
  • Spenat (3 råa koppar eller 85 gram): 2 gram
  • Banan (1 frukt, 125 gram): 1,5 gram.
  • Björnbär (1 kopp eller 145 gram): 2 gram.
  • Guava (1 kopp eller 165 gram): 4,5 gram.

SAMMANFATTNING

Att införliva mer frukt och grönsaker i din kost är ett utmärkt sätt att tillgodose ditt proteinbehov. Guava är särskilt rik på protein.

Slutsats kring veganskt protein

Många människor som följer en vegansk kosthållning undrar hur de ska få i sig tillräckligt med protein.

Du kommer att vara glad att veta att om du äter en mängd olika proteinrika vegetabiliska livsmedel får du mer än tillräckligt av detta näringsämne för att uppfylla det rekommenderade dagliga behovet.

Till exempel är baljväxter och veganska köttalternativ – och till och med vissa mjölkfria produkter, fullkorn, frukt och grönsaker – utmärkta proteinkällor i växtbaserade dieter.

Ett sista tips om veganskt protein

Prova det här i dag: En av mina veganska favoriträtter med hög proteinhalt är en frukoströra med tofu.

För att göra den, fräs dina favorithackade grönsaker (jag gillar broccoli, paprika, lök och vitlök) med lite olivolja, krydda dem sedan med gurkmeja, svart salt och näringsjäst, och tillsätt ett block smulad extrafast tofu tills det är varmt.

Som tillval kan man lägga till babyspenat, tärnade tomater och vegansk strimlad ost.

De 5 bästa proteinkällorna för veganer och vegetarianer

Produkttips från Nutri.se

Källa
  1. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26797090/
  2. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27886704/
  3. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25600902/
  4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11424545/
  5. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170187/nutrients
  6. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100507/nutrients
  7. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100515/nutrients
  8. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100612/nutrients
  9. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100610/nutrients
  10. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170148/nutrients
  11. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100607/nutrients
  12. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100601/nutrients
  13. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1097542/nutrients
  14. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1366462/nutrients
  15. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100378/nutrients
  16. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100390/nutrients
  17. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100433/nutrients
  18. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100398/nutrients
  19. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1100441/nutrients
  20. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1103546/nutrients
  21. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1199640/nutrients
  22. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1201006/nutrients
  23. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1200189/nutrients
  24. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1214694/nutrients
  25. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1440417/nutrients
  26. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/168917/nutrients
  27. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1101631/nutrients
  28. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/170683/nutrients
  29. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/168871/nutrients
  30. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/168871/nutrients
  31. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/169746/nutrients
  32. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/168918/nutrients
  33. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1103170/nutrients
  34. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/168484/nutrients
  35. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/577774/nutrients
  36. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/721056/nutrients
  37. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1102653/nutrients
  38. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/173946/nutrients
  39. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/1102666/nutrients

Kokosolja, en hälsosam olja för matlagning

Kokosolja

Ett bra exempel på ett kontroversiellt livsmedel är kokosolja. Den hyllas i allmänhet av media, men vissa forskare tvivlar på att den lever upp till hypen.

Den har främst fått dåligt rykte eftersom den har ett mycket högt innehåll av mättat fett. Men nya studier tyder på att mättat fett inte är så ohälsosamt som man tidigare trott.

Ett urval av lågkalorimat & livsmedel från Nutri.se

Är kokosolja en artärstoppande skräpmat eller en helt hälsosam matolja? Den här artikeln tittar på bevisen.

Kokosolja

Kokosolja har en unik sammansättning av fettsyror

Kokosolja skiljer sig mycket från de flesta andra matoljor och innehåller en unik sammansättning av fettsyror.

Fettsyrorna är till cirka 90 procent mättade. Men kokosolja är kanske mest unik för sitt höga innehåll av det mättade fettet laurinsyra, som utgör cirka 40 % av det totala fettinnehållet (1).

Detta gör kokosolja mycket motståndskraftig mot oxidation vid hög värme. Av denna anledning är den mycket lämplig för matlagningsmetoder med hög värme som stekning (2).

Kokosolja är relativt rik på mellankedjiga fettsyror och innehåller cirka 7 % kaprylsyra och 5 % kaprinsyra (1).

Epileptiska patienter på ketogen kost använder ofta dessa fetter för att inducera ketos. Kokosolja är dock inte lämplig för detta ändamål eftersom den har en relativt dålig ketogen effekt (3, 4).

Även om laurinsyra ofta betraktas som en medelkedjig fettsyra, diskuterar forskare om denna klassificering är lämplig.

SAMMANFATTNING

Kokosolja är rik på flera typer av mättat fett som annars är ovanliga. Dessa inkluderar laurinsyra och medelkedjiga fettsyror.

Kokosolja är rik på laurinsyra

Kokosolja innehåller cirka 40 procent laurinsyra.

I jämförelse innehåller de flesta andra matoljor endast spår av den. Ett undantag är palmkärnolja som innehåller 47 % laurinsyra (1).

Laurinsyra är ett mellanting mellan de långkedjiga och mellankedjiga fettsyrorna.

Även om den ofta betraktas som mellankedjig smälts och metaboliseras den annorlunda än de verkliga mellankedjiga fettsyrorna och har mer gemensamt med de långkedjiga fettsyrorna (4, 5, 6).

Studier visar att laurinsyra ökar kolesterolnivåerna i blodet, men detta beror främst på en ökning av kolesterol som är bundet till lipoproteiner med hög densitet (HDL) (7, 8).

En ökning av HDL-kolesterol i förhållande till totalkolesterolet har förknippats med en minskad risk för hjärtsjukdomar (9).

SAMMANFATTNING

Kokosolja är exceptionellt rik på laurinsyra, ett sällsynt mättat fett som tycks förbättra sammansättningen av blodfetter.

Kokosolja kan förbättra blodfetter

Studier tyder på att regelbunden konsumtion av kokosolja förbättrar nivåerna av lipider som cirkulerar i blodet, vilket potentiellt kan minska risken för hjärtsjukdomar.

I en stor, randomiserad kontrollerad studie på 91 vuxna i medelåldern undersöktes effekterna av att äta 50 gram kokosolja, smör eller extra jungfruolivolja dagligen under en månad (10).

Kokosoljedieten ökade signifikant det ”goda” HDL-kolesterolet jämfört med smör och extra jungfruolivolja.

I likhet med extra jungfruolivolja ökade kokosolja inte det ”dåliga” LDL-kolesterolet (10).

En annan studie på kvinnor med bukfetma visade att kokosolja ökade HDL och sänkte förhållandet mellan LDL och HDL, medan sojaolja ökade totalkolesterolet och LDL-kolesterolet och minskade HDL (11).

Dessa resultat är något oförenliga med äldre studier som visar att kokosolja höjde LDL-kolesterolet jämfört med safflorolja, en källa till fleromättat fett, även om det inte höjde det lika mycket som smör (12, 13).

Sammantaget tyder dessa studier på att kokosolja kan skydda mot hjärtsjukdomar jämfört med vissa andra källor till mättat fett, som smör och sojaolja.

Det finns dock ännu inga bevis för att den påverkar hårda slutpunkter som hjärtinfarkt eller stroke.

SAMMANFATTNING

Studier visar att kokosolja kan höja nivåerna av det ”goda” HDL-kolesterolet i förhållande till det totala kolesterolet, vilket kan minska risken för hjärtsjukdomar.

Kokosolja kan hjälpa dig att gå ner i vikt

Det finns vissa bevis för att kokosolja kan hjälpa dig att gå ner i vikt.

I en studie av 40 kvinnor med bukfetma minskade kokosolja midjemåttet jämfört med sojaolja samtidigt som den förbättrade flera andra hälsomarkörer (11).

En annan kontrollerad studie på 15 kvinnor visade att jungfru kokosolja minskade aptiten jämfört med extra jungfruolivolja, när den lades till en blandad frukost (14).

Dessa fördelar beror möjligen på mellankedjiga fettsyror, som eventuellt kan leda till en blygsam minskning av kroppsvikten (15).

Forskare har dock påpekat att bevisen för medelkedjiga fettsyror inte kan tillämpas på kokosolja (16).

Trots vissa lovande bevis är forskningen fortfarande begränsad och vissa forskare ifrågasätter kokosoljans fördelar för viktminskning (17).

SAMMANFATTNING

Några studier tyder på att kokosolja kan minska bukfetma och dämpa aptiten. Men de verkliga viktminskningsfördelarna är kontroversiella och i bästa fall endast måttliga.

Historiska befolkningar som åt mycket kokosnöt var friska

Om kokosfett är ohälsosamt skulle man kunna förvänta sig att se vissa hälsoproblem hos befolkningar som äter mycket av det.

Förr i tiden var ursprungsbefolkningar som fick en stor del av sitt kaloriintag från kokosnötter mycket friskare än många människor i det västerländska samhället.

Tokelauanerna, till exempel, fick mer än 50 % av sina kalorier från kokosnötter och var de största konsumenterna av mättat fett i världen. Kitavanerna åt upp till 17 % av kalorierna i form av mättat fett, främst från kokosnötter.

Båda dessa befolkningar verkade inte ha några spår av hjärtsjukdomar trots det höga intaget av mättat fett och hade överlag en exceptionell hälsa (18, 19).

Dessa ursprungsbefolkningar följde dock överlag en hälsosam livsstil, åt mycket skaldjur och frukt och konsumerade praktiskt taget inga bearbetade livsmedel.

Kokosolja

Det är intressant att notera att de förlitade sig på kokosnötter, kokosnötskött och kokosgrädde – inte den bearbetade kokosolja som du köper i snabbköp idag.

Dessa observationsstudier visar ändå att människor kan hålla sig friska med en kost som innehåller mycket mättat fett från kokosnötter (18, 19).

Tänk bara på att den goda hälsan hos dessa ursprungsbefolkningar i Stilla havet återspeglade deras hälsosamma livsstil, inte nödvändigtvis deras höga kokosnötsintag.

I slutändan beror fördelarna med kokosolja förmodligen på din allmänna livsstil, fysiska aktivitet och kost. Om du följer en ohälsosam kost och inte motionerar kommer ett högt intag av kokosolja inte att göra dig någon nytta.

SAMMANFATTNING

Öbor i Stilla havet som följde ursprungsbefolkningens kosthållning åt mycket kokosnöt utan att det var uppenbart skadligt för deras hälsa. Deras goda hälsa berodde dock troligen på deras hälsosamma livsstil snarare än på kokosoljan i sig.

Slutsats

Även om fördelarna med kokosolja fortfarande är kontroversiella finns det inga bevis för att ett måttligt intag av kokosolja är skadligt.

Tvärtom kan det till och med förbättra din kolesterolprofil, även om det för närvarande är okänt om det har någon effekt på risken för hjärtsjukdomar.

Dessa fördelar har tillskrivits dess höga innehåll av laurinsyra, ett unikt mättat fett som annars är sällsynt i livsmedel.

Sammanfattningsvis verkar det vara säkert att äta kokosolja och kan till och med förbättra din hälsa. Men som med alla matoljor ska du se till att använda den med måtta.

Ett urval av lågkalorimat & livsmedel från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1364032110004478
  2. https://ipad.fas.usda.gov/cropexplorer/cropview/commodityView.aspx?startrow=21&cropid=4243000&sel_year=2021&rankby=Production
  3. http://www.fao.org/fileadmin/templates/est/COMM_MARKETS_MONITORING/Oilcrops/Documents/OECD_Reports/eng.pdf
  4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30728618/
  5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33299148/
  6. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30785883/
  7. https://www.cifor.org/publications/pdf_files/infobrief/6468-infobrief.pdf
  8. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27462984/
  9. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31964892/
  10. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29855120/
  11. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32721759/
  12. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25955243/
  13. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23145100/
  14. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31925690/
  15. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31481625/
  16. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32721749/
  17. https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2018/02/SYR_AR5_FINAL_full.pdf
  18. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33528067/
  19. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31255821/
  20. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31632845/
  21. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/ffgc.2019.00037/full
  22. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31454938/
  23. https://chainreactionresearch.com/report/shadow-companies-present-palm-oil-investor-risks-and-undermine-ndpe-efforts/
  24. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27752194/
  25. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25804278/
  26. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23320039/
  27. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28158744/
  28. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23955382/
  29. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27535127/
  30. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26488229/
  31. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25995283/
  32. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24717342/
  33. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33488320/

9 enkla sätt att öka din ämnesomsättning

ämnesomsättning

Metabolism eller ämnesomsättning är en term som beskriver alla kemiska reaktioner i din kropp. Dessa kemiska reaktioner håller din kropp vid liv och håller den igång. Ordet ämnesomsättning används dock ofta omväxlande med ämnesomsättningshastighet, eller antalet kalorier du förbränner.

Produkttips från Nutri.se >

Ju högre den är, desto fler kalorier förbränner du och desto lättare är det att gå ner i vikt och hålla den nere. Att ha en hög ämnesomsättning kan också ge dig energi och få dig att må bättre.

ämnesomsättning

Här är 9 enkla sätt att öka din ämnesomsättning.

1. Ät mycket protein vid varje måltid

Att äta mat kan öka din ämnesomsättning i några timmar.

Detta kallas för matens termiska effekt (TEF). Den orsakas av de extra kalorier som krävs för att smälta, absorbera och bearbeta näringsämnena i din måltid.

Protein orsakar den största ökningen av TEF. Det ökar din ämnesomsättning med 15-30 %, jämfört med 5-10 % för kolhydrater och 0-3 % för fett (1).

Att äta protein har också visat sig hjälpa dig att känna dig mer mätt och förhindra att du överäter (2, 3, 4, 5, 6, 7, 8).

En liten studie visade att människor sannolikt åt omkring 441 färre kalorier per dag när protein utgjorde 30 % av deras kost (9).

Att äta mer protein kan också minska den nedgång i ämnesomsättningen som ofta är förknippad med fettförbränning. Detta beror på att det minskar muskelförlusten, vilket är en vanlig bieffekt av bantning (10, 11, 12, 13, 14, 15).

SAMMANFATTNING

Att äta mer protein kan öka din ämnesomsättning så att du förbränner fler kalorier. Det kan också hjälpa dig att äta mindre.

2. Drick mer kallt vatten

Personer som dricker vatten i stället för sockerhaltiga drycker lyckas bättre med att gå ner i vikt och hålla den nere (16, 17, 18, 19, 20).

Detta beror på att sockerhaltiga drycker innehåller kalorier, så om du ersätter dem med vatten minskar du automatiskt ditt kaloriintag.

Att dricka vatten kan dock också tillfälligt påskynda din ämnesomsättning (18, 21).

Studier har visat att om man dricker 17 ounces (0,5 liter) vatten ökar den vilande ämnesomsättningen med 10-30 % i ungefär en timme (22, 23).

Denna kaloriförbrännande effekt kan vara ännu större om du dricker kallt vatten, eftersom kroppen använder energi för att värma upp det till kroppstemperatur (21, 24).

Vatten kan också bidra till att fylla dig. Studier visar att om du dricker vatten en halvtimme innan du äter kan det hjälpa dig att äta mindre (25, 26, 27).

En studie av överviktiga vuxna visade att de som drack en halv liter vatten före måltiden gick ner 44 % mer i vikt än de som inte gjorde det (19).

SAMMANFATTNING

Vatten kan hjälpa dig att gå ner i vikt och hålla den nere. Det ökar din ämnesomsättning och hjälper dig att fylla på före måltiderna.

3. Gör en högintensiv träning för att boosta din ämnesomsättning

Högintensiv intervallträning (HIIT) innebär snabba och mycket intensiva aktivitetsutbrott.

Det kan hjälpa dig att bränna mer fett genom att öka din ämnesomsättning, även efter att träningen är avslutad (28, 29, 30, 31).

Denna effekt tros vara större för HIIT än för andra typer av träning. Dessutom har HIIT också visat sig hjälpa dig att bränna fett (32, 33, 34).

En studie på överviktiga unga män visade att 12 veckors högintensiv träning minskade fettmassan med 4,4 pund (2 kg) och magfettet med 17 % (35).

SAMMANFATTNING

Om du blandar upp din träningsrutin och lägger till några högintensiva träningspass kan du öka din ämnesomsättning och hjälpa dig att bränna fett.

4. Lyft tunga saker för ökad ämnesomsättning

Muskler är mer metaboliskt aktiva än fett, och att bygga muskler kan bidra till att öka din ämnesomsättning (36, 37, 38, 39).

Detta innebär att du kommer att förbränna fler kalorier varje dag, även i vila (40).

Att lyfta vikter hjälper dig också att behålla musklerna och motverka den nedgång i ämnesomsättningen som kan uppstå vid viktnedgång (41, 42, 43, 44).

I en studie placerades 48 överviktiga kvinnor på en diet på 800 kalorier per dag, tillsammans med antingen ingen träning, aerob träning eller motståndsträning (45).

Efter dieten bibehöll kvinnorna som gjorde motståndsträning sin muskelmassa, ämnesomsättning och styrka. De andra gick ner i vikt, men förlorade också muskelmassa och upplevde en minskad ämnesomsättning (45).

SAMMANFATTNING

Att lyfta vikter är viktigt för att bygga upp och behålla muskler. Större mängder muskler leder till en högre ämnesomsättning.

ämnesomsättning

5. Stå upp mer

Att sitta för mycket är dåligt för din hälsa (46).

Vissa hälsokommentatorer har till och med kallat det ”den nya rökningen”. Detta beror delvis på att långa perioder av stillasittande förbränner färre kalorier och kan leda till viktökning (47).

Jämfört med att sitta kan en eftermiddag när man står upp på jobbet faktiskt förbränna 174 extra kalorier (48).

Om du har ett skrivbordsjobb kan du försöka stå upp i korta perioder för att bryta upp den tid du sitter ner. Du kan också investera i ett ståbord (49, 50, 51, 52).

SAMMANFATTNING

Att sitta länge förbränner få kalorier och är dåligt för hälsan. Försök att stå upp regelbundet eller investera i ett ståbord.

6. Drick grönt te eller oolongte

Grönt te och oolongte har visat sig öka ämnesomsättningen med 4-5 % (53, 54, 55).

Dessa teer hjälper till att omvandla en del av det fett som lagras i kroppen till fria fettsyror, vilket kan öka fettförbränningen med 10-17 % (56).

Eftersom de är kalorisnåla kan det vara bra att dricka dessa teer för både viktminskning och viktbevarande (57, 58, 59).

Man tror att deras ämnesomsättningshöjande egenskaper kan hjälpa till att förhindra den fruktade viktnedgångsplatån som uppstår på grund av en minskad ämnesomsättning.

Vissa studier visar dock att dessa teer inte påverkar ämnesomsättningen. Därför kan deras effekt vara liten eller endast gälla vissa personer (60, 61).

SAMMANFATTNING

Att dricka grönt te eller oolongte kan öka din ämnesomsättning. Dessa teer kan också hjälpa dig att gå ner i vikt och hålla den nere.

7. Ät kryddiga livsmedel

Paprika innehåller capsaicin, ett ämne som kan öka din ämnesomsättning (62, 63, 64).

Många människor kan dock inte tolerera dessa kryddor i de doser som krävs för att ha en betydande effekt (65).

En studie av capsaicin, i acceptabla doser, förutspådde att man genom att äta paprika skulle förbränna cirka 10 extra kalorier per måltid. Under 6,5 år skulle detta kunna stå för en viktminskning på 1 pund (0,5 kg) för en man med genomsnittlig vikt (66).

Enbart effekterna av att tillsätta kryddor i maten kan vara ganska små. Det kan dock leda till en liten fördel när det kombineras med andra strategier för att öka ämnesomsättningen (67).

SAMMANFATTNING

Att äta kryddig mat kan vara fördelaktigt för att öka din ämnesomsättning och hjälpa dig att behålla en hälsosam vikt.

8. Få en god natts sömn

Sömnbrist är kopplat till en stor ökning av risken för fetma (68, 69).

Detta kan delvis bero på sömnbristens negativa effekter på ämnesomsättningen (70).

Sömnbrist har också kopplats till ökade blodsockernivåer och insulinresistens, som båda är kopplade till en högre risk för att utveckla typ 2-diabetes (70, 71, 72, 73).

Det har också visat sig öka hungerhormonet ghrelin och minska mättnadshormonet leptin (74, 75, 76).

Detta skulle kunna förklara varför många människor som lider av sömnbrist känner sig hungriga och kämpar för att gå ner i vikt.

SAMMANFATTNING

Sömnbrist kan minska antalet kalorier du förbränner, förändra hur du bearbetar socker och störa dina aptitreglerande hormoner.

9. Drick kaffe

Studier har visat att koffeinet i kaffe kan öka ämnesomsättningen med 3-11 %. Liksom grönt te främjar det också fettförbränningen (77, 78, 79).

Detta verkar dock påverka magra personer mer. I en studie ökade kaffe fettförbränningen med 29 % för magra kvinnor, men endast 10 % för överviktiga kvinnor (80).

Kaffets effekter på ämnesomsättningen och fettförbränningen kan också bidra till framgångsrik viktminskning och bibehållen vikt (77, 81).

ämnesomsättning

SAMMANFATTNING

Att dricka kaffe kan avsevärt öka din ämnesomsättning och hjälpa dig att gå ner i vikt.

Slutsats om kroppens ämnesomsättning

Genom att göra små livsstilsförändringar och införliva dessa tips i din rutin kan du öka din ämnesomsättning.

Att ha en högre ämnesomsättning kan hjälpa dig att gå ner i vikt och hålla den nere, samtidigt som du får mer energi.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4258944/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16400055/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16950139
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19820013
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16469977
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26885386
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26269241
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26791555
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16002798
  10. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23097268
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19927027/
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25926512
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16046715/
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12566476/
  15. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23446962
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18787524
  17. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25097411
  18. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24179891
  19. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19661958
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4728633/
  21. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14671205
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21750519
  23. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17519319
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16822824
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18589036
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17228036
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20796216
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22710610
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22248500
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23438230
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23176325
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26213682
  33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21113312
  34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8028502
  35. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22720138
  36. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2243122
  37. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8159108
  38. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19623201
  39. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11739093
  40. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15952420
  41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23019316
  42. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24358230
  43. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22777332
  44. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23006411
  45. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18356845
  46. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25599350
  47. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15681386
  48. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24297826
  49. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22971879
  50. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25872228
  51. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24285335
  52. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25448843
  53. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16840650
  54. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16176615
  55. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20142827
  56. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18326618
  57. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24172301
  58. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20156466
  59. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19176733
  60. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23235664
  61. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25740906
  62. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23021155
  63. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3957721
  64. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16580033
  65. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16840650
  66. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3022968/
  67. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257466/
  68. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3619301/
  69. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18517032
  70. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2929498/
  71. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10543671/
  72. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8770019/
  73. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16227462/
  74. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15531540/
  75. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC535701/
  76. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1991337/
  77. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2912010
  78. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7486839
  79. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7369170
  80. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7485480
  81. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26554757

Laktosintolerans – orsaker, symptom och behandling

Laktosintolerans

Vad innebär att vara laktosintolerans? Om du någonsin har känt ett fördomsfullt mullrande i magen kort efter att du har ätit kan du ha undrat om du är laktosintolerant.

Produkttips från Nutri.se &gt

Laktos är en typ av socker som finns i mjölkprodukter. Vissa människor kan inte smälta den ordentligt, vilket leder till obehagliga matsmältningssymptom efter intag av mejeriprodukter.

I den här artikeln går vi igenom vad laktosintolerans är, samt hur det diagnostiseras och behandlas.

Laktosintolerans

Vad är laktosintolerans?

Laktosintolerans är en matsmältningsstörning som orsakas av oförmågan att smälta laktos, den huvudsakliga kolhydraten i mejeriprodukter. Det är mycket vanligt och drabbar minst omkring två tredjedelar av världens vuxna befolkning (1).

Tillståndet uppstår om din kropp inte tillverkar tillräckligt mycket av enzymet laktas, som du behöver för att smälta laktos (1).

Personer med laktosintolerans upplever matsmältningsproblem när de konsumerar mejeriprodukter, vilket kan påverka deras livskvalitet negativt.

Dessa symtom inkluderar uppblåsthet, diarré och bukkramper.

Kan man utveckla laktosintolerans med tiden?

Laktos finns i bröstmjölk och nästan alla föds med förmågan att smälta den. Man kan dock utveckla laktosintolerans i vilken ålder som helst, även långt upp i vuxen ålder (1).

Det finns flera typer av laktosintolerans och de kan orsakas av olika faktorer. All laktosintolerans kännetecknas dock av en brist på enzymet laktas.

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans är oförmågan att smälta laktos, den viktigaste kolhydraten i mejeriprodukter. Den orsakas av minskad produktion av enzymet laktas i tarmen.

Symtom på laktosintolerans

Om laktosintolerans inte hanteras på rätt sätt kan den orsaka allvarliga matsmältningsproblem. Dessa symtom kan uppträda så snabbt som 30-60 minuter efter att du ätit.

De vanligaste symtomen är (1):

  • Uppblåsthet
  • Kramper i buken
  • Gas
  • Diarré
  • Illamående

Vissa människor upplever också ett akut behov av att gå på toaletten, kräkningar, smärta i nedre delen av magen och förstoppning.

Diarré uppstår på grund av osmält laktos i tunntarmen, vilket gör att vatten rör sig in i matsmältningskanalen (2).

När den når tjocktarmen fermenteras laktosen av bakterierna i tarmen och bildar kortkedjiga fettsyror (SCFA) och gas. Detta orsakar uppblåsthet, gaser och smärta (2).

Svårighetsgraden av symptomen varierar beroende på hur mycket laktos du tål och hur mycket du har ätit.

Lyckligtvis varar dessa symtom bara kortvarigt. Du påverkas vanligtvis inte heller om du inte konsumerar stora mängder laktos eller har ett annat tillstånd som förvärras av den irritation i matsmältningen som orsakas av laktosintolerans.

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans kan orsaka matsmältningsproblem, inklusive uppblåsthet, gas, bukkramper och diarré.

Orsaker och typer av laktosintolerans

Laktos består av de enkla sockerarterna glukos och galaktos.

Du behöver enzymet laktas för att bryta ner laktos till glukos och galaktos, som kroppen sedan tar upp i blodet som energi.

Utan tillräckligt med laktas rör sig laktos osmält genom tarmen och orsakar matsmältningssymptom. Det finns dock flera orsaker till laktasbrist (1).

Här är de olika typerna av laktosintolerans.

Primär laktosintolerans

Primär laktosintolerans – den vanligaste typen – orsakas av en minskad produktion av laktas med åldern. Som sådan förlorar du förmågan att absorbera laktos med tiden (1, 3).

Denna form av laktosintolerans kan vara delvis genetisk eftersom den är vanligare i vissa befolkningsgrupper än andra.

Studier uppskattar att detta tillstånd drabbar mindre än 10 % av nordeuropeiska människor, cirka 50 % av människor från Latinamerika och Mellanöstern och 80-99 % av afrikanska och asiatiska människor (1).

Sekundär laktosintolerans

Sekundär laktosintolerans utvecklas till följd av ett annat tillstånd som påverkar tunntarmen, där laktas produceras. Detta beror på att inflammation i tarmväggen kan leda till en tillfällig minskning av laktasproduktionen (1, 4).

Möjliga orsaker till sekundär laktosintolerans är Crohns sjukdom, celiaki, kemoterapi, ulcerös kolit och åldrande (1).

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans förekommer hos nyfödda barn. Det är en sällsynt, ärftlig typ av detta tillstånd, och båda föräldrarna måste ha den särskilda genmutationen för medfödd laktosintolerans för att spädbarnet ska födas med den (1, 5).

Dessa spädbarn kan inte amma på grund av laktosinnehållet i bröstmjölken, och tillståndet kan till och med vara dödligt om det inte upptäcks snabbt. Biverkningar kan vara svår diarré och höga kalciumnivåer (1, 2).

Detta tillstånd är också livslångt (1, 2).

Utveckling av laktosintolerans

Utvecklingsmässig laktosintolerans förekommer även hos spädbarn. Det ses vanligtvis bara hos för tidigt födda barn, som föds innan deras matsmältningssystem är fullt utvecklat, och det orsakar symtom som matsmältningsbesvär (2, 5).

Detta tillstånd försvinner vanligtvis av sig självt när barnet växer, men under tiden kan ditt spädbarn behöva laktosfri modersmjölksersättning i stället för bröstmjölk (5).

Riskfaktorer

Vissa personer kan ha en ökad risk för laktosintolerans. Riskfaktorer att se upp för är bland annat att ha följande (1):

  • Asiatiskt eller afrikanskt ursprung.
  • En medicinsk historia av matsmältningsproblem eller sjukdom.
  • släktingar som är laktosintoleranta

SAMMANFATTNING

Laktosintolerans kategoriseras vanligtvis som primär, vilket orsakas av sjunkande laktasnivåer när du åldras, eller sekundär, vilket orsakas av ett annat tillstånd som påverkar din tunntarm. I sällsynta fall kan detta tillstånd även drabba spädbarn.

Laktosintolerans

Test för laktosintolerans

Här är de sätt på vilka din läkare kan testa dig för laktosintolerans (1):

  • Vätgasutandningsprov. Detta test mäter väte i din utandningsluft efter laktosintag. Höga mängder väte tyder på matsmältningsproblem som kan vara relaterade till laktosintolerans men också orsakade av andra problem.
  • Laktostoleranstest. Detta test mäter ditt blodsocker efter intag av laktos. Om du har laktosintolerans påverkas inte dina blodsockernivåer eftersom kroppen inte kan bryta ner laktos.
  • Genetiskt test. Detta test kontrollerar genetiska orsaker till laktosintolerans, men personer med sekundär laktosintolerans kan få ett falskt negativt resultat.
  • Laktasaktivitet vid jejunalborstkanten. Denna invasiva och dyra metod kräver en biopsi av den jejunala borstkanten, som är en del av tunntarmen, men är ett definitivt sätt att bedöma laktasaktivitet.
  • Test av avföringens surhetsgrad. Detta test används ofta för spädbarn och barn och mäter avföringens syrahalt, som har ett lägre pH vid laktosintolerans (6).

Du kan också göra ett elimineringstest själv om du tror att du har laktosintolerans. För att göra det ska du eliminera laktos från din kost i minst två veckor och sedan återinföra mejeriprodukter för att se om du får några matsmältningssymptom.

Ett elimineringstest kan hjälpa dig att förstå om du har problem med att smälta laktos, men att söka en officiell diagnos från en sjukvårdspersonal kan hjälpa dig att undvika att i onödan eliminera mejeriprodukter från din kost om dina symtom orsakas av ett annat tillstånd.

SAMMANFATTNING

Din läkare kan välja bland flera tester för att kontrollera om du har laktosintolerans. Annars kan du prova ett elimineringstest själv.

Hur du får i dig mejeriets näringsämnen utan att konsumera mejeriprodukter

Mejeriprodukter, som inkluderar mjölk och alla produkter som tillverkas av mjölk, är mycket näringsrika.

Faktum är att intag av mejeriprodukter är kopplat till högre benmineraltäthet, vilket kan bidra till att minska risken för benbrott när du blir äldre (7, 8).

Personer med laktosintolerans kan dock behöva minska eller eliminera sitt mejeriintag, vilket kan beröva dem viktiga näringsämnen som kalcium.

Mejeriprodukter är utmärkta källor till kalcium, men att äta mejeriprodukter är inte avgörande för din hälsa. Du kan följa en mycket hälsosam kost utan mejeriprodukter – så länge du äter andra livsmedel som innehåller mycket kalcium.

Några bra kalciumkällor utan mjölkprodukter är bland annat:

  • Kalciumberikade livsmedel. Kalciumberikade livsmedel inkluderar juicer, bröd och mjölkfri mjölk som mandel-, soja- och havremjölk. Bara 1 kopp (240 ml) kalciumberikad apelsinjuice ger 27 % av det dagliga värdet (DV) för detta mineral (9).
  • Fisk utan ben. Konserverad fisk med ben, till exempel sardiner, lax eller vitling, innehåller mycket kalcium. Endast 85 gram lax på burk med ben ger 14 % av det dagliga intaget (9).
  • Vegetabiliska livsmedel med hög kalciumhalt. Många vegetabiliska livsmedel, som grönkål och broccoli, innehåller rimliga mängder kalcium. Bara 1/2 kopp (113 gram) kokt spenat ger 9 % av det dagliga intaget av kalcium (9).

När det gäller kalciumberikade juicer och mjölkfria produkter ska du se till att skaka kartongen innan du använder den, eftersom kalciumet kan fastna i botten.

Tänk dessutom på att kalcium från vegetabiliska livsmedel ofta absorberas dåligt på grund av förekomsten av antinutrienter som fytat och oxalat (9).

SAMMANFATTNING

Det finns många sätt att få i sig tillräckligt med kalcium utan att konsumera mejeriprodukter. Kalciumberikade livsmedel, fisk på burk med ben och mörka bladgrönsaker ger alla kalcium.

Vilka livsmedel innehåller laktos?

Laktos finns i nästan alla mejeriprodukter samt i livsmedel som innehåller mejeriprodukter.

Mjölkprodukter

Följande mejeriprodukter innehåller laktos (10):

  • Komjölk (alla typer)
  • Getmjölk
  • Ost (inklusive hård- och mjukost).
  • Glass.
  • Yoghurt
  • Grädde
  • Smör

Vissa av ovanstående livsmedel innehåller mer laktos än andra. Till exempel varierar laktosinnehållet i ost avsevärt beroende på typ. Mjuka ostar som brie tenderar att ha ett högt laktosinnehåll, medan hårda ostar som parmesan endast innehåller små mängder (11).

Livsmedel som ibland innehåller laktos

Livsmedel som innehåller någon form av mejeri som ingrediens kan också innehålla laktos, bland annat:

  • Rätter med krämig sås, till exempel pasta alfredo.
  • Kakor och kakor.
  • Choklad och förpackade godsaker som kokta sötsaker och godis.
  • Bröd och bakverk.
  • Kakor
  • Frukostflingor
  • Snabbsoppor och såser
  • Bearbetat kött, t.ex. skivad skinka och korv.
  • Färdiga måltider.
  • Pastasåser och gravyrer.
  • Chips, nötter och smaksatta tortillas.
  • Desserter och vaniljsåsar.

Det är därför bäst att noggrant kontrollera ingrediensförteckningen på alla förpackade livsmedel om du har laktosintolerans.

Andra namn för tillsatt mejeri

Du kan kontrollera om en produkt innehåller mejeriprodukter genom att läsa ingrediensförteckningen. Tillsatt mjölk eller mejeriprodukter kan märkas som:

  • Mjölk
  • Mjölksubstans
  • Mjölkpulver
  • Vassle
  • Vassleprotein
  • Mjölkkasein
  • Ostmassa
  • Mjölksocker
  • Kärnmjölk
  • Ost
  • Maltmjölk
  • Torra mjölktorkämnen
  • Gräddfil
  • Vassleproteinkoncentrat
  • Biprodukter från mjölk.

Laktosfria alternativ

Det finns laktosfria alternativ för de flesta livsmedel som innehåller laktos.

Vissa mejeriprodukter kan göras laktosfria genom att ta bort laktosen, som vanligtvis bryts ner under tillverkningen till glukos och galaktos (11, 12).

Dessa enkla sockerarter är i sig själva naturligt sötare än laktos, vilket ger laktosfri mjölk en något sötare smak än konventionella versioner (12).

De flesta laktosfria mejeriprodukter är tydligt märkta med ”laktosfri”. Lactaid är bara ett välrenommerat varumärke.

Laktosintolerans

Växtbaserade mejeriprodukter – som mandelmjölk, kokosyoghurt, sojaglass och cashewost – är också naturligt laktosfria.

SAMMANFATTNING

Alla konventionella mejeriprodukter innehåller en viss mängd laktos. Om du är laktosintolerant är det också viktigt att kontrollera etiketten på tillverkade livsmedel.

Behandlingsalternativ för laktosintolerans

Om du inte vill ge upp mejeriprodukter kan några naturliga behandlingar lindra laktosintolerans.

Enzymbaserade kosttillskott

Enzympreparat kan hjälpa din kropp att smälta laktos.

Effektiviteten hos dessa produkter kan dock variera kraftigt, från ingen märkbar effekt till minskade laktosintoleranssymptom med mer gynnsamma resultat av väteutandningstest (2, 10).

Andra kan uppleva minskade symtom utan att deras resultat av väteandningstestet förändras, vilket tyder på en placeboeffekt (2, 10).

Som sådan kan det vara bäst att rådgöra med en läkare innan man provar dessa kosttillskott.

Exponering för laktos

Om du är laktosintolerant kan regelbunden konsumtion av laktos hjälpa din kropp att anpassa sig till den (13).

Än så länge är studierna om denna strategi begränsade, men de första resultaten visar positiva tecken.

Genom regelbunden laktosexponering kan din tarmmikrobiota kanske producera tillräckligt med laktas på egen hand för att lindra symptomen på laktosintolerans – trots att din kropp i sig själv har en laktasbrist (14).

Konsekvens är nyckeln med den här metoden, och mjölk med hög fetthalt som helmjölk kan vara det bästa valet eftersom din kropp smälter den långsammare, vilket potentiellt ger dina tarmbakterier mer tid att smälta laktosen (2, 14).

Probiotika och prebiotika

Probiotika är mikroorganismer som ger hälsofördelar, medan prebiotika är typer av fibrer som fungerar som föda för dessa mikroorganismer och ger näring åt de nyttiga bakterierna i din tarm.

Både probiotika och prebiotika har visat sig minska symptomen på laktosintolerans, även om de flesta studierna är små (2, 15).

Vissa typer av probiotika och prebiotika kan vara mer effektiva än andra. De mest fördelaktiga probiotikerna anses vara Bifidobacteria- och Lactobacillus-stammar, som ofta finns i probiotiska yoghurtar och kosttillskott (2).

SAMMANFATTNING

Du kan prova flera taktiker för att lindra laktosintolerans, inklusive enzymtillskott, laktosexponering och probiotiska kosttillskott. Det behövs dock mer forskning om var och en av dessa strategier.

Kan man fortfarande äta mejeriprodukter med laktosintolerans?

Alla mejeriprodukter innehåller laktos, men det betyder inte att de är helt förbjudna om du har laktosintolerans.

De flesta personer med detta tillstånd kan tolerera små mängder laktos. Vissa personer kan till exempel tåla en skvätt mjölk i te, men inte den mängd som du får i en skål flingor.

Man tror att personer med laktosintolerans kan tolerera upp till 18 gram laktos under dagen. Faktum är att forskning visar att många människor kan tolerera upp till 12 gram i ett enda tillfälle, vilket är ungefär samma mängd som i 1 kopp (240 ml) mjölk (2, 16).

Vissa mejeriprodukter är också naturligt låga i laktos när de äts i sina vanliga portioner. Smör innehåller till exempel bara spår av laktos (11).

Vissa ostar som parmesan, cheddar och schweizisk ost innehåller också mindre än 1 gram laktos per portion på 28 gram. I allmänhet har fasta ostar lägre laktoshalt än mjuka ostar (11, 17, 18, 19).

Intressant nog tenderar yoghurt att orsaka färre symtom än andra typer av mejeriprodukter hos personer med laktosintolerans. Detta kan bero på att probiotikerna – eller de nyttiga bakterierna – i yoghurt besitter enzymet laktas, vilket hjälper kroppen att bryta ner laktos (20, 21).

SAMMANFATTNING

De flesta personer med laktosintolerans kan tolerera små mängder laktos. Din kropp kan smälta mejeriprodukter som smör, yoghurt och hårdost lättare än mjölk.

Slutsats

Laktosintolerans är en uppsättning symtom som orsakas av en brist på laktas – det enzym som bryter ner mjölksockret laktos. Om du har detta tillstånd uppstår symtomen efter att du äter laktos, som finns i mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost.

Dessa symtom, som kan uppstå kort efter att man ätit, inkluderar buksmärta och diarré.

Många människor är laktosintoleranta och det finns många sätt att enkelt anpassa kosten för att undvika eller begränsa laktos. Dessa strategier omfattar bland annat att köpa laktosfria livsmedel. Om du är orolig för att du inte kan tolerera mejeriprodukter kan du vara säker på att det finns många livsmedel och drycker som du kan ha, tillsammans

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4586575/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6316316/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25855879
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25072743
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5726035/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK532285/
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26420598
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24760749
  9. https://ods.od.nih.gov/factsheets/Calcium-HealthProfessional/
  10. https://www.niddk.nih.gov/health-information/digestive-diseases/lactose-intolerance/eating-diet-nutrition
  11. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6471712/
  12. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7600122/
  13. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25855879
  14. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26287234
  15. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32443748/
  16. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26713460
  17. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/325036/nutrients
  18. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/328637/nutrients
  19. https://fdc.nal.usda.gov/fdc-app.html#/food-details/746767/nutrients
  20. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24695892

11 vitaminer och kosttillskott som boostar din energi

boostar din energi

Att äta en välbalanserad kost, träna regelbundet och få tillräckligt med sömn är de bästa sätten att upprätthålla dina naturliga energinivåer.

boostar din energi

Men dessa saker är inte alltid möjliga, särskilt när man balanserar livets krav.

Som tur är finns det många kosttillskott som du kan vända dig till för att få en energiboost.

Produkttips från Nutri.se >

Här är 11 naturliga vitaminer och kosttillskott som kan öka din energi.

1. Ashwagandha

Ashwagandha är en av de viktigaste medicinska örterna i indisk ayurveda, ett av världens äldsta medicinska system (1).

Ashwagandha anses öka energin genom att öka kroppens motståndskraft mot fysisk och mental stress (2).

I en studie visade personer som fick ashwagandha betydande förbättringar i flera mått på stress och ångest, jämfört med de som fick placebo. De hade också 28 % lägre nivåer av kortisol, ett hormon som ökar som svar på stress (3).

En genomgång av fem studier som undersökte ashwagandhas effekter på ångest och stress förstärkte dessa resultat (4).

Alla studierna visade att de som tog ashwagandhaextrakt fick bättre resultat på tester som mätte stress, ångest och trötthet.

Förutom att förbättra mental trötthet och stress tyder forskning också på att ashwagandha kan lindra trötthet i samband med träning.

En studie av elitcyklister visade att de som tog ashwagandha kunde cykla 7 % längre än de som fick placebo (5).

Dessutom tyder forskning på att tillskott av ashwagandha är säkra och har en låg risk för biverkningar (3, 6).

SAMMANFATTNING

Ashwagandha anses minska mental och fysisk trötthet och därmed öka energinivåerna.

2. Rhodiola Rosea

Rhodiola rosea är en ört som växer i vissa kalla, bergiga områden. Den används ofta som adaptogen, ett naturligt ämne som ökar kroppens förmåga att hantera stress.

I en studie kombinerade och analyserade forskare resultaten från 11 studier som undersökte rhodiolas effekter på fysisk och mental trötthet hos mer än 500 personer (7).

Av de 11 studierna fann 8 bevis för att rhodiola kan förbättra den fysiska prestationen och lindra mental trötthet. Det fanns inte heller några större säkerhetsrisker förknippade med rhodiolatillskott.

boostar energi

I en annan granskning drogs slutsatsen att rhodiola har en låg risk för biverkningar och kan vara till hjälp för att lindra fysisk och mental trötthet (8).

Rhodiola har föreslagits hjälpa till med depression också, vilket ofta är kopplat till trötthet (9, 10).

I en 12-veckorsstudie jämfördes den antidepressiva effekten av rhodiola med det ofta förskrivna antidepressiva läkemedlet sertralin, eller Zoloft (11).

Rhodiola visade sig minska symptomen på depression, men inte lika effektivt som sertralin.

Rhodiola gav dock färre biverkningar och tolererades bättre än sertralin.

SAMMANFATTNING

Rhodiola anses öka kroppens förmåga att anpassa sig till stress genom att lindra fysisk och mental trötthet. Det kan också bidra till att lindra trötthet hos personer med depression.

3. Vitamin B12

Tillsammans med de andra B-vitaminerna hjälper vitamin B12 till att omvandla den mat du äter till energi som dina celler kan använda.

Det håller också kroppens nerver och blodkroppar friska och hjälper till att förebygga en typ av anemi som kan göra dig svag och trött (22).

Vitamin B12 finns naturligt i en mängd olika animaliska proteiner, till exempel kött, fisk och mejeriprodukter. Många livsmedel är också berikade med B12, vilket gör att de flesta amerikaner kan tillgodose sitt behov av vitamin B12 genom att äta en balanserad kost som innehåller livsmedel som är rika på B12 (23).

Trots detta kan vissa befolkningsgrupper löpa risk för B12-brist, vilket inträffar när kroppen inte får tillräckligt med eller inte kan ta upp den mängd som behövs.

Därför kan vissa människors energinivåer få ett uppsving med B12-tillskott.

Personer som kan löpa risk att drabbas av brist är bl.a. följande:

  • Äldre vuxna: Ungefär 10-30 % av vuxna över 50 år har svårt att ta upp vitamin B12 från maten. Detta beror på att de producerar mindre magsyra och proteiner, som krävs för ett korrekt upptag (43).
  • Veganer: Vegetarianer och veganer löper risk att drabbas av B12-brist eftersom animaliska livsmedel är den enda naturliga livsmedelskällan för detta vitamin (25).
  • Personer med gastrointestinala störningar: Sjukdomar som påverkar mag-tarmkanalen (GI), till exempel celiaki och Crohns sjukdom, kan störa kroppens förmåga att ta upp B12 (26).

Det finns dock inga bevis som tyder på att ett tillskott av B12 – eller någon av B-vitaminerna för den delen – kan öka energin hos personer som har tillräckliga nivåer (23).

SAMMANFATTNING

Vitamin B12 spelar en viktig roll i energiproduktionen. Åldrande, eliminering av animaliska produkter från kosten och sjukdomar som påverkar mag-tarmkanalen kan alla bidra till låga nivåer av B12 och resultera i trötthet och svaghet.

4. Järn

Kroppen behöver järn för att göra hemoglobin, ett protein i röda blodkroppar som transporterar syre från lungorna till organ och vävnader i hela kroppen.

Utan tillräckliga nivåer av järn kan dina röda blodkroppar inte effektivt transportera syre till kroppens vävnader.

Detta resulterar i järnbristanemi, vilket kan leda till att du känner dig trött och svag (27).

boostar energi

Orsaker till järnbristanemi är bland annat (28, 29, 30, 31):

  • Järnfattig kost: De rikaste järnkällorna i kosten är bland annat kött och skaldjur. Därför är järnbehovet för veganer 1,8 gånger högre än för personer som äter kött.
  • Blodförlust: Mer än hälften av kroppens järn finns i blodet. Därför kan blodförlust genom kraftiga menstruationer eller inre blödningar dramatiskt sänka nivåerna.
  • Graviditet: Gravida kvinnor behöver dubbelt så mycket järn för att stödja normal fostertillväxt. Tyvärr utvecklar ungefär hälften av alla gravida kvinnor järnbristanemi.

I dessa fall kan ett järntillskott behövas för att korrigera bristen och undvika komplikationer i samband med järnbristanemi, inklusive trötthet.

Eftersom det finns hälsorisker med överdrivet järnintag bör du dock rådgöra med din läkare för att se om järntillskott är rätt för dig (30, 32).

SAMMANFATTNING

Röda blodkroppar behöver järn för att transportera syre till kroppens vävnader. Utan järn är syretillförseln till hela kroppen begränsad, vilket kan leda till extrem trötthet. En kost med låg järnhalt, överdriven blodförlust och graviditet kan öka järnbehovet.

5. Melatonin

Melatonin är ett naturligt hormon som spelar en roll för sömnen. Det produceras och frisätts beroende på tiden på dygnet – det stiger på kvällen och sjunker på morgonen.

Att komplettera med melatonin kan vara ett effektivt sätt att lindra sömnlöshet, en sömnstörning som drabbar cirka 30 % av alla vuxna i världen (60).

Kronisk sömnlöshet kan göra dig ständigt trött och energilös. Symtomen inkluderar svårigheter att somna eller sova vidare, att vakna för tidigt och dålig sömnkvalitet (60).

För personer med kroniskt trötthetssyndrom har melatonintillskott visat sig förbättra koncentrationen och energin samtidigt som tröttheten minskar (61, 62, 63).

Produkttips från Nutri.se >

Intressant nog har minskad melatoninutsöndring förknippats med åldrande, Alzheimers sjukdom, typ 2-diabetes, cancer och högt blodtryck (64, 65, 66, 67).

Det är dock för närvarande oklart om det kan bidra till att minska tröttheten hos personer med dessa sjukdomar om de tar melatonintillskott (67).

Melatonintillskott verkar vara säkra. Dessutom leder de inte till att kroppen producerar mindre melatonin och är inte förknippade med abstinens eller beroende (68).

SAMMANFATTNING

Melatonin är ett viktigt hormon som spelar en roll för sömnen. Att komplettera med melatonin kan vara ett effektivt sätt att lindra sömnlöshet, vilket resulterar i förbättrad vakenhet och minskad trötthet.

6. CoQ10

CoQ10, som står för koenzym Q10, tillverkas naturligt i kroppen. CoQ10 finns i ett par former, bland annat ubiquinon och ubiquinol. De är allestädes närvarande i kroppen, vilket innebär att de finns i alla celler.

Alla celler innehåller CoQ10, även om hjärtat, njurarna och levern har de högsta nivåerna. Celler använder CoQ10 för att skapa energi och skydda sig mot oxidativa skador (12, 13).

När nivåerna av CoQ10 sjunker kan kroppens celler inte producera den energi de behöver för att växa och hålla sig friska, vilket kan bidra till trötthet (14).

Fisk, kött och nötter innehåller CoQ10, men inte i tillräckligt stora mängder för att öka nivåerna i kroppen på ett betydande sätt (15).

Därför kan CoQ10-tillskott vara en bättre lösning för att minska trötthet hos personer som har sjunkande eller låga nivåer.

CoQ10-nivåerna minskar med åldern och kan vara låga hos personer med hjärtsvikt, vissa cancerformer, typ 2-diabetes eller hos personer som tar statiner, en klass av läkemedel som används för att sänka kolesterolnivåerna i blodet (16, 17, 18, 19).

Det är dock osannolikt att CoQ10-tillskott ökar energin hos personer med tillräckliga nivåer av enzymet (12).

Dessutom tyder studier på både människor och djur på att CoQ10-tillskott är säkra i lämpliga doser (20).

Studier visar att en av flera former av CoQ10, känd som ubiquinol, är effektivare när det gäller att förbättra nivåerna av CoQ10 hos äldre män (21).

SAMMANFATTNING

CoQ10 är ett näringsämne som kroppens celler behöver för att producera energi. Åldrande, vissa sjukdomar och statinbehandling är förknippade med låga nivåer av CoQ10, vilket kan öka känslan av trötthet. CoQ10-tillskott kan hjälpa till att korrigera detta.

7. Kreatin

Kreatin är en förening som finns naturligt i rött kött, griskött, fjäderfä och fisk. Det fungerar som en källa till snabb energi i kroppen.

Adenosintrifosfat (ATP) är livets energivaluta. När kroppen använder ATP för energi förlorar den en fosfatgrupp och blir till adenosindifosfat.

När din kropp behöver en snabb energikälla lånar kreatin därför ut sin fosfat till ADP och blir till ATP.

Detta ger dig den energi som behövs för högintensiva, kortvariga övningar med hög intensitet, t.ex:

Korta sprintar som 100-meterssprinten eller intermittenta sprintar i sporter som fotboll eller fotboll (33, 34, 35).

boostar din energi

Korta, kraftfulla utbrott av aktivitet som kulstötning eller hoppning (36).

Aktiviteter som kräver stora mängder kraft, som tyngdlyftning (37).

En genomgång av 53 studier visade att kreatintillskott förbättrade styrkan i bänkpress med 5 %. Detta motsvarar en viktökning på 10 pund för en person som kan bänka 91 kg (200 pund) bara genom att ta kreatin (38).

I en annan genomgång ökade äldre vuxna som tog kreatin med 1,4 kg (3,1 pund) i muskelmassa jämfört med dem som inte gjorde det (39).

Dessa vinster i muskelstyrka och storlek tillskrivs till stor del deltagarnas förmåga att träna hårdare under längre tid på grund av ökad energiförsörjning.

SAMMANFATTNING

Komplettering med kreatin ökar kroppens energidepåer. Denna ökade energi gör att du kan träna hårdare och längre.

8. Citrullin

Namnet ”citrullin” kommer från Citrullus vulgaris, det latinska ordet för vattenmelon, från vilken det först isolerades (40).

Citrullin verkar för att öka kväveoxiden i kroppen. Kväveoxid fungerar som en vasodilator, vilket gör att de inre musklerna i blodkärlen vidgas och därmed ökar cirkulationen.

Detta gör att blod, syre och näringsämnen kan färdas till alla delar av kroppen. Men när förmågan att producera kväveoxid är begränsad kan fysisk svaghet och brist på energi uppstå (41, 42).

Som en föregångare till kväveoxid kan kosttillskott av citrullin därför hjälpa till med energinivåerna genom att öka tillgången på syre och näringsämnen till kroppens celler (43, 44).

Citrullin spelar också en roll i ureacykeln och hjälper till att eliminera ammoniak från kroppen. Ammoniakproduktionen är en viktig bidragande orsak till trötthet som utlöses av intensiv träning.

Därför kan citrullin minska tröttheten i samband med intensiv träning, vilket gör att du kan träna längre (45, 46).

I en studie avslutade personer som tog citrullin ett cykeltest 1,5 % snabbare än de som tog placebo. Citrullingruppen rapporterade också mindre trötthet och snabbare återhämtning (47).

I en annan studie gjorde citrullintillskott det möjligt för människor att träna 12 % längre och 7 % hårdare, jämfört med placebo (48).

Säkerheten hos citrullin är också väl etablerad, även i stora doser (49).

SAMMANFATTNING

L-citrullin producerar kväveoxid i kroppen, vilket vidgar blodkärlen och möjliggör ökad tillförsel av näringsämnen och syre till kroppens celler. Detta kan bidra till att minska trötthet och spelar en roll i energiproduktionen.

9. Rödbetspulver

Rödbetspulver tillverkas av rödbetsgrönsaker och innehåller en hög mängd nitrat (50).

I likhet med L-citrullin producerar nitrat kväveoxid i kroppen, vilket slappnar av i blodkärlen och ökar blodflödet och syretillförseln.

Detta gör att kroppen kan producera energi mer effektivt, särskilt när det gäller träning.

Flera studieanalyser tyder på att tillskott av rödbetor ökar den tid det tar för idrottare att bli trötta under träning (51, 52, 53).

I vissa fall har man genom att ta tillskott av rödbetor kunnat träna 25 % längre jämfört med att ta placebo (54).

boostar din energi

Detta beror på att nitratet som finns i rödbetor minskar den mängd syre som krävs för att träna vid olika intensiteter.

Ju mindre syre du behöver för att träna, desto mindre trött kommer du att känna dig och desto längre kommer du att kunna träna.

Eftersom nitrat ökar produktionen av kväveoxid i kroppen kan ett tillskott av rödbetor dessutom minska högt blodtryck (55, 56, 57, 58).

Färgpigmenten i rödbetor kan dock, även om de är ofarliga, färga din urin eller avföring röd (59).

SAMMANFATTNING

Rödbetor innehåller en förening som kallas nitrat och som slappnar av i blodkärlen. När det används som tillskott kan rödbetor öka syretillförseln i hela kroppen, vilket gör att du kan träna längre.

10. Tyrosin

Tyrosin är en aminosyra som produceras naturligt av din kropp. Den finns i de flesta proteinrika livsmedel, inklusive kyckling, ägg och mejeriprodukter.

Tyrosin är viktigt för att producera neurotransmittorer, som är kemikalier som överför meddelanden i din hjärna.

Dessa neurotransmittorer tros minska med mentalt och fysiskt krävande aktiviteter, vilket kan påverka koncentrationen och energinivåerna negativt (69).

I många studier har tyrosintillskott visat sig bidra till att öka vakenhet och energinivåer. De kan också bidra till att återställa minnet och klarheten hos personer med sömnbrist (70, 71, 72).

För närvarande tyder forskning på att tyrosin endast är fördelaktigt för personer som har låga lager av neurotransmittorer på grund av stressiga eller kognitivt krävande situationer (70).

Dessutom har det visat sig vara säkert att komplettera med tyrosin (73).

SAMMANFATTNING

Ett tillskott av tyrosin kan bidra till att återställa nivåerna av neurotransmittorer i kroppen och därmed bidra till att förbättra mental kognition och energinivåer.

11. Koffein med L-Theanin

Koffein konsumeras vanligen för sina energibärande egenskaper i form av kaffe, te, kakaodrycker, energidrycker och läsk (74).

Många människor begränsar dock eller undviker helt och hållet koffein eftersom det kan leda till irritabilitet, nervositet, rastlöshet och en krasch efter den första energiboosten (75).

Men att kombinera L-theanin med koffein som ett tillskott kan vara ett enkelt sätt att förhindra dessa biverkningar.

L-Theanin är en aminosyra som finns naturligt i te och vissa svampar. Den anses främja avslappning utan att öka sömnigheten (76).

I flera studier har kombinationen av koffein och L-theanin visat sig förbättra minnet och reaktionstiden samt minska trötthet och mental trötthet (77, 78, 79, 80).

Sammantaget tyder dessa resultat på att om du lägger till L-theanin kan du få samma energiboostande fördelar som koffein utan de oönskade biverkningarna (81).

Även om L-theanin tolereras väl rekommenderas att du begränsar ditt koffeinintag till mindre än 400 mg per dag. Detta motsvarar 3-5 koppar kaffe (76, 81, 82).

SAMMANFATTNING

Att kombinera koffein med L-theanin är ett effektivt sätt att förbättra dina energinivåer samtidigt som du minskar de negativa biverkningarna och nervositeten.

Avslutning

Livet kan ta ut sin rätt på dina energinivåer.

Lyckligtvis finns det många saker du kan göra för att behålla din energi, bland annat genom att äta en balanserad kost, få tillräckligt med sömn och träna regelbundet.

För många människor är dessa saker dock inte möjliga hela tiden.

När så är fallet finns det många kosttillskott och vitaminer som kan hjälpa till att öka din energi när du behöver den som mest. Vissa fungerar bättre för att öka energin under träning, medan andra kan vara bäst när du behöver en snabb uppladdning.

Dessutom har alla kosttillskott på den här listan en väletablerad säkerhetsprofil när de används på rätt sätt.

Kom ändå ihåg att det fortfarande är bäst att kontrollera med din läkare eller registrerade dietist för att avgöra om dessa kosttillskott är säkra för dig att använda.

Produkttips från Nutri.se >

Källa
  1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3252722/
  2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10956379/
  3. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23439798
  4. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4270108/
  5. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3545242/
  6. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28471731
  7. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21036578
  8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3541197/
  9. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3181771/
  10. https://doi.org/10.1192/bjp.bp.109.076604
  11. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  12. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  13. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  14. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  15. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  16. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  17. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  18. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  19. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  20. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  21. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0944711315000331
  22. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMHT0022013/
  23. https://ods.od.nih.gov/factsheets/VitaminB12-HealthProfessional/
  24. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5188422/
  25. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5188422/
  26. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK441923/
  27. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3105608/
  28. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0063057/
  29. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3685880/
  30. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27880062
  31. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12957292
  32. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3257743/’
  33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11252467
  34. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11581550
  35. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26778661
  36. https://jissn.biomedcentral.com/track/pdf/10.1186/1550-2783-11-32
  37. https://jissn.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12970-017-0173-z
  38. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs40279-016-0571-4
  39. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5679696/
  40. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1472-8206.2012.01059.x
  41. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16540255
  42. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21880862
  43. https://iubmb.onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1002/biof.1099
  44. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12145119
  45. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1472-8206.2012.01059.x/abstract
  46. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20386132
  47. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4759860/
  48. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26023227
  49. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15809017
  50. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24791915
  51. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23580439
  52. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27600147
  53. https://journals.lww.com/nsca-jscr/Abstract/publishahead/The_Effect_of_Nitrate_Supplementation_on_Exercise.95947.aspx
  54. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20466802/
  55. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22487433
  56. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20702806
  57. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23596162
  58. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29141968
  59. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8148871
  60. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1978319/
  61. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/j.1468-1331.2006.01132.x
  62. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20668840
  63. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21120122
  64. https://academic.oup.com/jcem/article/86/1/129/2841127
  65. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3804914/
  66. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19802530
  67. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3354573/
  68. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK11941/
  69. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22285436
  70. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26424423
  71. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17585971
  72. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7794222
  73. https://www.accessdata.fda.gov/scripts/cdrh/cfdocs/cfcfr/CFRSearch.cfm?fr=172.320
  74. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9889511
  75. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5445139/
  76. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26192072
  77. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301051107001573
  78. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18006208
  79. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24946991
  80. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26869148
  81. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28044450
  82. http://www.efsa.europa.eu/sites/default/files/consultation/150115.pdf